Jag tycker du gör helt rätt i att säga upp stallplatsen och åka till betet så tidigt det går! (Bra att bo i Skåne ibland! ) Hästens behov behöver komma först och så därefter ridning, inte att ridningen ska kompensera för att behoven inte är uppfyllda! Så du har ju alldeles rätt i att hur mycket du än rider räcker inte det om inte situationen i hage o box blir bättre. Tror heller inte att det nödvändigtvis hjälper med ridning alls mot en stressad häst. Det som hjälper på lång sikt är att ta bort det som stressar hästen (krasst sett hingsten i det här fallet) och att se över hästens miljö och se till att den får hagkompisar. Förhoppningsvis gör det sedan ridningen lättare också!Hej och hå vad det är segt som sirap här. Fy vad tufft det är.
S står ju ensam i hagen sen förra sommaren. Sen dess har vi också haft en boxplats ledig och förhoppningen har ju varit att en valack ska flytta in som kan gå med S. Men det har tydligen varit svårt att hitta en passande hyresgäst. Nu flyttade slutligen ett sto in för någon månad sedan. Så ingen potentiell kompis till S.
Dessutom flyttade den enda andra valacken och in kom ytterligare ett sto. Då det står en hingst i stallet fick vi ändra bland boxarna så att hingsten inte står bredvid ett sto. Så då fick ju S byta box för att stå bredvid hingsten. De har stått i hagar bredvid varandra innan vilket har gått bra, så jag tänkte att det skulle gå bra att de skulle bli boxgrannar. Men icke. De sparkar i väggarna, reser sig mot varandra och hugger. Även hästen på andra sidan S har blivit upprörd av det här. Jag känner inte igen min häst och han är väldigt stressad.
I hagen har det också blivit sämre. Det har varit extremt lerigt och motionen i hagen är lika med noll. Det har blivit många hagbyten och allt flängande med hagar och slutligen box gör mig så trött. Motivationen var inte på topp innan och det här hjälper inte. Jag får också höra att S beteenden kan komma från att jag inte motionerar honom tillräckligt. Och visst, jag motionerar honom inte varje dag men det finns inte en chans att jag kan motionera så mycket som behövs för att kompensera för noll hästkompisar, noll rörelse i hagen och mycket frustration i boxen.
Så varken jag eller S trivs i stallet längre. Så jag har sagt upp stallplatsen och vi åker på bete en månad tidigare än tänkt. Det är så sjukt trist, för jag älskar stallet vi står i egentligen Och sen efter sommaren får jag hitta en ny stallplats till oss, förhoppningsvis i lösdrift.
Men det här känns inte kul längre. Jag känner mig verkligen som en riktigt kass hästägare. Jag orkar inte rida. Allt är svårt, Sölvi är stel och understimulerad. Jag orkar inte vara konsekvent nog.
Jag längtar liksom tills han får gå på bete i stor hage med kompisar och jag inte behöver åka ut till stallet varje dag. Jag har till och med funderat på att sälja. För jag är så trött. Så här skulle det ju inte bli
Senast ändrad: