Dejtingtråden 33

[Miao]

Jag höll på att sålla bort D nästan direkt för att han skriver med talspråk, vilket jag har sjukt svårt för men pga rekommendationer från gemensamma vänner ville jag ändå träffa honom, och det är jag glad för nu

Det var jag jättenära att göra med maken med, jag har jättesvårt för personer som skriver i talspråk!

Som tur var så insåg jag hur dumt det skulle vara att dissa någon bara för det, och nu har vi varit ihop i 12 år !

 

[_Taggis_]

Jag har under helgen funderat en hel del på en grej. Märker att jag oftast blir attraherad av äldre män och att det är ett mönster hos mig att jag gärna "bjuder in" dem med öppet/trevligt/flirtigt beteende (utan att riktigt ha förstått det själv förrän nu, jag har mest undrat varför äldre män ofta blir intresserade av mig). När det gäller jämnåriga män så har jag betydligt svårare att ha samma lättsamma approach och jag blir sällan intresserad av dem (plus att nu kring 30 så är faktiskt de flesta män i min ålder upptagna i seriösa relationer, vad det verkar).

Jag kan inte riktigt avgöra om det här med äldre män är något jag genuint gillar eller om de är ett "tryggt" och otillgängligt alternativ för mig dvs att tillgängliga/jämnåriga killar som det faktiskt kan bli något med är för läskigt. Hur ska man kunna komma fram till vad som är hönan och ägget i det här? Har ni i tråden några tankar på temat? Behöver klokskap!

Detta har jag också funderat på. Nu vet jag inte vad du klassar som äldre män förvisso men jag som är 37 får ofta en väldigt bra kontakt med de som är 15-20 år äldre än mig. Jag upplever det inte som att jag flirtar med dem, men vi kommer ofta väldigt bra överens och får ofta en odefinierbar varm relation överlag. Enligt min analys handlar det om vart de är i livet, och att jag kanske är mer avspänd med dem för att jag på nåt sorts fördomsfullt vis tänker att de inte är intresserade av eller börjar ragga på en barnrumpa som mig Dessutom är de ofta trygga i sig själva och lätta att hänga med. Sen går det en tid och jag börjar känna av vibbar från vissa, det besvärar mig lite faktiskt. Jag är inte intresserad av nån relation med dem, jag flirtar inte men jag är öppen, gladlynt och inbjudande i mi kommunikation. Av nån anledning har jag ofta mer saker gemensamt med dem än med jämnåriga. Jag upplever precis som du beskriver att jämnåriga är i fasta relationer, och rentav håller på med etableringen av Familjen AB.

Jag jobbar ju bara med män och de är i alla åldrar. Men just de i ålder 50-60 är de jag kommer närmast och har konstigt nog mest gemensamt med.

 

[Flixon]

Har haft ett par härliga dagar med Honom, fasen vad mysigt det är att sova ihop känner mig så himla bekväm med honom, både i att det är lätt att snacka om allt mellan himmel och jord, men också rent fysiskt. Han får mig att känna mig attraktiv på alla sätt helt enkelt, och det är en väldigt härlig känsla!

 

[Modest]

Ja, men kanske?
När du säger det har jag nog inte träffat jättemånga som jag bara träffat för en eller två dejter, utan de flesta har jag träffat några månader.
Tror att jag sållar ganska hårt i vem jag ens börjar skriva med från första början, så jag har nog missat flera bra killar också.
Sedan är det ju uppenbarligen inte så att det alltid blir så bra i sista ände, även om det funkar bra i början…

Jag höll på att sålla bort D nästan direkt för att han skriver med talspråk, vilket jag har sjukt svårt för men pga rekommendationer från gemensamma vänner ville jag ändå träffa honom, och det är jag glad för nu

Tror att rejäl sållning är bra, ärligt talat. Sen är det klart att alla måste få ha sina brister också, men talspråk i skrift låter ändå överkomligt.

 

[Modest]

Träffar du även de äldre männen, eller tar det slut vid flörtandet?

Nej, jag träffar dem inte förutom ett enstaka ons. Oftast är det män som cirkulerar i min närhet där jag nog undermedvetet tänker att det är "tryggt" att bete mig på det här sättet pga att det aldrig kommer blir något av det.

 

[Josseliten]

Ja, otillgängliga på ett eller annat sätt skulle jag säga.

Hmm svårt o veta varför såklart.... jag har haft en period nu då jag märkt att jag attraherades av yngre (inte mkt yngre men ). För mig var det en fas tror jag. Killar som är mogna för sin ålder och inte bundit sig. Nu är det inte alls så längre... tror kanske jag sökte lite "spänning" ??

Nu är den "fasen" över för mig.

