Jag måste erkänna att jag finner det en smula ledsamt att MH och BPH bemöts med sådan misstro. Det är trots allt inte något som framställts på måfå, utan grundar sig ju på forskning. Analyser har visat på att egenskaperna som bedöms på MH och BPH har tillräckligt hög arvbarhet för att det ska anses möjligt (ja, till och med vettigt) att använda sig av MH/BPH för att styra aveln. Givet då att man tar hänsyn till hela familjebilden, och inte bara individen (mentalindex hos collie underlättar just den biten).
Att säga att MH och BPH inte är tillförlitligt är jämförbart med att säga att höftledsröntgen och armbågsröntgen inte är tillförlitligt - i enskilda fall så går det kanske, möjligen, att påverka resultatet åt det ena eller det andra hållet och enstaka bedömningar kan vara felaktiga; men i det stora hela så är det fullt användbart för att spåra genetiska tillstånd med komplex arvsgång. Många hundar i släkten med D-höfter? Risken är större att dessa nedärver dåliga höfter till sina avkommor, än om det hade funnits många A-höfter i släkten istället. Många hundar i släkten med 5a på skott? Risken är större att dessa nedärver skotträdsla till sina avkommor, än om det hade funnits många 1or i släkten istället.