Hjälp att välja ras

Förvisso äldre beskrivning av cockerrasen men jag tycker denna stämmer många gånger bra och stämde med vår cockerspaniel vi hade ❤️
 

Bifogade filer

  • 20241024_131116.webp
    20241024_131116.webp
    185,9 KB · Visningar: 41
Jag har en Bichon Frisé som matchar in på det du söker förutom storleken. Älskar att hänga med i vardagen, hänger med lös på ridturer och hänger med i vanligt galopptempo, liksom på vandring, älskar att springa efter sina bollar och tycker det är kul att träna men har verkligen inget behov av strukturerad träning.

Hon har inte heller något jaktintresse, utan kategoriserar det mesta som ”potentiella kompisar ”. Nackdelen är pälsvården (likvärdig med pudelns) och att hon behöver en garderob med regnkläder.
 
Ja hår får man ju leva med så är det ju 😅
Men finns olika grader att välja på.
Kändes som corgin fällde året om.

Corgi är absolut ett alternativ, dock blev han inte äldre än 10pga höfterna.
Och lite smidigare hund känner jag denna gången som iaf kan hoppa upp i bilen själv utan att klättra med bakbenen på hela lacken 🫣

Så det är minsta kravet på storlek, och vill gärna ha en mjuk päls att gosa ner sig i.
Ja absolut öppen för andra förslag!
Ska kika på de raserna du förslår :)
Min Bichon har bra stuns i bakbenen och hoppar upp själv i baksätet min kombi. Osäker på hur hon skulle hantera att hoppa in i bakluckan eller i en suv dock. Sedan väger hon ju bara 5 kg så då är det inte en så stor deal att lyfta upp i tex bilen känner jag.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Om ni kollat på tollare så kanske isländsk fårhund? Jag har ingen vidare erfarenhet av dem men känner till några som mest är familjehundar på gård vilket fungerar bra. Möjligt att de är för aktiva dock.
Jag har isländsk fårhund, två stycken för närvarande. De skäller och fäller (är ju spetsar!) men är de perfekta gårdshundarna. Våra är huvudsakligen familjehundar, men vi har gård så de är ju med på allting vi gör från att stängsla till att hugga ved. Funkar väldigt bra med våra andra djur (hästar och katter) och har lärt sig att ignorera grannens kor. Hanen (som vi haft sen han var valp) går lös och funkar även att ha med lös på promenader. Tiken (vuxen omplacering) är ett nytillskott i familjen och går just för tillfället kopplad för att vi inte känner varandra så väl och för att hon visar visst intresse för vilt. Räknar dock med att även hon med träning ska kunna klara att vara lös.

Absolut är de aktiva hundar och de behöver både fysisk och mental stimulans, men eftersom de är avlade delvis som gårdshundar tycker de att det är en väldigt bra aktivitet att få vara med på gården, jaga bort en och annan rovfågel och få hänga med sin familj.

Vi ägnar oss inte åt någon som helst pälsvård men fäller gör de såklart, gissningsvis i nivå med en Corgi. Det man ska veta är att de har ganska lätt till separationsångest, så man bör ha en plan för att de inte vill vara ensamma hemma i någon större utsträckning. Jag tycker de är väldigt lagom stora (vår tik väger 14 kg och hanen 18) och de är väldigt glada, lekfulla och kärleksfulla hundar. Dessutom lättlärda och arbetsvilliga. Men ja - kan se att de också kan vara "för mycket"!
 
Just nu är jag väl mest inne på Finsk lapphund, dock väl mycket päls. alla hundar jag faller för fäller :p
Kikar även på Golden, dock lite väl stora och klumpiga med rätt temperament.
Tycker det är skönt med en hund som med enkelhet kan studsa upp i bilen/fyrhjulingen eller vad nu vi ska hitta på.

Jag har en finsk lapphund, min första men absolut inte sista! Tycker de är fantastiskt roliga, personliga och mysiga hundar :) Jag tränar en del nosarbete med min men också lite agility och rallylydnad. Han är dock rätt nöjd med långa promenader och få vara med sin familj. Min lapphund har ett alldeles för stort viltintresse för att kunna vara lös på gården. Det fungerar kortare stunder om vi har stenkoll men han har väldigt lätt för att vilja dra på egna äventyr. Läser man i olika lapphundsgrupper så verkar det variera en hel del hur enkla de är att ha lösa. Jag vet dock flera lapphundar som är gårdshundar och kan vara lösa utan problem.
Såg också att du var orolig för skallet. Min skäller inte mer än vad gemene spets gör skulle jag säga. Men en lapphund har en särskilt klang i skallet som inte alltid känns så skönt i öronen :p Pälsen på en lapphund tycker jag är perfekt, smuts och vattenavvisande och fäller ordentligt i tussar två gånger om året och i övrigt minimalt.
 
