Stora BPH, MH & MT tråden.

[Raderad medlem 94602]

Lite så jag tänkte. Känns bra att få det backat av flera här. Ska prata med uppfödaren om det. Känns bara så himla dumt eftersom jag gillade den hanen hon valt först mer. Gillar ju verkligen tiken.

Har du frågat varför hon bytt?
Jag hade också frågat hur hon tänker runt syskonens MH. Kommer det bortförklaringar som att MH bara är en dag i en hunds liv osv hade jag letat vidare.

 

[machafuko]

Har du frågat varför hon bytt?
Jag hade också frågat hur hon tänker runt syskonens MH. Kommer det bortförklaringar som att MH bara är en dag i en hunds liv osv hade jag letat vidare.

Ja jag vet varför hon bytt och det var för att det dök upp en sjukdom hos en av valparna i en kull efter hanen. Hon vågar inte använda en hanen innan det är helt uträtt vad för sjukdom det handlar om. Så det var ju bara vettigt. Jag behövde inte ens fråga, hon ringde mig en kväll och informerade

 

[Skyggni]

Idag låg rosetten som jag beställde i brevlådan.

 

[Raderad medlem 94602]

Ja jag vet varför hon bytt och det var för att det dök upp en sjukdom hos en av valparna i en kull efter hanen. Hon vågar inte använda en hanen innan det är helt uträtt vad för sjukdom det handlar om. Så det var ju bara vettigt. Jag behövde inte ens fråga, hon ringde mig en kväll och informerade

Och hur tänker hon runt dessa syskons MH?

 

[machafuko]

@Voff mfl.

Tänkte bara uppdatera att jag nu pratat med uppfödaren. Hon var medveten om syskonens MH och att det såklart finns en risk för nedärvning där. Men hon menade att hon lägger störst fokus vid blivande valpens föräldrar och vad de lämnat efter sig sedan innan.

Hon har pratat mycket med uppfödaren som tagit valpar efter hanen förut och de hade inte fått några varningstecken alls på rädslor (obs den som parat med hanen innan är en av mina absoluta favorituppfödare...). Hon berättade även för mig om hur hon tänker med Mh som visar på ev rädslor och att dessa absolut inte får dubblas för henne vilket de inte ska göra i det här fallet. Hon sa att hon noga ser till att tikens sida inte har samma problem som hanens. Hon berättade ganska mycket om respektive linjes fördelar och att hon tror kombinationen kommer ge tysta, stressfria hundar med arbetsvilja. Hon tror fortsatt att de kommer bidra till rasen och väljer därav att spara en tik hos sig själv.

Men sedan pratade vi även om den andra kullen hon ska para. Den låter spännande och jag har kollat föräldrar och avkommor där och allt ser bra ut. Föräldrardjuren är inte lika meriterade som hundarna i den andra kombon (som är otrooligt meriterade), men tiken som ska paras här är också bra mycket yngre. Så vi får se, det är inte omöjligt att det blir från den här andra kullen.

 

[machafuko]

Problemet hos många tollare är ju att de är lättstressade. Tyvärr finns det hos en stor majoritet av rasen. Stress hos tollaren leder typ alltid till det så kallade "tollarpipet". Det som är fördelen med jaktmeriterade tollare, eller ja främst de meriterade tollarna på retrieverjaktprov är att dessa inte ljudar, alls. En tollare som ljudar på ett "vanligt" retrieverjaktprov åker ut med huvudet före, är min uppfattning. Tiken som jag som sagt gillar väldigt mycket från den första planerade kullen är en av få tollare någonsin att ta sig till elitklass retrieverjaktprov (b-prov). När jag träffade henne var hon lugnet själv. Aldrig någonsin träffat en så otroligt lugn tollare men som tog sina arbetsuppgifter med stort allvar och rejält med fokus. En otroligt häftig tik. Är så himla synd att jag känner mig så osäker på hanen.

 

[Raderad medlem 94602]

@Voff mfl.

Tänkte bara uppdatera att jag nu pratat med uppfödaren. Hon var medveten om syskonens MH och att det såklart finns en risk för nedärvning där. Men hon menade att hon lägger störst fokus vid blivande valpens föräldrar och vad de lämnat efter sig sedan innan.

