Dejtingtråden 33

[lingonben]

Så, nu har jag ett datum satt för min badtunneträff med "vad han nu är för någonting". Spännande!

 

[SaraXX]

Har det blivit bättre med tiden liksom eller ja hur funkar det som särbo?

Minns vi pratat om detta innan o det kändes så himla skönt att inte vara ensam

Jag tycker nog inte att det har blivit bättre. Vi träffas olika ofta, beroende på lite allt möjligt, och har det gått en vecka så är jag inte så fysisk med en gång.

 

[Josseliten]

Jag tycker nog inte att det har blivit bättre. Vi träffas olika ofta, beroende på lite allt möjligt, och har det gått en vecka så är jag inte så fysisk med en gång.

Får jag undra lite allmänt...?
Har ni långt avstånd och hur går det med särbo förhållande i långa loppet? Bara nyfiken för jag tror att ett särbo förhållande skulle passa mig men samtidigt måste det ju finnas nackdelar?

Jag vill inte dela min vardag med någon nu utan träffa någon och bli kär och ha kvalitetstid med.
Min pappa har varit särbo i 12 år och han tycker det är toppen.

 

[SaraXX]

Får jag undra lite allmänt...?
Har ni långt avstånd och hur går det med särbo förhållande i långa loppet? Bara nyfiken för jag tror att ett särbo förhållande skulle passa mig men samtidigt måste det ju finnas nackdelar?

Jag vill inte dela min vardag med någon nu utan träffa någon och bli kär och ha kvalitetstid med.
Min pappa har varit särbo i 12 år och han tycker det är toppen.

Ca 2 mil. Han bor i staden där jag jobbar.
Jag vill inte bo med någon så ur den aspekten är det bra. Sen skaver vissa saker för mig, det är lite för mycket känsla av att "hälsa på" och jag hade velat att vi gjorde mer av hushållsgrejer tillsammans (ex matlagning) när vi är på samma ställe. Så det är inte som att det bara löser alla problem.

Jag har ju barn också, på mer än halvtid. Jag och särbon träffas utan barn 2-3 ggr/vecka och med barn typ 1 gång/vecka.

 

[Modest]

Jag menar såhär. Ens preferens kan väl i och för sig vara intressant att fundera över, precis som allt med att vara människa är intressant att fundera över.

Men jag menar att även om det skulle vara "daddy issues" (vad är det ens? tycker att det känns som ett så förenklat sätt att se på människor och har bara hört det användas på ett nedvärderande sätt) ser inte jag någon anledning att problematisera eller styra bort från din preferens, så länge den inte leder till mönster eller relationer som är destruktiva eller skadliga för dig såklart.

Vad din dragning beror på påverkar ju inte "lämpligheten" i att leta efter en äldre man och inleda ett förhållande med honom? Vad den bottnar i påverkar inte heller hur förhållandet skulle bli.

Jag förstår att det inte är lämpligt att inleda något med äldre kollegor. Och om du inte vill vara på Tinder så ska du såklart inte vara det, men jag tycker det är trist om du avstår enbart för att det känns fel att skaffa Tinder och justera åldersinställningarna mot äldre.

Mitt budskap är alltså: Embrace it!

Tack för kloka tankar! Ja, daddy issues låter nedsättande men det är nog lite så jag känner kring det här hos mig själv - att det är "fult" liksom. Men inser ju att jag är väldigt normativ i mitt tänkande där. Jag förstår dina poänger och tar till mig dem!

Jag har samma "dilemma", och för mig har det "alltid" varit så. Mina ex har varit tretton respektive nio år äldre än mig. För mig har det varit en kombination av att ett "vuxet" utseende är det som attraherar mig och förmodligen en stor dos av att upptagna äldre män är typ ofarliga för att det aldrig (i alla fall betydligt mindre troligt) kan bli något seriöst.

Nu är jag 32. I takt med att jämnåriga och till och med yngre killar har fått mer "vuxna" utseenden har det faktiskt ändrat sig litegrann. På ett sätt hade det varit lite skönt om jag hade blivit mer attraherad av yngre killar eftersom killar i den ålder jag vanligtvis faller för ofta har barn och i många fall nästan vuxna barn. Men generellt minns jag knappt när jag attraherades av någon överhuvudtaget, så det kanske är ett icke-problem just nu i alla fall.