Lövchen?
Inte så stor men rätt käck.
@linnsan har haft en trevlig :)

TS: Ja en löwchen hade passat perfekt :)

Min var väldigt stabil och trevlig. Otroligt lättsam i alla miljöer och tillställningar. Framåt och social utan att vara påstridig. Min tränades en del och följde med på cykel och ridturer men det är inget de kräver, det viktigaste för en löwchen är att få vara med. Det största problemet i rasen skulle jag säga är att de inte gillar att vara själva längre stunder. Så det behöver tränas successivt och hållas igång men det är ingen ras som vill bli lämnad en hel arbetsdag utan varken människa eller hund som sällskap. Dom flesta verkar dock funka utmärkt att lämna med just hundsällskap, även om dom föredrar sina människor ;)

I övrigt så är det en frisk och glad ras :)
 
Jag har en finsk lapphund, min första men absolut inte sista! Tycker de är fantastiskt roliga, personliga och mysiga hundar :) Jag tränar en del nosarbete med min men också lite agility och rallylydnad. Han är dock rätt nöjd med långa promenader och få vara med sin familj. Min lapphund har ett alldeles för stort viltintresse för att kunna vara lös på gården. Det fungerar kortare stunder om vi har stenkoll men han har väldigt lätt för att vilja dra på egna äventyr. Läser man i olika lapphundsgrupper så verkar det variera en hel del hur enkla de är att ha lösa. Jag vet dock flera lapphundar som är gårdshundar och kan vara lösa utan problem.
Såg också att du var orolig för skallet. Min skäller inte mer än vad gemene spets gör skulle jag säga. Men en lapphund har en särskilt klang i skallet som inte alltid känns så skönt i öronen :p Pälsen på en lapphund tycker jag är perfekt, smuts och vattenavvisande och fäller ordentligt i tussar två gånger om året och i övrigt minimalt.
Har nog mer och mer fastnat för Finsk Lapphund och tror att det kommer sluta med en sådan när det väl är dags.
Hoppas väl att det går att träna från tidig ålder att kunna ha den lös på gården utan att de sticker iväg eller börjar valla korna :p
Gäller väl bara att försöka hitta en kennel som har bra stabila hundar som har anlag för att bli en bra familje/gårdshund
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Hej
Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv
Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som bor ute för de mesta.

Vill ha en hund som mest bara kan vara med och va sig själv.
leka med barnen ute och få ut oss på promenader.
Gå runt med mig när jag grejar ute med allt vad de kan vara i garaget, i trädgården och på kontoret.
Träna på tricks men även kunna bara slappna av och chilla när vi är inne.
Så stor vikt att kunna vara lös och inte sticka iväg då det finns både kor och vilda djur runt oss.
Kunna vara med på allt vi gör om det är en vecka i fjällen eller en kolla på en fotbollsmatch

Min corgi hade aldrig problem med detta utan han var underbar.
Dock var han väldigt nervös, vet inte om han var egen eller om det hör till rasen.
Men alltid orolig och på sin vakt.
Kunde inte slappna av och tog man fram någon han inte kände igen, tex en slipmasikin så ville han inte vara kvar utan gick upp till huset.
Han var inte trygg i sig själv och det gjorde oss alla stressade.
Och fällde tonvis med hår 😑
Alla golv i huset är ju vita pga av honom 😂

Just fällningen saknar jag inte, men kan leva med lite hår.

Kollar på några raser
Finsk lapphund, dock rädd att den skäller väl mycket.

Nova retriver men kanske lite väl aktiv för oss.
Vi är mycket ute men vi tar inte och cyklar mil varje dag utan kastar lite boll och tar promenader

Golden retriever, låter perfekt egentligen men kanske aningen stor, och fäller väl som en corgi?

Dansk-svensk gårdshund låter med som ett bra val, men egentligen faller inte lika mycket i smaken som de övre.