 

[Modest]

Detta har jag också funderat på. Nu vet jag inte vad du klassar som äldre män förvisso men jag som är 37 får ofta en väldigt bra kontakt med de som är 15-20 år äldre än mig. Jag upplever det inte som att jag flirtar med dem, men vi kommer ofta väldigt bra överens och får ofta en odefinierbar varm relation överlag. Enligt min analys handlar det om vart de är i livet, och att jag kanske är mer avspänd med dem för att jag på nåt sorts fördomsfullt vis tänker att de inte är intresserade av eller börjar ragga på en barnrumpa som mig Dessutom är de ofta trygga i sig själva och lätta att hänga med. Sen går det en tid och jag börjar känna av vibbar från vissa, det besvärar mig lite faktiskt. Jag är inte intresserad av nån relation med dem, jag flirtar inte men jag är öppen, gladlynt och inbjudande i mi kommunikation. Av nån anledning har jag ofta mer saker gemensamt med dem än med jämnåriga. Jag upplever precis som du beskriver att jämnåriga är i fasta relationer, och rentav håller på med etableringen av Familjen AB.

Jag jobbar ju bara med män och de är i alla åldrar. Men just de i ålder 50-60 är de jag kommer närmast och har konstigt nog mest gemensamt med.

Jo, men 15-20 år stämmer in på mig också. Och har också samma tanke om att de måste tänka att jag är alldeles för ung, omogen och oerfaren för att vara intressant för dem.

Jag har nog också tänkt tidigare att jag inte har flirtat utan enbart varit trevlig, glad och öppen som du skriver. Fick en reality check för ett tag sen när en av de här männen öppet säger "visst flirtar du med mig nu eller missförstår jag?". Jag reflekterade inte så mycket över det då men nu känner jag bara jävlar. Vad håller jag på med?

 

[pepp]

Jag sällar mig till kören av otillgängliga män. Men jag dras till dom yngre, har nog inte träffat nån i min egen ålder på fleeera år.
Är liksom inte på samma plan i livet som kanske en 25 åring

 

[_Taggis_]

Jo, men 15-20 år stämmer in på mig också. Och har också samma tanke om att de måste tänka att jag är alldeles för ung, omogen och oerfaren för att vara intressant för dem.

Jag har nog också tänkt tidigare att jag inte har flirtat utan enbart varit trevlig, glad och öppen som du skriver. Fick en reality check för ett tag sen när en av de här männen öppet säger "visst flirtar du med mig nu eller missförstår jag?". Jag reflekterade inte så mycket över det då men nu känner jag bara jävlar. Vad håller jag på med?

Skönt ändå att de är så tydliga, tänker jag. För min del blir det mest att man känner att meddelanden skrivs på ett sätt som jag kanske inte gör med nån jag enbart ser som en jobbpartner eller kollega. Det besvärar mig, för det kan jag inte bemöta riktigt. Har nu tex en som jag känner att jag vill inte ta kontakt med för jag vet inte om han uppfattade mig som flirtig (träffades på jobb för nån månad sedan) och därför är så flitig i kontakten, men jag svarar då han själv skriver för jag har inget emot honom eller så. Vet bara inte riktigt vad han vill. Och eftersom jag kan komma och träffa honom i samband med jobb framöver vill jag inte göra en grej av nåt som inte är en grej.
En annan däremot är jag riktigt god vän med och vi har en himla trevlig jargong. Det var väldigt skönt när han själv tog upp att han verkligen inte flirtade med mig utan bara tyckte vi hade så kul ihop. Skönt, jag hade inte uppfattat honom som flirtig och är mkt mån om att ha den relation vi har precis som vi har den. Men det har ju hänt förr att jag fått kommentarer från omvärlden när man har en sån jargong som han och jag har, och han ville nog bara göra klart hur han ser på det.

 

[Eurydome]

Jag har under helgen funderat en hel del på en grej. Märker att jag oftast blir attraherad av äldre män och att det är ett mönster hos mig att jag gärna "bjuder in" dem med öppet/trevligt/flirtigt beteende (utan att riktigt ha förstått det själv förrän nu, jag har mest undrat varför äldre män ofta blir intresserade av mig). När det gäller jämnåriga män så har jag betydligt svårare att ha samma lättsamma approach och jag blir sällan intresserad av dem (plus att nu kring 30 så är faktiskt de flesta män i min ålder upptagna i seriösa relationer, vad det verkar).

Jag kan inte riktigt avgöra om det här med äldre män är något jag genuint gillar eller om de är ett "tryggt" och otillgängligt alternativ för mig dvs att tillgängliga/jämnåriga killar som det faktiskt kan bli något med är för läskigt. Hur ska man kunna komma fram till vad som är hönan och ägget i det här? Har ni i tråden några tankar på temat? Behöver klokskap!

