Vad provocerar dig?

[stjarnfrugt]

Sv: Vad provocerar dig?

Jag hatar när folk läser över axeln eller står bakom när jag skriver på datorn.

Min pojkväns lazy livsstil och tonårsmässiga sätt att leva - spela dataspel, göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt, leva på snabbmat och kakor, godis, rostbröd. Blir galen av det

Självklarheten att bara för att man har barn så har man rättigheter som barnlösa inte har - tex ledighet över högtider. Som om vi som inte valt att få barn inte har några behov av att umgås med familj och vänner...

 

[Petruska]

Sv: Vad provocerar dig?

Jag blir provocerad när någon är väldigt lik (till utseende, mimik och rörelsemönster) ett av mina gamla ex. Psykologin bakom detta är löjligt enkel, men jag skäms ändå för det gör mig lite negativ till de personer som är lika.

För övrigt blir jag väldigt provocerad när folk är oförmögna att ta till sig argument och när folk diskuterar på ett strikt logiskt vis, men där det samtidigt är tydligt att utgångspunkterna för resonemanget är helt felaktiga. Det blir som en tom logik, troligen tänkt att framstå som smart, som gör mig galen.

 

[Zeli]

Sv: Vad provocerar dig?

Alldeles för ofta händer det att jag cyklar ut på en cykelöverfart i en korsning där bilarna har väjningsplikt.

Nu utgår jag ifrån att DU har koll på att bilar inte har väjningsplikt på en vanlig cykelöverfart - utan att du menar en överfart där cykelbanan är upphöjd och genomgående - men oj vad jag stör mig på alla dessa galna livsföraktande cyklister som INTE bryr sig om att ta reda på/är för dumma för att fatta var en cykel har väjningsplikt och inte. Det är verkligen nått som provocerar mig!

 

[landsbygdsbo]

Sv: Vad provocerar dig?

Nu utgår jag ifrån att DU har koll på att bilar inte har väjningsplikt på en vanlig cykelöverfart - utan att du menar en överfart där cykelbanan är upphöjd och genomgående - men oj vad jag stör mig på alla dessa galna livsföraktande cyklister som INTE bryr sig om att ta reda på/är för dumma för att fatta var en cykel har väjningsplikt och inte. Det är verkligen nått som provocerar mig!

Man bara förundras på den brist på självbevarelsedrift en del cyklister uppvisar.

Att jag som bilist är skyldig att lämna företräde skyddar dem inte från död eller ett livslångt lidande vid en kollision, man dundrar fram utan att kolla om ngn ev inte har upptäckt dem.

Samma sinnessjuka brist uppvisar en del barnvagnsförsedda mödrar om vintern.
Man knallar fram till ett övergångsställe, skjuter ut vagnen i körbanan och knallar raskt efter. Att det råder blixthalka bryr man sig inte om. Visserligen blir jag fälld som skyldig vid en rättegång, men det återupplivar ju inte ungen som låg i vagnen som hamnade under bilen.....

 

[lil-sis]

Sv: Vad provocerar dig?

Nä det är inte ens säkert att du blir skyldig. Man ska ha möjlighet att stanna och det har man inte när folk gör så. Fast det krävs ju vittnen förstås.

 

[honung]

Sv: Vad provocerar dig?

Man är väl iallafall skyldig att hålla sån hastighet att man kan stanna och inget annat! Men som landsbygdsbo är inne på, kan tex plötslig halka vara ett skäl till att man inte får stopp på fordonet i tid. Men det avgörs på plats när det hänt.

 

[Vira]

Sv: Vad provocerar dig?

Nu utgår jag ifrån att DU har koll på att bilar inte har väjningsplikt på en vanlig cykelöverfart - utan att du menar en överfart där cykelbanan är upphöjd och genomgående - men oj vad jag stör mig på alla dessa galna livsföraktande cyklister som INTE bryr sig om att ta reda på/är för dumma för att fatta var en cykel har väjningsplikt och inte. Det är verkligen nått som provocerar mig!