Finns den perfekta hunden?
Till Dig skulle jag definitivt säga, en medelstor eller mindre Lunaliahund eller Wendyhund.
Det är ingen SKK-registrerad ras och kommer inte bli varför man har möjlighet att vara kräsen med hälsan också.
Men om du vill ha en SKK-reggad ras kanske en isländsk fårhund eller ev MAS skulle kunna vara ett alternativ?
Alla raser har ju variation och "typer" inom sin ras. Om du skulle skaffa er en islänning exempelvis så skulle du lätt kunna fråga efter mer eller mindre aktivt blod även hos en och samma uppfödare. Och absolut även med exempelvis MAS.
Även Schapendoes skulle kunna vara värt att titta på, nedklippt så fäller de knappt alls. Väldigt praktiskt!!
Och en annan du kan kolla upp, men inte heller den SKK-registrerad ras är Silken Windsprite....

Lycka till!
 
De skäller och fäller (är ju spetsar!) men är de perfekta gårdshundarna.
I vilka situationer ser du att de gärna skäller? De få FCI-islänningarna jag träffat (inte så många) är ganska tysta ...men vet ju att "alla" säger att de tenderar att vara skälliga...så fattar att det ligger något i det.
På island, workingpopulationen där (som ju är kraftigt utblandade med Collieblod av olika slag) så finns de som skäller så fort de springer eller tänker, men också de som är väldigt tysta.
Samma med workingpopulationer av renvallare. De kan inte att all hundar är skälliiga eftersom renarna då blir avskällda. Att skallen liksom bara blir en del av den allmänna ljudbilden för djuren. Därför blir jag förvånad när lappisfolk, och absolut om hunden ifråga aldrig sett en ren, säger att de SKA vara skälliga. Att de ÄR det i många fall och att man behöver kanske en hund som har nära till skall bland sina hundar är ju en annan sak.
 
I vilka situationer ser du att de gärna skäller? De få FCI-islänningarna jag träffat (inte så många) är ganska tysta ...men vet ju att "alla" säger att de tenderar att vara skälliga...så fattar att det ligger något i det.
På island, workingpopulationen där (som ju är kraftigt utblandade med Collieblod av olika slag) så finns de som skäller så fort de springer eller tänker, men också de som är väldigt tysta.
Samma med workingpopulationer av renvallare. De kan inte att all hundar är skälliiga eftersom renarna då blir avskällda. Att skallen liksom bara blir en del av den allmänna ljudbilden för djuren. Därför blir jag förvånad när lappisfolk, och absolut om hunden ifråga aldrig sett en ren, säger att de SKA vara skälliga. Att de ÄR det i många fall och att man behöver kanske en hund som har nära till skall bland sina hundar är ju en annan sak.
Mina skäller på rovfåglar, bilar och om någon i familjen kommer hem eller åker iväg. Samt att de liksom har en tendens att använda rösten i första hand när de vill något eller något inte är bra. Jag tycker själv inte att de är skälliga (de har ju en anledning till att skälla, liksom...), men andra kan kanske tycka det. Sådär bjäbbiga som jag uppfattar en del småhundar är de INTE.

Hanen "pratar" en del utan att direkt skälla - det är olika varianter av morrande och lågt "moffande" när han vill något (olika ljud för olika saker). Tiken har ett gällt, kort "lekskall" medan hanen leker relativt tyst. Hon kan också skälla om hon ser rådjur eller annat vilt, hanen struntar mestadels i vilt... Men här är jag kanske lite orättvis för pga viltintresse har jag tiken kopplad vid promenader medan hanen går lös, och för båda gäller att de har större tendens att skälla i koppel. De gånger hanen hjälpt mig att flytta hästarna så skäller han också, men det "ska" han ju i och med att de är röstvallare.
 
Mina skäller på rovfåglar, bilar och om någon i familjen kommer hem eller åker iväg. Samt att de liksom har en tendens att använda rösten i första hand när de vill något eller något inte är bra. Jag tycker själv inte att de är skälliga (de har ju en anledning till att skälla, liksom...), men andra kan kanske tycka det. Sådär bjäbbiga som jag uppfattar en del småhundar är de INTE.

Hanen "pratar" en del utan att direkt skälla - det är olika varianter av morrande och lågt "moffande" när han vill något (olika ljud för olika saker). Tiken har ett gällt, kort "lekskall" medan hanen leker relativt tyst. Hon kan också skälla om hon ser rådjur eller annat vilt, hanen struntar mestadels i vilt... Men här är jag kanske lite orättvis för pga viltintresse har jag tiken kopplad vid promenader medan hanen går lös, och för båda gäller att de har större tendens att skälla i koppel. De gånger hanen hjälpt mig att flytta hästarna så skäller han också, men det "ska" han ju i och med att de är röstvallare.
Förstår vad du menar. Och jg tycker inte heller att hundar som skäller av en nledning är skälliga.
Till "spetsskälliga" individer räknar jag hundar som knappt kan bli lite upphetsade eller springa utan att skälla.
Min samojed back in the days exempelvis, hon kunda fan inte springa utan att slälla. Ex inkallning eller leka med andrta hundar....det gick inte att höra vad man tänker. Och flertalet lappisar är liknande. Men de isläningar jag träffat...not so mutch....men så har jag ju träffat betydligt fler lappisar än Islänningar.