Hon har pratat mycket med uppfödaren som tagit valpar efter hanen förut och de hade inte fått några varningstecken alls på rädslor (obs den som parat med hanen innan är en av mina absoluta favorituppfödare...). Hon berättade även för mig om hur hon tänker med Mh som visar på ev rädslor och att dessa absolut inte får dubblas för henne vilket de inte ska göra i det här fallet. Hon sa att hon noga ser till att tikens sida inte har samma problem som hanens. Hon berättade ganska mycket om respektive linjes fördelar och att hon tror kombinationen kommer ge tysta, stressfria hundar med arbetsvilja. Hon tror fortsatt att de kommer bidra till rasen och väljer därav att spara en tik hos sig själv.

Men sedan pratade vi även om den andra kullen hon ska para. Den låter spännande och jag har kollat föräldrar och avkommor där och allt ser bra ut. Föräldrardjuren är inte lika meriterade som hundarna i den andra kombon (som är otrooligt meriterade), men tiken som ska paras här är också bra mycket yngre. Så vi får se, det är inte omöjligt att det blir från den här andra kullen.

Ok. Ja jag delar ju inte hennes tänk eller erfarenhet om nedärvning av rädslor men vi är alla olika

 

[machafuko]

Ok. Ja jag delar ju inte hennes tänk eller erfarenhet om nedärvning av rädslor men vi är alla olika

Nä, jag förstår vad du menar och jag håller nog din linje. Det oroar mig fortfarande, men som sagt det är otroligt svårt att släppa en tik man verkligen tror på. Ska dock fundera lite mer på de kommande parningarna jag har koll på och försöka väga för- och nackdelar. Det är inte lätt att vara valpköpare...

 

[Raderad medlem 94602]

Nä, jag förstår vad du menar och jag håller nog din linje. Det oroar mig fortfarande, men som sagt det är otroligt svårt att släppa en tik man verkligen tror på. Ska dock fundera lite mer på de kommande parningarna jag har koll på och försöka väga för- och nackdelar. Det är inte lätt att vara valpköpare...

Jag har tyvärr fler än en gång sett nedärvning av icke önskvärda egenskaper som har varit mer utspätt än så.
Varför bry sig om att göra MH om man ändå sen chansar och sätter en hund i avel trots att flera syskon visar brister?
Nu verkar det ha gått bra ändå i just hans kullar men jag tycker beslutet att ta honom i avel från första början inte är ok, hur bra han än är.

 

[machafuko]

Jag har tyvärr fler än en gång sett nedärvning av icke önskvärda egenskaper som har varit mer utspätt än så.
Varför bry sig om att göra MH om man ändå sen chansar och sätter en hund i avel trots att flera syskon visar brister?
Nu verkar det ha gått bra ändå i just hans kullar men jag tycker beslutet att ta honom i avel från första början inte är ok, hur bra han än är.

Förstår vad du menar. Det är svårt det där. Problemet med rasen är väl att antal lämpliga avelshanar tyvärr är ganska få. Många av de hundarna som inte har för många sjukdomar i släkten och har fina bph har tyvärr ofta något annat typ av problem. Dvs de skulle kanske inte arbetsmässigt kunna tillföra något, de håller inte för apporteringen. Rasen är så otroligt spretig att man som valpköpare enligt min mening måste göra avkall på något mer eller mindre. Nu är ju som sagt den här hanens kulls MH utöver den vanliga i hur dålig den är, så menar inte att den kullen skulle vara en nödvändig kompromiss. Menar bara att rasen tyvärr är drabbad av en hel del skit och det är svårt att hitta något vettigt om man inte vill riskera släktens bph/mh, samtidigt ha bra hälsa, bra arbetsförmågor etc etc. Sedan är visserligen mina krav ganska höga, så en annan valpköpare kanske inte alls ser samma problem som jag gör.

 

[Raderad medlem 94602]

Förstår vad du menar. Det är svårt det där. Problemet med rasen är väl att antal lämpliga avelshanar tyvärr är ganska få. Många av de hundarna som inte har för många sjukdomar i släkten och har fina bph har tyvärr ofta något annat typ av problem. Dvs de skulle kanske inte arbetsmässigt kunna tillföra något, de håller inte för apporteringen. Rasen är så otroligt spretig att man som valpköpare enligt min mening måste göra avkall på något mer eller mindre. Nu är ju som sagt den här hanens kulls MH utöver den vanliga i hur dålig den är, så menar inte att den kullen skulle vara en nödvändig kompromiss. Menar bara att rasen tyvärr är drabbad av en hel del skit och det är svårt att hitta något vettigt om man inte vill riskera släktens bph/mh, samtidigt ha bra hälsa, bra arbetsförmågor etc etc. Sedan är visserligen mina krav ganska höga, så en annan valpköpare kanske inte alls ser samma problem som jag gör.