Naturligtvis har jag koll på reglerna. Dock är det nog lika många bilister som cyklister som inte har det.

 

[lil-sis]

Sv: Vad provocerar dig?

Jo men folk vänder ut barnvagnen samtidigt som man passerar. Även om jag kör 5km/h så hinner jag inte stanna.

 

[honung]

Sv: Vad provocerar dig?

Det är dock troligtvis inte juridiskt hållbart, du ska inte köra med tunnelseende. Ingen fotgängare har väl någonsin åtalats för att den sprungit ut för fort på trafikerad gata.

Men den här diskussionen är lite ot i den här tråden.

 

[lil-sis]

Sv: Vad provocerar dig?

Jo. Det går utmärkt att köra på folk utan att åka dit för det, även på övergångsställen, under vissa omständigheter.

Nu är det ju ingenting man vill göra, oavsett.

Det är inte så roligt, ens när det går bra för alla inblandade.

 

[Passion]

Sv: Vad provocerar dig?

*kl



*Människor som pratar och pratar och pratar om sina privatliv i evigheter och inte känner av att man inte är intresserad eller orkar lyssna. Det är inte vänner vi snackar om utan ytliga bekanta genom jobb tex. Nej jag vill inte veta hur många killar du varit på g med eller vad din förrförra hund brukade göra för roliga hyss och hur pälsen såg ut och hur det kom sig att du döpte den till Lufsen. Eller hur jobbig ditt ex är och vad han skrev i ett sms till dig förra veckan och vad du svarade och och....

Åh det är bland det värsta jag vet! En killkompis har skaffat en tjej som bara pratar om sig själv. Vad jag än säger jämför hon med hennes liv och kommer med långa utdrag om sin barndom eller något. Tex:

Jag: Jag har varit och besiktat bilen idag, skönt att den gick igenom.

Hon: Åh jag minns när min mamma skulle besikta sin första bil, den var grön men hade blivit rostig och sen fick hon köpa nya däck och sen föddes min lillasyster och hon fick byta bil och min lillasyster heter Mia.

Jag: Jaha... Fint namn. Men nu ska jag nog fara hem och kolla på Bonde söker fru.

Hon: Ja vi bodde minsann bredvid en bonde förut, han hade höns och grisar tror jag det var.

Gaah jag orkar knappt hälsa på dom längre!!


Sen blir jag tokig när min sambo bromsar mig. Han har ett väldigt långsamt tempo och jag är snabb och hetsig. Om jag tillexempel städar så har jag en jäkla fart och kanske har tänkt hinna med disken, dammsugning och hänga tvätt på en timme. Då plockar jag upp allt från golvet medan jag är på väg att hämta dammsugaren och startar diskvattnet.
Så kommer han och kramar om mig och säger -Kom och sätt dig lite, du verkar så stressad. Och så är han ju så söt så jag måste ju kramas tillbaka men samtidigt sneglar jag mot diskvattnet och det bara kliar i fingrarna!

 

[Sar]

Sv: Vad provocerar dig?

Kl

Jag blir provocerad av folk som struntar i alla föreläsningar och bara går på obligatorisk undervisning på universitetet. Jag förstår att alla lär sig på olika sätt, men det känns på något vis ganska arrogant att tycka att man lär sig mer av att läsa i boken själv än att lyssna på när en mycket erfaren människa vidarebefordrar sina kunskaper inom ämnet under en föreläsning. Därför blir jag lite skadeglad när dessa personer inte får godkänt på tentan

Varför provocerar det dig att inte andra väljer att gå på föreläsningar som inte är obligatoriska? Själv sållade/sållar jag friskt med föreläsningar, både under min faktiska studietid och nu på senare år när jag läser spridda ämnen på distans och jag har ändå väldigt bra studieresultat. Det är väl upp till var och en vad den gör med sin tid så länge det bara drabbar den personen?!