Bland hundarna som tar hand om hästar på island finns de som skäller när de vallar djuren och andra som använder sin kropp, inklusive hoppa upp på hästens rygg (då brukar de stanna).
 
Tack, ska kolla lite mer på dem!
Min corgi hade väldigt lätt till skall, han kunde inte leka eller springa utan att skälla.
Utomhus gör det mig inget att han gjorde så.
Men blev jobbigt inne när någon knackade på eller bara ville leka lite med honom.
 
Förstår vad du menar. Och jg tycker inte heller att hundar som skäller av en nledning är skälliga.
Till "spetsskälliga" individer räknar jag hundar som knappt kan bli lite upphetsade eller springa utan att skälla.
Min samojed back in the days exempelvis, hon kunda fan inte springa utan att slälla. Ex inkallning eller leka med andrta hundar....det gick inte att höra vad man tänker. Och flertalet lappisar är liknande. Men de isläningar jag träffat...not so mutch....men så har jag ju träffat betydligt fler lappisar än Islänningar.
Ah, okej, men då är mina inte alls "spetsskälliga" :) Inkallning, löpträning, bollkastning osv. kan ske (och sker oftast) under tystnad. Även leken som sådan är tyst, utöver tikens "lekskall" då, men hon skäller bara för att initiera lek - typ "kom igen nu, nu leker vi!" Och då delar jag din observation om islänningar som relativt tysta - jag har inte träffat någon som skäller "bara för att", utan de har en anledning (även om jag kan tycka att de hittar fler anledningar än de andra raser jag haft :D)
Bland hundarna som tar hand om hästar på island finns de som skäller när de vallar djuren och andra som använder sin kropp, inklusive hoppa upp på hästens rygg (då brukar de stanna).

Vår ena hunds föräldrar vallar hästar (bor med husse på större hästgård) och de skäller båda vid vallning (samt av upphetsning inför vallning - de vet att när fyrhjulingen startar så blir det vallning!)
 
Jag vill bara säga att en corgi inte ska vara nervös, sen vet jag att avarter förekommer och att en del uppfödare tummar på mentaliteten.
En corgi är en gårdshund som ursprungligen varit alltiallo på gårdarna, larmat för besökare, hållt efter skadedjur och är en heeler som vallat genom att nafsa boskap i hasorna. En hund som ska flytta kor behöver mod och framåtanda. Sen vet jag att när andra saker än mentalitet prioriteras i aveln så som vänstervarv så blir det att vissa tummar på mentaliteten, tyvärr. Sen kan man ju ha otur också såklart, men min bild är inte att corgin ska vara en nervös hund.

Sen så upplever jag generellt att pembroke är lite känsligare än cardigan som är generellt mer buffliga.

Angående mas som nån föreslog så skulle jag hellre satsa på en corgi än en mas då jag upplever att mentaliteten är betydligt spretigare hos masen.

De islänningar jag träffat har varit skälliga, framförallt i aktivitet.
 
Jag vill bara säga att en corgi inte ska vara nervös, sen vet jag att avarter förekommer och att en del uppfödare tummar på mentaliteten.
En corgi är en gårdshund som ursprungligen varit alltiallo på gårdarna, larmat för besökare, hållt efter skadedjur och är en heeler som vallat genom att nafsa boskap i hasorna. En hund som ska flytta kor behöver mod och framåtanda. Sen vet jag att när andra saker än mentalitet prioriteras i aveln så som vänstervarv så blir det att vissa tummar på mentaliteten, tyvärr. Sen kan man ju ha otur också såklart, men min bild är inte att corgin ska vara en nervös hund.

Sen så upplever jag generellt att pembroke är lite känsligare än cardigan som är generellt mer buffliga.

Angående mas som nån föreslog så skulle jag hellre satsa på en corgi än en mas då jag upplever att mentaliteten är betydligt spretigare hos masen.

De islänningar jag träffat har varit skälliga, framförallt i aktivitet.