För mig är nog helt klart det mentala som är tilldragande med äldre män, gällande det fysiska ser jag inga direkta fördelar (även om de såklart kan se väldigt bra ut de också). Men känner också attraktion rätt sällan, precis som du.

Jo, men kanske ändå han har många andra fina kvaliteter! Som lätt överväger talspråk i skrift



Intressant, jag förstår att du funderar över det nu när du liksom ”upptäckt” att du gör det.
Ibland har jag tänkt att jag har vissa preferenser, men sen när det väl kommit till kritan insett att det inte var något för mig ändå

Jag har träffat killar i olika åldrar, yngsta var två år yngre än mig och mitt senaste ex var 10 år äldre. D är 7 år äldre.

Ja och så kanske det skulle bli om jag någon gång skulle prova att dejta en äldre man. Att det liksom mest känns härligt såhär på avstånd.

 

[Cosinus]

Ikväll hörde en tidigare dejt av sig. En som blev kränkt när jag sa att jag inte träffar någon under mina barnveckor och efter lite tjat trillade det in en hel roman om hur vi inte var på samma ställe i livet och att han inte ville träffa mig mer, ”just nu i alla fall”.

Då jag var extremt tveksam till honom svarade jag bara att jag höll med honom och önskade honom en fin helg.

Han har skrivit till mig några gånger och jag har misstänkt att han ångrat sig och velat träffas igen, men jag har inte nappat då jag är helt ointresserad.

Idag - han skriver och frågar om jag har träffat hans ex något (ja, för jag är
ju så vansinnigt intresserad av vem hans ex är ) och rätt vad det är frågar han om jag träffat någon. Jag svarade att jag har det (jag träffar ju ändå Wow regelbundet och den nygamle har ju sådan potential, så en total lögn var det ju inte) varpå han berättar att han numera är tillsammans med tjejen han träffade före mig. Då kom även klassikern: han ”tänker på oss” och att han ”gillade det vi hade” . Kände mest att det var en himla tur att jag kränkte honom den där gången.



På fredag kommer den nygamle hit. Vi ska umgås hela helgen! Jag räknar nästan timmarna, då han är så himla fantastisk.

 

[Cosinus]

Tack för kloka tankar! Ja, daddy issues låter nedsättande men det är nog lite så jag känner kring det här hos mig själv - att det är "fult" liksom. Men inser ju att jag är väldigt normativ i mitt tänkande där. Jag förstår dina poänger och tar till mig dem!

Själv googlade jag daddy issues och känner att jag inte borde ha gjort det Allt utom svartsjuka stämmer klockrent in på mig

 

[Josseliten]

Ikväll hörde en tidigare dejt av sig. En som blev kränkt när jag sa att jag inte träffar någon under mina barnveckor och efter lite tjat trillade det in en hel roman om hur vi inte var på samma ställe i livet och att han inte ville träffa mig mer, ”just nu i alla fall”.

Då jag var extremt tveksam till honom svarade jag bara att jag höll med honom och önskade honom en fin helg.

Han har skrivit till mig några gånger och jag har misstänkt att han ångrat sig och velat träffas igen, men jag har inte nappat då jag är helt ointresserad.

Idag - han skriver och frågar om jag har träffat hans ex något (ja, för jag är
ju så vansinnigt intresserad av vem hans ex är ) och rätt vad det är frågar han om jag träffat någon. Jag svarade att jag har det (jag träffar ju ändå Wow regelbundet och den nygamle har ju sådan potential, så en total lögn var det ju inte) varpå han berättar att han numera är tillsammans med tjejen han träffade före mig. Då kom även klassikern: han ”tänker på oss” och att han ”gillade det vi hade” . Kände mest att det var en himla tur att jag kränkte honom den där gången.



På fredag kommer den nygamle hit. Vi ska umgås hela helgen! Jag räknar nästan timmarna, då han är så himla fantastisk.

Det är ju ofta så med killar (upplever iaf jag) om man släpper dom o går vidare så tar det oftast ett tag och sedan hör dom av sig igen.
Även om dom är initiativ talare till att inte fortsätta. Vad är grejen med det?
Vill dom inte att man ska acceptera det dom säger utan att man ska jaga dom?