Om jag tvingades välja mellan risk för rädslor och risk för viss stress och ljudande så hade jag av två onda ting valt stressen. Det är mer träningsbart (beroende på i hur stor grad)
En rädd hund blir väldigt handikappande både i träning och vardag.

Bara ett tips ifall det är svårt att undvika båda i rasen.

 

[Milosari]

Om jag tvingades välja mellan risk för rädslor och risk för viss stress och ljudande så hade jag av två onda ting valt stressen. Det är mer träningsbart (beroende på i hur stor grad)
En rädd hund blir väldigt handikappande både i träning och vardag.

Bara ett tips ifall det är svårt att undvika båda i rasen.

Jag tänker nog tvärtom faktiskt. Givetvis förutsatt att hunden inte är paniskt rädd. Men att den behöver lite tid på sig ibland eller extra stöttning är inget som betyder något för sällskaps- och tävlingshunden. I jakten kanske man inte märker det alls eftersom andra drifter kanske tar över.

Stress däremot är ju otroligt jobbigt om man vill göra något med hunden och sjuuukt jobbigt i vardagen.

 

[Milosari]

Förstår vad du menar. Det är svårt det där. Problemet med rasen är väl att antal lämpliga avelshanar tyvärr är ganska få. Många av de hundarna som inte har för många sjukdomar i släkten och har fina bph har tyvärr ofta något annat typ av problem. Dvs de skulle kanske inte arbetsmässigt kunna tillföra något, de håller inte för apporteringen. Rasen är så otroligt spretig att man som valpköpare enligt min mening måste göra avkall på något mer eller mindre. Nu är ju som sagt den här hanens kulls MH utöver den vanliga i hur dålig den är, så menar inte att den kullen skulle vara en nödvändig kompromiss. Menar bara att rasen tyvärr är drabbad av en hel del skit och det är svårt att hitta något vettigt om man inte vill riskera släktens bph/mh, samtidigt ha bra hälsa, bra arbetsförmågor etc etc. Sedan är visserligen mina krav ganska höga, så en annan valpköpare kanske inte alls ser samma problem som jag gör.

Jag gissar att uppfödaren har mer erfarenhet av rasen än vad vi har, och hade därför litat på denne. Hen verkar resonera vettigt. Jag tror faktiskt att du kommer ångra dig om du inte köper en valp ur kombon... Så jag tycker det är värt risken!

 

[machafuko]

Jag tänker nog tvärtom faktiskt. Givetvis förutsatt att hunden inte är paniskt rädd. Men att den behöver lite tid på sig ibland eller extra stöttning är inget som betyder något för sällskaps- och tävlingshunden. I jakten kanske man inte märker det alls eftersom andra drifter kanske tar över.

Stress däremot är ju otroligt jobbigt om man vill göra något med hunden och sjuuukt jobbigt i vardagen.

Lite så tänker jag. Har träffat flera trevliga tollare som inte nödvändigtvis haft klockrena BPH. Det har dock inte betytt att de varit problematiska i vardagen. Men en hund som är uppenbart stressad skulle jag aldrig vilja ha ifrån. De kan sällan arbeta korrekt. Sedan betyder det som sagt inte att jag struntar i bph/mh, men skulle aldrig ta valp där det finns stress hos föräldrarna. Det blir inga bra apportörer.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag tänker nog tvärtom faktiskt. Givetvis förutsatt att hunden inte är paniskt rädd. Men att den behöver lite tid på sig ibland eller extra stöttning är inget som betyder något för sällskaps- och tävlingshunden. I jakten kanske man inte märker det alls eftersom andra drifter kanske tar över.

Stress däremot är ju otroligt jobbigt om man vill göra något med hunden och sjuuukt jobbigt i vardagen.