 

[monster1]

Sv: Vad provocerar dig?

Det där med reflexer är min käpphäst, jag har sån himla lust att stanna till ibland och skänka personen en reflex vid tillfällen när det är rena turen att man ser dem.

 

[vinternoll]

Sv: Vad provocerar dig?

Håller jag med om också faktiskt.

*kl*
Men jag må störa mig ännu mer på arroganta och snofsiga bemötanden.
Det är trist om något. Förutsatt att de ändå blev bemötta trevligt från början.

 

[Svarta]

Sv: Vad provocerar dig?

KL
Idag stör jag mig på hur samhället INTE fungerar. Vår granne verkar ha blivit psykotisk och kommer ut och skäller ut oss andra för mest besynnerliga ting. Polisen kan inte ta in honom för att han inte är utåtagerande/våldsam.
Hyresvärden kan inget göra(om inte gubben slutar att betala hyran och då hamnar han väl på gatan?).
Jag ringde psykjouren som sade att de kan inget göra men att jag skulle ringa 1177 för de kunde minsann fixa en läkare som skulle göra hembesök hos gubben. Jag ringde 1177 som sade att de förvisso har en doktor som täcker upp hela länet men han åker inte till några psykfall om inte polisen anlitar honom så de hänvisade mig till polisen. När jag sade att polisen redan avsagt sig ärendet så tyckte svaranden att "Men då får hans anhöriga försöka motivera honom att söka vård! Försök att ta reda på vad hans barn heter och ring dem!". Jag förklarade att jag är ganska säker på att gubben inte har några anhöriga och absolut inga barn.
Jaha, ja, då hänvisades jag att ringa polisen om gubben börjar bråka.
Jag finner det hela ytterst tragisk.
Han är gammal och har under tio år varit en vänlig men lite tillbakadragen granne. Nu är han uppenbarligen sjuk och arg på oss andra boende för att vi enligt honom är både kriminella, prostituerade etc och så skall han bara lämnas åt sitt öde fast det kanske skulle vara enkelt åtgärdat då gamla ju kan bli som dementa om de får en så enkel åkomma som urinvägsinfektion.
Jag finner det hela kränkande både för oss grannar och för gubbens egen del för han är ju inte sådan här på riktigt men det känns som en tidsfråga innan han gör något riktigt dumt.

 

[Lillgrådis]

Sv: Vad provocerar dig?

Jag blir extremt provocerad av telefonförsäljare, inser jag varje gång de ringer (hände nyss). Får ett omotiverat stort adrenalinpåslag och brukar fräsa "är jag kund/medlem hos er?" och när de svarar nekande säger jag att jag är inte intresserad, kommer aldrig bli och ring mig aldrig igen. Tycker att det är ett jävla oskick rent ut sagt att ringa och störa mig enkom för att oinbjudet försöka ragga upp mig som kund.

Jag blir nästan lika provocerad när det står människor utplacerade som spärrar min väg till/från tåget/lunchrestaurangen/jobbet (gärna fyra fem stycken, så om man lyckats slingra sig förbi en så står bara nästa mitt i vägen och stirrar förväntansfullt). Dessa människor tycks förvänta sig att om jag passerar detta promenadstråk så måste jag avsätta fem minuter av mitt liv till att diskutera val av telefonoperatör/elbolag/intresse för att stödja olika välgörenhetsorganisationer.

Det provocerar mig - mycket - att jag måste borra ner blicken och fräsa "NEEEEEJ!" på frågor som "ursäkta men får jag fråga vilket elbolag du anlitar" och gå i racerfart för att armbåga mig fram genom hela barrikaden av påhoppare.