Killen jag träffa lite i somras är ett bra exempel på detta. Han kunde nästan aldrig ses och vi bodde långt ifrån varandra. Till slut sa jag bara att jag ville ha nått annat än att kanske ses en gång i månaden i ett dygn.
Då försvarar han sig och säger att han inte hinner ses mer och att han har såååååå mycket annat o göra.
Jaha men då får vi lägga ner. Bra att jag fick veta iaf, tänkte jag.
Går väl nån vecka och då ringer han plötsligt konstant. Skickar sitt schema för han vill ses mera.
Hade jag blivit kär på riktigt i honom så hade jag ju blivit överlycklig men jag upplevde bara detta som jobbigt faktiskt.

Kul att du har en bra dejt att se fram emot. Önskar man hade haft det själv med.

 

[Lillefrun]

Hmm,blev raggad på ganska rejält igår. Gick inte att misstolka. Grejen är den att vi sagt hej några gånger eftersom han är hos min granne hela tiden och hon sagt att hon har ett on/off förhållande med en man och jag har utgått från att det är den här mannen. Men han sa väldigt många gånger igår att dom bara är kompisar och att det är hans kusin som är ihop med grannen. Men jag ska väldigt försiktigt reda ut det hela lite mer. Vill inte hamna mitt i något krångligt.

Mannen är väl allt mellan 5-10 år äldre. Han sa väldigt mycket fina saker och det är ju snällt. Men jag sa från början att jag inte vill ha någon man just nu och sa att jag redan har två män i mitt liv och pekade på Alvin och Milou. Han frågade igen varför jag är singel och jag sa att jag gjorde slut med en kille på nyår. Han sa att jag kan få vem som helst och sen började han försöka sälja in sig själv.

Ett problem är att vi får fråga varandra tio gånger vad den andra säger för han är inte så bra på svenska så det krånglar till allt.

Vi hade gått och pratat från grinden in till gården fram till trappuppgången. Grannen och jag bor på samma våningsplan och jag tänkte att det ju var skönt men han ringde ju aldrig på hos henne så jag sa helt enkelt hej då och gick in till mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, bara ge det en chans, backa direkt eller låta det gro lite.

Rent spontant känner jag ju att i och jag aldrig kommer hitta någon utanför dejtingappar särskilt lätt och borde jag vara glad, men jag är osäker för att han nog inte kommer vara lika förstående som exet eftersom han var rätt på och språkproblemen är ju också ett problem. Men jätte trevlig och snäll också. Och jag vet inte vad jag vill. Får nog låta det vara lite och se var vi hamnar.

 

[Mia_R]

Hmm,blev raggad på ganska rejält igår. Gick inte att misstolka. Grejen är den att vi sagt hej några gånger eftersom han är hos min granne hela tiden och hon sagt att hon har ett on/off förhållande med en man och jag har utgått från att det är den här mannen. Men han sa väldigt många gånger igår att dom bara är kompisar och att det är hans kusin som är ihop med grannen. Men jag ska väldigt försiktigt reda ut det hela lite mer. Vill inte hamna mitt i något krångligt.

Mannen är väl allt mellan 5-10 år äldre. Han sa väldigt mycket fina saker och det är ju snällt. Men jag sa från början att jag inte vill ha någon man just nu och sa att jag redan har två män i mitt liv och pekade på Alvin och Milou. Han frågade igen varför jag är singel och jag sa att jag gjorde slut med en kille på nyår. Han sa att jag kan få vem som helst och sen började han försöka sälja in sig själv.

Ett problem är att vi får fråga varandra tio gånger vad den andra säger för han är inte så bra på svenska så det krånglar till allt.

Vi hade gått och pratat från grinden in till gården fram till trappuppgången. Grannen och jag bor på samma våningsplan och jag tänkte att det ju var skönt men han ringde ju aldrig på hos henne så jag sa helt enkelt hej då och gick in till mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, bara ge det en chans, backa direkt eller låta det gro lite.

