Oseriös avel, ämnet som aldrig tar slut!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Men skojar du med mig?! Vad skrev hen till dig? Jag hörde rykten om att ett sånt inlägg lagts in och sen försvunnit, så det måste varit ditt.

Jag la själv in ett sånt inlägg i den slutna uppfödargruppen när jag hittat en kull där bägge hundarna hade närstående släktingar med epilepsi. Slutade med att helt plötsligt hade de bytt hane i kombinationen....

Maila direkt till avelsrådet/styrelsen och uppmärksamma dem på kombinationen, även om det till syvende och sist (tyvärr) är upp till uppfödaren om ge gör kombinationen, så kan iaf rasklubben poängtera olämpligheten i det.

Skickar PM!
 
Om man ska skapa en ny -doodle eller -poo-ras krävs det först och främst att ett antal "uppfödare" går samman och enas om ett avelsmål och hur man ska nå fram till det. Sedan ska man avla efter detta i x antal generationer och utvärdera resultatet. Ett hälsoprogram är inte heller helt fel att ha.

Eller så kan man fortsätta första-generations-korsningar utan någon plan och lura i okunniga valpköpare att deras -doodle/-poo ÄR en ras, eller åtminstone kommer att bli godkända snart.:banghead:
 
Om man ska skapa en ny -doodle eller -poo-ras krävs det först och främst att ett antal "uppfödare" går samman och enas om ett avelsmål och hur man ska nå fram till det. Sedan ska man avla efter detta i x antal generationer och utvärdera resultatet. Ett hälsoprogram är inte heller helt fel att ha.

Eller så kan man fortsätta första-generations-korsningar utan någon plan och lura i okunniga valpköpare att deras -doodle/-poo ÄR en ras, eller åtminstone kommer att bli godkända snart.:banghead:
(riktar det här till alla i tråden)

Jag har viss insyn i en svensk cockerpooförening. Där har alla "uppfödare" enats om att målet är en frisk och lättsam sällskapshund. De har ett register och har koll på släktskap. För att gå i avel rekommenderas/krävs hälsotester, dessa tester är så vitt jag vet patellaundersökning och ögonlysning, och hunden ska givetvis få UA på dessa. Man rekommenderar cockerpoointresserade (jo, det finns faktiskt många!) att söka sig till någon som är ansluten till föreningen eftersom de gör hälsotester och registrerar sina hundar, samtidigt som de varnar för riskerna med att köpa okänd cockerpoo från blocketannons. De flesta i föreningen försöker inte låtsas om att cockerpoo är/kommer bli en renras - tvärtom är de ganska noga med att påpeka att det INTE är en ras, och att de inte vill att det ska bli det heller! I deras ögon är renras = stängda stamböcker = linjeavel = sjukdom, samt renras = rasstandard = utställning = skönhetsavel = sjukdom.

Det kanske låter som att jag försvarar den här organiserade pudelkorsningsaveln, men jag kan inte påstå att jag ställer mig bakom den till fullo. Jag ser en del problem i deras arbete. Det viktigaste tycker jag personligen är den totala avsaknaden av mentaltester och -beskrivningar. För att värva avelshanar frågar man oftast bara "Är han trevlig? Kolla patella och ögonlys så kan han bli avelshane sen!" och jag tycker det är lite problematiskt om ägaren själv ska bedöma om mentaliteten är något att avla på. Många cockerpooägare är nämligen nya inom hunderiet, och det är ju inte så lätt att utvärdera avelsmaterial om man inte vet nånting om avel! Det andra som jag ser som problematiskt är att det inte görs mer omfattande hälsoutvärderingar. Jag vet själv att det finns problem med t ex klåda och öronbesvär. En tredje sak som är problematisk är att deras register är långt ifrån lika värdefullt som hunddata. Så vitt jag vet kan man inte enkelt kolla upp stam och hälsotester själv, och jag vet inte hur noga uppfödarna är med att hålla koll utanför den enskilda hunden - så att inte avelshanens alla syskon har ärftliga hälsoproblem eller rutten mentalitet.

Blev ett långt inlägg... Jag har läst den här tråden länge nu och det har liksom legat och gnagt i mig ett tag. Jag ville varken försvara eller fördöma -poo-aveln med det här utan bara förklara eftersom jag råkar vara lite insatt.
 
Fast varför skulle en aktiv ras som pudel, som tävlas i många hundsporter, korsad med en jakt-spaniel så som Cocker, bli en lättsam sällskapshund? Visst, jag vet att pudel räknas till sällskapshundarna, men de är ju faktiskt i grund och botten vattenapportörer. Många kräver bra mycket mer aktivering än vad de som söker 'sällskapshund' är redo att ge.

Eller att ta en storpudel, som i vissa linjer fortfarande används som vattenapportör, och korsa den med en annan arbetande vattenapportör så som labbe eller golden, och sälja valparna som "perfekta, allergivänliga sällskapshundar", när de i verkligheten antagligen kräver en hel del aktivering och kanske inte alls är allergivänliga?

Jag förstår liksom inte riktigt korsningen. Visst, man kanske tar trevliga och lugna individer som inte vill jobba, men... Det är lite som när folk tar BC's som inte kan/vill valla, parar dem med varandra och säger att det är en "sällskapsborder".