Som jag skrev så beror det givetvis på i vilken mängd stressen är. Men om det handlar om mindre stress och ljudande så tar jag heller det mot ljudrädslor eftersom rädslor tenderar att eskalera med åren medans stress tvärt om.

Nu tänker jag inte på stress där hunden inte kan fokusera, skapar sig stressbeteenden el liknande utan mer där den kanske blir lite ljudig och slår över ibland eller behöver hjälp att hitta passiviteten mellan varven.

Det är svårt att jobba under skott med en ljudrädd hund.

 

[AraSlei]

Som jag skrev så beror det givetvis på i vilken mängd stressen är. Men om det handlar om mindre stress och ljudande så tar jag heller det mot ljudrädslor eftersom rädslor tenderar att eskalera med åren medans stress tvärt om.

Nu tänker jag inte på stress där hunden inte kan fokusera, skapar sig stressbeteenden el liknande utan mer där den kanske blir lite ljudig och slår över ibland eller behöver hjälp att hitta passiviteten mellan varven.

Det är svårt att jobba under skott med en ljudrädd hund.

Jaktlusten tar ofta över skotträdslan, samtidigt som passiviteten i jaktsituationerna ofta plockar fram ljud. Om jag får välja mellan pest eller kolera så hellre små rädslor än stress som leder till pip i så fall, så länge jag inte köper den även för avel.

 

[Raderad medlem 94602]

Jaktlusten tar ofta över skotträdslan, samtidigt som passiviteten i jaktsituationerna ofta plockar fram ljud. Om jag får välja mellan pest eller kolera så hellre små rädslor än stress som leder till pip i så fall, så länge jag inte köper den även för avel.

Det kanske är olika beroende på ras och användningsområde. En rädd brukshund kan lätt ta till tänder och är rätt oduglig i bruksgrenar. De som är skottberörda går ner sig och ser ut som de fått stryk när de ska in på planen, om de nu ens går in.

De med stress brukar ist funka bättre på planen än i vardagen då de vet vad som förväntas av dem och de känner sig tygga i att ramas in i arbetet.

Oavsett vill man givetvis inte ha något av det.

 

[AraSlei]

Det kanske är olika beroende på ras och användningsområde. En rädd brukshund kan lätt ta till tänder och är rätt oduglig i bruksgrenar. De som är skottberörda går ner sig och ser ut som de fått stryk när de ska in på planen, om de nu ens går in.

De med stress brukar ist funka bättre på planen än i vardagen då de vet vad som förväntas av dem och de känner sig tygga i att ramas in i arbetet.

Oavsett vill man givetvis inte ha något av det.

Ja, jag tror det Sedan beror det så klart på storleken på rädslorna, en hund som går ner sig av skott i jaktsituation är så klart inte funktionell heller.
Jag tror att jaktlusten tar över rädslan hos många jakthundar, särskilt hos apportörerna. I regel innebär ju skotten att arbetet börjar.
Otis t ex är ju skottberörd utanför jaktsituation (går ner sig och sjunker i aktivitetsnivå), men skjuts det i närheten när han har pejlen på så springer han dit

Nej, precis
Men en lätt skottberörd hund fungerar ofta i jakt och prov, en apportör som ljudar fungerar kanske på jakt men åker ut direkt på prov.

 

[Raderad medlem 94602]

Ja, jag tror det Sedan beror det så klart på storleken på rädslorna, en hund som går ner sig av skott i jaktsituation är så klart inte funktionell heller.
Jag tror att jaktlusten tar över rädslan hos många jakthundar, särskilt hos apportörerna. I regel innebär ju skotten att arbetet börjar.
Otis t ex är ju skottberörd utanför jaktsituation (går ner sig och sjunker i aktivitetsnivå), men skjuts det i närheten när han har pejlen på så springer han dit

Nej, precis
Men en lätt skottberörd hund fungerar ofta i jakt och prov, en apportör som ljudar fungerar kanske på jakt men åker ut direkt på prov.

Femma på skott känns som mer än lätt berörd men jag förstår hur du menar

 

[machafuko]

Nej, jag skulle aldrig vilja ha från stressade föräldrar för det är så mycket svårare att hantera hos en apportör än att riskera att eventuellt få in någon rädsla, som kanske inte ens berör hunden så värst i vardagen. Sedan vill jag givetvis minimera risken för det i den mån det gär. Men vill ju inte gärna offra hälsa.