Rent spontant känner jag ju att i och jag aldrig kommer hitta någon utanför dejtingappar särskilt lätt och borde jag vara glad, men jag är osäker för att han nog inte kommer vara lika förstående som exet eftersom han var rätt på och språkproblemen är ju också ett problem. Men jätte trevlig och snäll också. Och jag vet inte vad jag vill. Får nog låta det vara lite och se var vi hamnar.

Jag hade backat, låer som en dryg kille i mina ögon.

 

[Wille]

Det här med dejting verkar inte vara något för mig. Pratade lite med en men jag kände att det inte fanns något intresse från mitt håll så det dog ut. Sen har jag matchat med några andra men de har inte svarat på tilltal. Känns svårt.

 

[Modest]

Hmm,blev raggad på ganska rejält igår. Gick inte att misstolka. Grejen är den att vi sagt hej några gånger eftersom han är hos min granne hela tiden och hon sagt att hon har ett on/off förhållande med en man och jag har utgått från att det är den här mannen. Men han sa väldigt många gånger igår att dom bara är kompisar och att det är hans kusin som är ihop med grannen. Men jag ska väldigt försiktigt reda ut det hela lite mer. Vill inte hamna mitt i något krångligt.

Mannen är väl allt mellan 5-10 år äldre. Han sa väldigt mycket fina saker och det är ju snällt. Men jag sa från början att jag inte vill ha någon man just nu och sa att jag redan har två män i mitt liv och pekade på Alvin och Milou. Han frågade igen varför jag är singel och jag sa att jag gjorde slut med en kille på nyår. Han sa att jag kan få vem som helst och sen började han försöka sälja in sig själv.

Ett problem är att vi får fråga varandra tio gånger vad den andra säger för han är inte så bra på svenska så det krånglar till allt.

Vi hade gått och pratat från grinden in till gården fram till trappuppgången. Grannen och jag bor på samma våningsplan och jag tänkte att det ju var skönt men han ringde ju aldrig på hos henne så jag sa helt enkelt hej då och gick in till mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, bara ge det en chans, backa direkt eller låta det gro lite.

Rent spontant känner jag ju att i och jag aldrig kommer hitta någon utanför dejtingappar särskilt lätt och borde jag vara glad, men jag är osäker för att han nog inte kommer vara lika förstående som exet eftersom han var rätt på och språkproblemen är ju också ett problem. Men jätte trevlig och snäll också. Och jag vet inte vad jag vill. Får nog låta det vara lite och se var vi hamnar.

På din beskrivning så vet jag inte om jag hade tolkat det som ett raggningsförsök, det låter mer som gränsfall till antastande. Du säger att du inte är intresserad och han bara ångar på? Varningsklocka!

Angående ditt sista stycke: att känna att man "borde vara glad" över minsta intresse från en främling är inte sunt.

 

[Lillefrun]

Jag hade backat, låer som en dryg kille i mina ögon.

Ja när någon blir så på och inte lyssnar på 1000 nej och att jag inte vill ha någon kan han nog räknas som dryg. Komplimanger är ju alltid trevligt men i och med att vår enda kontakt vi haft är alla gånger vi mötts här hemma för på något sätt kommer vi alltid samtidigt som vi går till trappuppgången. Men sen igår gjorde han ju någon sorts lovsång till mig.

Det är väldigt, väldigt intressant att 90% av alla män som dras till mig inte kan svenska, dom dras till mig hela tiden och det har varit så sen tonåren. Och jag har verkligen inga problem med etnicitet, tycker snarare att det är intressant och är öppen för allt. Så det kanske märks utåt med min utstrålning. Men problemet kommer när just det här med kommunikationen ska testas. Många av killarna kan bara ett par ord, någon försöker sig på någon sorts teckenspråk, killen igår pratade på som bara den på något som lät som en blandning mellan svenska och något mer oklart språk och jag fick pussla ihop det som gick att förstå. En kompis från Kenya som kan lite engelska säger att han fortfarande älskar mig sen 2007 vilket fler kenyaner gör och den här killen är jätte mysig men jag ser honom som en vän eller bror och det är ett rejält distansförhållande. Han gjorde det till sin uppgift att lära mig swahili så att jag ska kunna prata när jag flyttar dit. Skickade i flera år ord på swahili på sms så att jag skulle kunna lära mig med hjälp av hans ordlistor.