De isländska fårhundarna har samma ursprungliga användningsområde som corgin och har / ska ha ungefär samma egenskaper, förutom att islänningarna är röstvallare och corgis är heelers. Även islänningarna vallar ju annat än får, men då till övervägande delen hästar. Jag har inte träffat jättemånga corgis men har intrycket att de är något tystare än islänningarna (även om mina islänningar inte skäller vid aktivitet generellt, utan vid specifika tillfällen). Corgi är definitivt en ras jag hade kunnat tänka mig att ha om jag inte hade islänningar så kan tänka mig att islänningen är ett bra val om man uppskattar corgin :D Jag uppfattar mentaliteten hos islänningarna som generellt stabil, dock med en tendens till separationsångest.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
De isländska fårhundarna har samma ursprungliga användningsområde som corgin och har / ska ha ungefär samma egenskaper, förutom att islänningarna är röstvallare och corgis är heelers. Även islänningarna vallar ju annat än får, men då till övervägande delen hästar. Jag har inte träffat jättemånga corgis men har intrycket att de är något tystare än islänningarna (även om mina islänningar inte skäller vid aktivitet generellt, utan vid specifika tillfällen). Corgi är definitivt en ras jag hade kunnat tänka mig att ha om jag inte hade islänningar så kan tänka mig att islänningen är ett bra val om man uppskattar corgin :D Jag uppfattar mentaliteten hos islänningarna som generellt stabil, dock med en tendens till separationsångest.

Ja, jag vet inte vad som är hönan eller ägget just när det kommer till skall 😅. Islänningsägare jag träffat har liksom inte direkt gjort nån ansats till att träna bort skallet i träning utan säger typ bara att det så dom jobbar 🤷‍♀️.
De corgiägare jag träffat är mer benägna till att träna bort ljudandet. Sen så var min första corgi mycket ljudande både skall och "prat" och jag lyckades jobba bort det till stor del, nummer två inte lika ljudande och den jag har hemma nu är väldigt tyst. Så det finns ju individuella skillnader också.
 
Ja, det var den bilden med jag hade fått efter läst på allt som fanns av corgi innan han flyttade hem.
Så mer och mer landat i att han var svagt mentalt mot vad rasen borde.
Sen kanske hans första tid i ett hus i stan innan vi flyttade ut på landet gjorde honom känsligare än om han hade fått varit med från början.
Ändå var han med på jobbet hela tiden som valp i olika miljöer och ljudbilder.
Han var en underbar hund att träna och älskade allt vi gjorde som innebar träning och belöning.
Men spelade ingen roll hur mycket beröm eller mat han fick när de kom till nya verktyg som togs fram eller sluta skälla när något av barnen kom hem från skolan.
Gav sig inte skälla för man öppnade dörren och han fick springa ut och se.
Var man i garaget och startade en skruvdragare så sprang han till huset och la sig utanför dörren och ville gå in.
Kunde aldrig slappna av utan alltid stressad och nervös
 
Håller med om att en corgi med rädslor låter som en dåligt avlad corgi, nu vet jag inte om du hade pembroke eller cardigan men de ska oavsett vara ganska tuffa och framåt. Jag har pembroke och han säger till när det kommer ”okändisar” men bara genom en snabbt skall och inte när det är familj eller andra han bedömt att han känner, typ våra hantverkare nu är officiellt ”familj”. Jag hade skaffat ny corgi och letat noga på bra uppfödare! ❤️
 
Ja absolut inte stängt dörren för en ny corgi.
Men dock fällde han konstant mer eller mindre hela året.
Vitt golv i hela huset nu tack vare honom 😂
Samt de korta benen höfterna var inte optimalt vid äldre ålder.
Tänker det vore skönt om hunden kan hoppa in i bagagen själv efter 10år av lyfta upp och ner honom i ur och skur.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag tänkte mig att skaffa en hund i framtiden, men det är verkligen inte lätt att välja. Jag växte upp med en Newfoundland som liten...
2 3
Svar
52
· Visningar
7 263
Senast: AnneB
·
Hundavel & Ras Hejsan! Jag går i tankarna om att köpa hund men får inte ordning på mina tankar om vad jag vill ha riktigt. Kan ni hjälpa mig bolla...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
10 974
Senast: inverterad
·
Hundavel & Ras Hur många rastrådar klara Buke av? 🙄 Vi är en familj på snart fem personer som börjar bli lite sugna på hund, eller i alla fall jag och...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
11 565
Senast: Guldaskig
·
Hundavel & Ras Vi är en familj med tonårsbarn som ska utöka familjen med vår första egna hund. Vi har många vänner med hund och har under ett år varit...
2 3
Svar
48
· Visningar
5 193
Senast: Narcissa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp