Dejtingtråden 33

[mysboll]

Jag dumpade en kille för att han var emoji-handikappad..

Han var alltså för lat för att använda emojis. Huuur ska jag kunna veta om du är glad eller sur om du inte visar det?!

 

[Malibu_Stacy]

Hur e de då?
jorå, ja me!

Något ditåt antar jag.

Okej, det börjar klarna något

 

[ptr]

Jag dumpade en kille för att han var emoji-handikappad..

Han var alltså för lat för att använda emojis. Huuur ska jag kunna veta om du är glad eller sur om du inte visar det?!

En annan som inte kan begripa vad som menas med alla de där fåniga gula gubbarna! Skriv vad du menar mäniska, eller säg det. Där är ju fortfarande möjlighet att överföra pratad kommunikation med dagens mobiltelefoner - även om väldigt många tycks ha missat att den finessen fortfarande existerar.

Men det är jag det!

 

[Sel]

Jag dumpade en kille för att han var emoji-handikappad..

Han var alltså för lat för att använda emojis. Huuur ska jag kunna veta om du är glad eller sur om du inte visar det?!

Jag skulle aldrig orka använda emojis på telefonen om det var den jag skrev på, det är ju jättebesvärligt. Eventuellt skulle du kunna få en. ; ) eller :P.

 

[Josseliten]

Alltså nån stil i utseende har jag inte vad jag då märkt, har fallit för väldigt olika där. "Pojkig" för mig handlar mer om en mentalitet, likväl som "gubbig" - det kan man ju vara vid 25 liksom och vice versa. Jag går inte igång på dålig livserfarenhet, det är nog därför ynglingarna går bort för mig, inte för hur de ser ut. Jag går heller inte igång på insnöad gubbighet, oavsett ålder.

Ja då förstår jag..
Jag håller med men upplever nog att "what you see is what you get" lite.
Och det blev väldigt intressant nu för det slog mig när ämnet talspråk kom med.
Skrev med 2 killar i samma ålder samtidigt ett tag. Den ena prioriterade träning och jobb. Klädde sig stiligt och skrev väldigt noga.

Den andra hade rufsigt hår och hoodie. Skrev i talspråk ("keyrå" var okej då) och använde emoijis konstant.

Vem går jag på date med?? Nr 2 såklart. Ångrade mig sen men då hade tåget gått med nr 1.

 

[_Taggis_]

Ja då förstår jag..
Jag håller med men upplever nog att "what you see is what you get" lite.
Och det blev väldigt intressant nu för det slog mig när ämnet talspråk kom med.
Skrev med 2 killar i samma ålder samtidigt ett tag. Den ena prioriterade träning och jobb. Klädde sig stiligt och skrev väldigt noga.

Den andra hade rufsigt hår och hoodie. Skrev i talspråk ("keyrå" var okej då) och använde emoijis konstant.

Vem går jag på date med?? Nr 2 såklart. Ångrade mig sen men då hade tåget gått med nr 1.

Kontrar med att den barnsligaste killen jag haft ihop det med var en riktigt pojkaktig, välklädd ung man med mkt propert yttre. Mån om utseende och stil. Skulle aldrig i livet gå utanför dörren i mjukisbyxor och hoodie. Fruktansvärt omogen.
Så ja, skenet Kan bedra

 

[Josseliten]

Kontrar med att den barnsligaste killen jag haft ihop det med var en riktigt pojkaktig, välklädd ung man med mkt propert yttre. Mån om utseende och stil. Skulle aldrig i livet gå utanför dörren i mjukisbyxor och hoodie. Fruktansvärt omogen.
Så ja, skenet Kan bedra

Hahah a dom kommer ju alla skepnader iof
Dom som är överdrivet utseendefixerade är en klass för sig. Jösses.

 

[Modest]

Skönt ändå att de är så tydliga, tänker jag. För min del blir det mest att man känner att meddelanden skrivs på ett sätt som jag kanske inte gör med nån jag enbart ser som en jobbpartner eller kollega. Det besvärar mig, för det kan jag inte bemöta riktigt. Har nu tex en som jag känner att jag vill inte ta kontakt med för jag vet inte om han uppfattade mig som flirtig (träffades på jobb för nån månad sedan) och därför är så flitig i kontakten, men jag svarar då han själv skriver för jag har inget emot honom eller så. Vet bara inte riktigt vad han vill. Och eftersom jag kan komma och träffa honom i samband med jobb framöver vill jag inte göra en grej av nåt som inte är en grej.
En annan däremot är jag riktigt god vän med och vi har en himla trevlig jargong. Det var väldigt skönt när han själv tog upp att han verkligen inte flirtade med mig utan bara tyckte vi hade så kul ihop. Skönt, jag hade inte uppfattat honom som flirtig och är mkt mån om att ha den relation vi har precis som vi har den. Men det har ju hänt förr att jag fått kommentarer från omvärlden när man har en sån jargong som han och jag har, och han ville nog bara göra klart hur han ser på det.

Förstår precis känslan du menar med det där outtalade, det kan vara riktigt jobbigt och svårt att bemöta på ett bra sätt. Men så länge de inte kliver över några gränser så är det ju svårt att säga ifrån liksom.

 

[Modest]

På nåt sätt dras du till äldre män, måste du problematisera det? Vi är olika och har olika preferenser. Och jag tror nog att en massa män skulle kunna få upp intresset för någon som är 15-20 år yngre. Det tycker jag man ser bevis på titt som tätt. Du är väl i 30-årsåldern? Du är ju vuxen på alla sätt och vis. Prova att inleda nåt mer än ett ONS och se var det leder och hur det känns?

Precis, det är ju exakt det där jag funderar på just nu. Är det en ärlig preferens dvs kanske onödigt att problematisera? Eller är det daddy issues? (Vet ärligt talat inte precis definitionen men en emotionellt otillgänglig far har jag definitivt haft, vilket satt sina spår).
De äldre män jag naturligt får kontakt med är ju olämpliga på ett eller annat sätt (seniora kollegor exv) och just nu känns det ganska avlägset att gå in på tinder för att söka äldre män. Om jag däremot skulle träffa på en tillgänglig man i något annat sammanhang så kanske jag ska testa för att se hur det känns.

 

[cirkus]

Jag skulle aldrig orka använda emojis på telefonen om det var den jag skrev på, det är ju jättebesvärligt. Eventuellt skulle du kunna få en. ; ) eller :P.

Apropå emojis. Kollegan är på ditt lag. Han använder : ) och ; ) så gulligt

 

[Eurydome]

Precis, det är ju exakt det där jag funderar på just nu. Är det en ärlig preferens dvs kanske onödigt att problematisera? Eller är det daddy issues? (Vet ärligt talat inte precis definitionen men en emotionellt otillgänglig far har jag definitivt haft, vilket satt sina spår).
De äldre män jag naturligt får kontakt med är ju olämpliga på ett eller annat sätt (seniora kollegor exv) och just nu känns det ganska avlägset att gå in på tinder för att söka äldre män. Om jag däremot skulle träffa på en tillgänglig man i något annat sammanhang så kanske jag ska testa för att se hur det känns.

Jag menar såhär. Ens preferens kan väl i och för sig vara intressant att fundera över, precis som allt med att vara människa är intressant att fundera över.

Men jag menar att även om det skulle vara "daddy issues" (vad är det ens? tycker att det känns som ett så förenklat sätt att se på människor och har bara hört det användas på ett nedvärderande sätt) ser inte jag någon anledning att problematisera eller styra bort från din preferens, så länge den inte leder till mönster eller relationer som är destruktiva eller skadliga för dig såklart.

Vad din dragning beror på påverkar ju inte "lämpligheten" i att leta efter en äldre man och inleda ett förhållande med honom? Vad den bottnar i påverkar inte heller hur förhållandet skulle bli.

Jag förstår att det inte är lämpligt att inleda något med äldre kollegor. Och om du inte vill vara på Tinder så ska du såklart inte vara det, men jag tycker det är trist om du avstår enbart för att det känns fel att skaffa Tinder och justera åldersinställningarna mot äldre.

Mitt budskap är alltså: Embrace it!

 

[Blimblom]

Men jag dras till dom yngre, har nog inte träffat nån i min egen ålder på fleeera år.
Är liksom inte på samma plan i livet som kanske en 25 åring

Haha samma här, men aldrig varit med någon äldre än jag... Alla mina ex/ tidigare fwb har dessutom varit födda samma år. Han jag träffar nu är däremot hela 7 år yngre, så han avviker iaf lite!

 

[Stefffie]

Forsta dejt med en mattesnubbe nu i eftermiddags (Phd! i! matte!)
Min andra nyktra forsta dejt nagonsin (!), da mattesnubben ska springa ett marathon om 2 veckor och darfor ar nykter for tillfallet. Var en trevlig nog dejt, samtalet flot pa bra. Vet ej hur det ar med kemin an - promenad i blasig vardag mojliggor inte sa mycket flortande eller fysisk kontakt, men jag har iaf messat honom for att hora om han vore intresserad av att traffas igen..

Lite gallande gemensamt intresse - jag tycker gemensamma varderingar ch varldssyn ar mycket viktigare, men en grej som potentiellt kan vara lite problematiskt med mattesnubben ar att han springer mycket. DEt har maratonet ar inte en engangsgrej liksom, utan han springer 6 dagar i veckan och ett par maratons om aret - da blir det ju mer sa att intresset tar mycket tid och paverkar livsstilen valdigt mycket, typ nyktra perioder, "strikta" sovtider och tidiga morgnar med viss diet osv, vilket jag tanker kan bli lite trakigt om man typ vill ha en lat morgon i sangen, en stor utekvall med god mat och alkohol osv.

Men men - den dagen, den sorgen

Inget problem att oroa sig över - messade mattekillen men han tyckte inte vi hade tillräckligt gemensamt för en andra dejt, så hej hå !

 

[athena_arabians]

Vad gäller hur en skriver... jag är fortfarande imponerad av särbon att han faktiskt vågade skriva så mycket med mig innan vi blev ihop. Han är grav dyslektiker och jag har frilansat som journalist samt är bokmal... och det visste han om.

Sedan ser jag absolut inte ner på någon som är dyslektiker och har alltid varit tydlig med det plus att han mer eller mindre inte vet vad rädsla är

 

[the_connemara]

Jag dumpade en kille för att han var emoji-handikappad..

Han var alltså för lat för att använda emojis. Huuur ska jag kunna veta om du är glad eller sur om du inte visar det?!

Helt rätt! Också suveränt viktigt med rätt reaktioner på rätt inlägg också

 

[the_connemara]

Jag skulle aldrig orka använda emojis på telefonen om det var den jag skrev på, det är ju jättebesvärligt. Eventuellt skulle du kunna få en. ; ) eller :P.

The Guy brukar be om ursäkt för det blir fel pussgubbe när han sitter vid datorn vs från telefonen

 

[sorbifolia]

Haha, DB slutade messa mig i över en vecka en gång (dels) pga han misstolkat en emoji jag skickat... eller enligt honom så hade jag använt fel emoji mtp vad jag ville förmedla... Vi kollade upp den i emoji-ordlistan på både engelska och norska för att reda ut det...

 

[Kiwifrukt]

Jag har under helgen funderat en hel del på en grej. Märker att jag oftast blir attraherad av äldre män och att det är ett mönster hos mig att jag gärna "bjuder in" dem med öppet/trevligt/flirtigt beteende (utan att riktigt ha förstått det själv förrän nu, jag har mest undrat varför äldre män ofta blir intresserade av mig). När det gäller jämnåriga män så har jag betydligt svårare att ha samma lättsamma approach och jag blir sällan intresserad av dem (plus att nu kring 30 så är faktiskt de flesta män i min ålder upptagna i seriösa relationer, vad det verkar).

Jag kan inte riktigt avgöra om det här med äldre män är något jag genuint gillar eller om de är ett "tryggt" och otillgängligt alternativ för mig dvs att tillgängliga/jämnåriga killar som det faktiskt kan bli något med är för läskigt. Hur ska man kunna komma fram till vad som är hönan och ägget i det här? Har ni i tråden några tankar på temat? Behöver klokskap!

Jag har samma "dilemma", och för mig har det "alltid" varit så. Mina ex har varit tretton respektive nio år äldre än mig. För mig har det varit en kombination av att ett "vuxet" utseende är det som attraherar mig och förmodligen en stor dos av att upptagna äldre män är typ ofarliga för att det aldrig (i alla fall betydligt mindre troligt) kan bli något seriöst.

Nu är jag 32. I takt med att jämnåriga och till och med yngre killar har fått mer "vuxna" utseenden har det faktiskt ändrat sig litegrann. På ett sätt hade det varit lite skönt om jag hade blivit mer attraherad av yngre killar eftersom killar i den ålder jag vanligtvis faller för ofta har barn och i många fall nästan vuxna barn. Men generellt minns jag knappt när jag attraherades av någon överhuvudtaget, så det kanske är ett icke-problem just nu i alla fall.

 

[Dorinda]

Haha, DB slutade messa mig i över en vecka en gång (dels) pga han misstolkat en emoji jag skickat... eller enligt honom så hade jag använt fel emoji mtp vad jag ville förmedla... Vi kollade upp den i emoji-ordlistan på både engelska och norska för att reda ut det...

Han verkar ju vara en sjukt jobbig typ
Jag hade aldrig orkat med sån drama!

 

[MidnightSoul]

Ska nog fan hålla mig till å vara singel.