På nåt sätt dras du till äldre män, måste du problematisera det? Vi är olika och har olika preferenser. Och jag tror nog att en massa män skulle kunna få upp intresset för någon som är 15-20 år yngre. Det tycker jag man ser bevis på titt som tätt. Du är väl i 30-årsåldern? Du är ju vuxen på alla sätt och vis. Prova att inleda nåt mer än ett ONS och se var det leder och hur det känns?

 

[mysboll]

Jag har alltid träffat killar som är yngre än mig men det fungerar lixom inte för som sagt så är dom på en annan plats i livet. Men äldre män attraherar mig inte alls! Hoppas på att träffa någon äldre som ser lika ung och fräsch ut som jag gör!

 

[karamelldrottningen]

Här är det mer i min ålder och uppåt. Men det kanske ändrar sig vem vet

 

[Cosinus]

Här är en till som dras till äldre män. Mycket äldre och 20 år äldre är inga konstigheter.

Jag klarar verkligen inte av det pojkiga i män som är under 40. Jag har verkligen försökt, men det går bara inte. Däremot är jag väldigt avslappnad i äldre mäns sällskap och attraheras verkligen av dem. Wow och den nygamle faller båda under denna kategori.

 

[Mia_R]

Själv har jag alltid föredragit jämnåriga, något år hit eller dit. Jag har noll intresse av yngre och har alltid äcklats av de som varit mycket äldre som stött på mig.

 

[_Taggis_]

Själv har jag alltid föredragit jämnåriga, något år hit eller dit. Jag har noll intresse av yngre och har alltid äcklats av de som varit mycket äldre som stött på mig.

Jag är nåt liknande, om vi ser till attraktionen. Noll intresse av yngre, de känns ofta barnsliga och jag är ju ute efter själva umgänget i en relation och inte bara sex. Har hittills inte blivit fysiskt attraherad av dem heller, och känner samma om de som är mkt äldre. Jag har nog mest chans till att det klickar på båda plan med en jämnårig, bortsett då från att de ej är tillgängliga

 

[Josseliten]

Här är en till som dras till äldre män. Mycket äldre och 20 år äldre är inga konstigheter.

Jag klarar verkligen inte av det pojkiga i män som är under 40. Jag har verkligen försökt, men det går bara inte. Däremot är jag väldigt avslappnad i äldre mäns sällskap och attraheras verkligen av dem. Wow och den nygamle faller båda under denna kategori.

Så häftigt att läsa hur olika vi alla är...
Jag för min del faller mkt lätt för killar som är lite pojkiga. Helst inte mkt yngre än jag men keps/mössa och hoodie går absolut före skjorta och kammat hår (behöver ju inte ha med åldern o göra iofs).

 

[Emem]

Jag höll på att sålla bort D nästan direkt för att han skriver med talspråk, vilket jag har sjukt svårt för men pga rekommendationer från gemensamma vänner ville jag ändå träffa honom, och det är jag glad för nu

Det var jag jättenära att göra med maken med, jag har jättesvårt för personer som skriver i talspråk!

Som tur var så insåg jag hur dumt det skulle vara att dissa någon bara för det, och nu har vi varit ihop i 12 år !

Åh, det där har jag också jättesvårt för har jag märkt, men gillar inte att jag stör mig på det. ad pelar det för roll egentligen ju. Jag hörs lite med en som skriver väldigt mycket i talspråk, i har bara setts en gång men det kändes jättebra så hoppas på att träffa henne igen.

 

[_Taggis_]

Så häftigt att läsa hur olika vi alla är...
Jag för min del faller mkt lätt för killar som är lite pojkiga. Helst inte mkt yngre än jag men keps/mössa och hoodie går absolut före skjorta och kammat hår (behöver ju inte ha med åldern o göra iofs).

Alltså nån stil i utseende har jag inte vad jag då märkt, har fallit för väldigt olika där. "Pojkig" för mig handlar mer om en mentalitet, likväl som "gubbig" - det kan man ju vara vid 25 liksom och vice versa. Jag går inte igång på dålig livserfarenhet, det är nog därför ynglingarna går bort för mig, inte för hur de ser ut. Jag går heller inte igång på insnöad gubbighet, oavsett ålder.

 

[Malibu_Stacy]

Jag känner mig trög, men hur skriver man i talspråk? Eller hur märker man om någon gör det? Har nog aldrig hänt mig/aldrig reflekterat över för fattar inte riktigt vad ni menar. Tycker de flesta pratar som de skriver, eller?

 

[Sel]

Jag känner mig trög, men hur skriver man i talspråk? Eller hur märker man om någon gör det? Har nog aldrig hänt mig/aldrig reflekterat över för fattar inte riktigt vad ni menar. Tycker de flesta pratar som de skriver, eller?

Hur e de då?
jorå, ja me!

Något ditåt antar jag.