Dessutom dras det så många skumma personer till mig. Förstår inte var alla kommer ifrån.

Jag fattar inte varför män överlag dras till mig för och även lite udda människor faller för mig. Frågade mamma hur det kan komma sig för jag är ful och oattraktiv men mamma sa att jag är snäll och trevlig och att folks dras till det och att jag ser bra ut. Jag sa att hon bara tycker så för att hon är min mamma men hon sa att det inte år så. Att jag är söt och vacker och attraktiv och inte bara för att hon är min mamma, tänk om det finns någon snäll och normal kille som skulle kunna stryka under på det. Men tror inte på det. Men det var ju snällt av mamma.

 

[Lillefrun]

På din beskrivning så vet jag inte om jag hade tolkat det som ett raggningsförsök, det låter mer som gränsfall till antastande. Du säger att du inte är intresserad och han bara ångar på? Varningsklocka!

Angående ditt sista stycke: att känna att man "borde vara glad" över minsta intresse från en främling är inte sunt.

Tack, nej det låter inte sunt när jag läser det. Ren rutin tror jag att vända allt till det bra,

 

[Modest]

Ja när någon blir så på och inte lyssnar på 1000 nej och att jag inte vill ha någon kan han nog räknas som dryg. Komplimanger är ju alltid trevligt men i och med att vår enda kontakt vi haft är alla gånger vi mötts här hemma för på något sätt kommer vi alltid samtidigt som vi går till trappuppgången. Men sen igår gjorde han ju någon sorts lovsång till mig.

Det är väldigt, väldigt intressant att 90% av alla män som dras till mig inte kan svenska, dom dras till mig hela tiden och det har varit så sen tonåren. Och jag har verkligen inga problem med etnicitet, tycker snarare att det är intressant och är öppen för allt. Så det kanske märks utåt med min utstrålning. Men problemet kommer när just det här med kommunikationen ska testas. Många av killarna kan bara ett par ord, någon försöker sig på någon sorts teckenspråk, killen igår pratade på som bara den på något som lät som en blandning mellan svenska och något mer oklart språk och jag fick pussla ihop det som gick att förstå. En kompis från Kenya som kan lite engelska säger att han fortfarande älskar mig sen 2007 vilket fler kenyaner gör och den här killen är jätte mysig men jag ser honom som en vän eller bror och det är ett rejält distansförhållande. Han gjorde det till sin uppgift att lära mig swahili så att jag ska kunna prata när jag flyttar dit. Skickade i flera år ord på swahili på sms så att jag skulle kunna lära mig med hjälp av hans ordlistor.

Dessutom dras det så många skumma personer till mig. Förstår inte var alla kommer ifrån.

Jag fattar inte varför män överlag dras till mig för och även lite udda människor faller för mig. Frågade mamma hur det kan komma sig för jag är ful och oattraktiv men mamma sa att jag är snäll och trevlig och att folks dras till det och att jag ser bra ut. Jag sa att hon bara tycker så för att hon är min mamma men hon sa att det inte år så. Att jag är söt och vacker och attraktiv och inte bara för att hon är min mamma, tänk om det finns någon kille som skulle kunna stryka under på det. Men tror inte på det. Men det var ju snällt av mamma.

Jag tror snarare på att vända på hela tänket. Vad vill DU ha hos en partner? Vilka krav ställer DU? Vad tycker DU är attraktivt? Vilka människor vill DU ha kontakt med respektive inte ha kontakt med? (Minst lika viktigt). Istället för att vara passiv och fundera på varför alla andra gör som de gör, var aktiv och fundera (och agera!) på vad du själv vill.

 

[Wille]

Ja när någon blir så på och inte lyssnar på 1000 nej och att jag inte vill ha någon kan han nog räknas som dryg. Komplimanger är ju alltid trevligt men i och med att vår enda kontakt vi haft är alla gånger vi mötts här hemma för på något sätt kommer vi alltid samtidigt som vi går till trappuppgången. Men sen igår gjorde han ju någon sorts lovsång till mig.