Jag tycker att det borde uppfinnas en NIX-väst som man kunde hänga på sig eller NIX-vimpel att fästa på väskan för att slippa bli antastad av sådant här ofog. Samtidigt blir jag provocerad av att jag blir provocerad, om det rör sig om goda ändamål som Amnesty och Greenpeace och ideella krafter som bara vill tala om något bra, utan att själv göra profit. Men jag väljer alltså helst själv i vilka lägen jag vill diskutera också sådant, och jag blir INTE mer sugen på att skänka mer pengar eller byta elbolag om jag får informationen mulad upp i ansiktet, när jag egentligen bara tänkt ta en avkopplande liten lunchpromenad.

 

[ASKAPLASKA]

Sv: Vad provocerar dig?

Kl

Usch, upptäcker att jag blir provocerad av det mesta här i tråden. Egoister i trafiken, närgångna människor, bromsklossar, särskrivningar, gapiga ungar och gnällspikar som inte gör något åt sitt elände.
Smask och all form av onödigt kroppsljud som omedvetet trummande, krafsande, högljutt harkel odyl får mig hatisk och flyktbenägen.
Någon nämde ohyfset att sprida icke önskvärda sjukdomar och jag faschineras snarare än provoceras av folks slickande på fingrarna i tid och otid. Hur faan tänker man när man ordentligt och ljudligt slickar på fingrarna när man tar fram sina pengar och presentkort för att sedan överräcka dem till mig!? Är man okunnig eller obrydd i allt vad smittspridning heter? Jag får lust att säga: -"men nu har du ju just slickat på de här pengarna, jag tror inte jag vill ta emot dem då".
Bara för att vissa inte säger nej till en sjukskrivning betyder inte att jag har tid eller råd att ligga hemma med feber och spy.

Vill också nämna det mest provocerande jag vet och det är brist på förståelse och ödmjukhet. Detta eviga jag jag jag. Makes me sick.

 

[DaydreamBeliever]

Sv: Vad provocerar dig?

Någon nämde ohyfset att sprida icke önskvärda sjukdomar och jag faschineras snarare än provoceras av folks slickande på fingrarna i tid och otid. Hur faan tänker man när man ordentligt och ljudligt slickar på fingrarna när man tar fram sina pengar och presentkort för att sedan överräcka dem till mig!? Är man okunnig eller obrydd i allt vad smittspridning heter? Jag får lust att säga: -"men nu har du ju just slickat på de här pengarna, jag tror inte jag vill ta emot dem då".

Haha va? Finns det folk som gör så??

 

[Trani]

Sv: Vad provocerar dig?

Jag tycker att det borde uppfinnas en NIX-väst som man kunde hänga på sig eller NIX-vimpel att fästa på väskan för att slippa bli antastad av sådant här ofog.

Ja! Skitbra idé. Håller helt med dig i din ilska över dessa påflugna försäljare/värvare. Ofta ser jag redan på långt håll hur de liksom siktar in sig på mig (gäller främst värvare till NGO:s) och när jag försöker göra en demonstrativ lov runt dem så springer(!) de ikapp mig. Tror de att jag kommer bli intresserad för att de kutar ikapp mig när jag uppenbart försöker undvika dem? De är ju helt omöjligt att undvika dem när de gör så.

Samtidigt tycker jag lite synd om de som arbetar som värvare/försäljare. Det är liksom deras jobb att vara påflugna och irritera människor.

 

[Petruska]

Sv: Vad provocerar dig?

Jag upptäcker till min fasa hur gammal de värvande ungdomarna gör mig. Som när någon frågar om jag känner till Greenpeace. En tantröst i mitt inre svarar att jag dömdes till böter för en Greenpeaceaktion innan du var född, min lille vän.

Eller Amnesty. Samma tantröst i mitt inre citerar min pappa som för 30 år sedan brukade säga att Amnesty är något för folkpartister med dåligt samvete.

Eller Naturskyddsföreningen. Jag var medlem innan värvaren föddes, men jag går fan snart ur om det här tjatet ska hålla på.

Old and bitter, helt enkelt.

De som säljer mobilabonnemang är jag så trött på att jag snart inte kan svara för mina handlingar.