Det är väldigt, väldigt intressant att 90% av alla män som dras till mig inte kan svenska, dom dras till mig hela tiden och det har varit så sen tonåren. Och jag har verkligen inga problem med etnicitet, tycker snarare att det är intressant och är öppen för allt. Så det kanske märks utåt med min utstrålning. Men problemet kommer när just det här med kommunikationen ska testas. Många av killarna kan bara ett par ord, någon försöker sig på någon sorts teckenspråk, killen igår pratade på som bara den på något som lät som en blandning mellan svenska och något mer oklart språk och jag fick pussla ihop det som gick att förstå. En kompis från Kenya som kan lite engelska säger att han fortfarande älskar mig sen 2007 vilket fler kenyaner gör och den här killen är jätte mysig men jag ser honom som en vän eller bror och det är ett rejält distansförhållande. Han gjorde det till sin uppgift att lära mig swahili så att jag ska kunna prata när jag flyttar dit. Skickade i flera år ord på swahili på sms så att jag skulle kunna lära mig med hjälp av hans ordlistor.

Dessutom dras det så många skumma personer till mig. Förstår inte var alla kommer ifrån.

Jag fattar inte varför män överlag dras till mig för och även lite udda människor faller för mig. Frågade mamma hur det kan komma sig för jag är ful och oattraktiv men mamma sa att jag är snäll och trevlig och att folks dras till det och att jag ser bra ut. Jag sa att hon bara tycker så för att hon är min mamma men hon sa att det inte år så. Att jag är söt och vacker och attraktiv och inte bara för att hon är min mamma, tänk om det finns någon snäll och normal kille som skulle kunna stryka under på det. Men tror inte på det. Men det var ju snällt av mamma.

En majoritet bland de som gillar mig på facebook dating är antingen utländska, runt 20-30 år eller runt 60-70 år.

 

[Lillefrun]

Jag tror snarare på att vända på hela tänket. Vad vill DU ha hos en partner? Vilka krav ställer DU? Vad tycker DU är attraktivt? Vilka människor vill DU ha kontakt med respektive inte ha kontakt med? (Minst lika viktigt). Istället för att vara passiv och fundera på varför alla andra gör som de gör, var aktiv och fundera (och agera!) på vad du själv vill.

Det är ju jätte svårt! Jag hade något litet på gång på gymmet men det var efter mördarpasset i box och vi skulle träna tillsammans i fortsättningen bestämde vi men jag blev sjuk och sen har jag inte gått tillbaka till det passet för att jag vet att jag inte klarar det. Inte i min usla form, Men den killen gillade jag direkt. Kändes som vi hade lite gemensamt och han var aktiv och pigg och snäll och söt och jag älskade att han tog kontakt med en helt främmande tjej för att fråga om hon ville träna ihop fortsättningsvis. Bara utefter det vi sett av varandra på passet och att det först bara skulle handla om träningen och att ha något gemensamt. Gillade engagemanget. Men det dumma i det hela var att han väckte såna känslor när jag var tillsammans med exet så jag kunde liksom inte agera på det utan skämdes för att jag tänkte att den här killen kanske passade mig bättre

 

[Wille]

Så typiskt när man matchar en ny och börjar prata, så bor han typ 25 mil bort.

 

[Modest]

Det är ju jätte svårt! Jag hade något litet på gång på gymmet men det var efter mördarpasset i box och vi skulle träna tillsammans i fortsättningen bestämde vi men jag blev sjuk och sen har jag inte gått tillbaka till det passet för att jag vet att jag inte klarar det. Inte i min usla form, Men den killen gillade jag direkt. Kändes som vi hade lite gemensamt och han var aktiv och pigg och snäll och söt och jag älskade att han tog kontakt med en helt främmande tjej för att fråga om hon ville träna ihop fortsättningsvis. Bara utefter det vi sett av varandra på passet och att det först bara skulle handla om träningen och att ha något gemensamt. Gillade engagemanget. Men det dumma i det hela var att han väckte såna känslor när jag var tillsammans med exet så jag kunde liksom inte agera på det utan skämdes för att jag tänkte att den här killen kanske passade mig bättre

Det kan vara svårt att lära känna sig själv och våga lita på sina känslor men man får igen det många gånger om. Det beror också lite hur man ser på det, att testa olika saker för att upptäcka vad man gillar kan ju vara världens roligaste grej!

 

[Wille]

Men så jävla typiskt. Han var antivaxxare.