Det finns ju raser som är helt inriktade på sällskap och aldrig varit något annat, varför inte utveckla dem till något mer passande, satsa på att utveckla en ny ras, om de sällskapsraser som finns nu inte passar så som de är?
 
Jag håller helt med! Tycker också att det är en onödig korsning, och jag håller helt med dig om att aktiveringen ofta är undermålig i cockerpoo-kretsar. Målgruppen är som sagt mestadels nyblivna hundägare som inte har så stor koll på vad en hund kräver i form av aktivering, och eftersom blandraser inte kan tävla på samma villkor som en renras så är det nog inte så många som är intresserade av hundsport.

Allergivänligheten trycks det inte mycket på vad jag vet, det lovas inte allergivänlighet. Perfekt sällskaps hund säljs de dock som!

Jag vet inte varför det blev just spaniel-pudel som skulle bli den perfekta sällskapshunden. Håller helt med om att det finns lämpligare kandidater till det!
 
Vad sägs om ungefär "Det här är en ras som människor skapat, därför är det fritt fram för mig som uppfödare att skapa de hundar jag vill ha, vilket är lättast genom att avla på mina hundar som jag gillar" som svar när någon ifrågasatte att göra en parning där inavelsprocenten var på över 10...
 
(riktar det här till alla i tråden)

Jag har viss insyn i en svensk cockerpooförening. Där har alla "uppfödare" enats om att målet är en frisk och lättsam sällskapshund. De har ett register och har koll på släktskap. För att gå i avel rekommenderas/krävs hälsotester, dessa tester är så vitt jag vet patellaundersökning och ögonlysning, och hunden ska givetvis få UA på dessa. Man rekommenderar cockerpoointresserade (jo, det finns faktiskt många!) att söka sig till någon som är ansluten till föreningen eftersom de gör hälsotester och registrerar sina hundar, samtidigt som de varnar för riskerna med att köpa okänd cockerpoo från blocketannons. De flesta i föreningen försöker inte låtsas om att cockerpoo är/kommer bli en renras - tvärtom är de ganska noga med att påpeka att det INTE är en ras, och att de inte vill att det ska bli det heller! I deras ögon är renras = stängda stamböcker = linjeavel = sjukdom, samt renras = rasstandard = utställning = skönhetsavel = sjukdom.

Det kanske låter som att jag försvarar den här organiserade pudelkorsningsaveln, men jag kan inte påstå att jag ställer mig bakom den till fullo. Jag ser en del problem i deras arbete. Det viktigaste tycker jag personligen är den totala avsaknaden av mentaltester och -beskrivningar. För att värva avelshanar frågar man oftast bara "Är han trevlig? Kolla patella och ögonlys så kan han bli avelshane sen!" och jag tycker det är lite problematiskt om ägaren själv ska bedöma om mentaliteten är något att avla på. Många cockerpooägare är nämligen nya inom hunderiet, och det är ju inte så lätt att utvärdera avelsmaterial om man inte vet nånting om avel! Det andra som jag ser som problematiskt är att det inte görs mer omfattande hälsoutvärderingar. Jag vet själv att det finns problem med t ex klåda och öronbesvär. En tredje sak som är problematisk är att deras register är långt ifrån lika värdefullt som hunddata. Så vitt jag vet kan man inte enkelt kolla upp stam och hälsotester själv, och jag vet inte hur noga uppfödarna är med att hålla koll utanför den enskilda hunden - så att inte avelshanens alla syskon har ärftliga hälsoproblem eller rutten mentalitet.

Blev ett långt inlägg... Jag har läst den här tråden länge nu och det har liksom legat och gnagt i mig ett tag. Jag ville varken försvara eller fördöma -poo-aveln med det här utan bara förklara eftersom jag råkar vara lite insatt.
Jag är också insatt i samma förening och kan hålla med :)
De krav man ställer på hundar som ska få stå med på uppfödarlistan är att de hälsotestas för samma saker som resp ingående ras, så tex om cavalier ingår så ska hjärta undersökas.
Det är en ny förening som jag tycker gör ett bra jobb att försöka styra upp och arbeta för en seriös och hälsosam blandisavel. Med tanke på att just cockerpoo är vansinnigt efterfrågad så tycker jag att det är bra att det finns några som försöker lyfta frågan om hälsotester mm, det finns en del som vägrar vara med i föreningen eftersom de inte vill hålla på med tester men ändå göra valpar och tjäna pengar.
Självklart finns det mycket mer att göra och förbättra.
Mentaltest är tex inte särskilt vanligt inom renrasiga pudlar, så även om jag personligen tänker mentaltesta min hane för ev avel så är det ändå inte jättekonstigt att inte alla gör det än.

Angående registrering av övriga sjukdomar så för föreningen egen statistik på sjukdomar som rapporteras in, som tex den allergi + katarakt som min egen cockerpoo drabbats av. Så frågar man föreningen finns det en hel del sjukdomsinfo att få, även om den inte är lika bra och fin som i hunddata.
 
Jag är också insatt i samma förening och kan hålla med :)
De krav man ställer på hundar som ska få stå med på uppfödarlistan är att de hälsotestas för samma saker som resp ingående ras, så tex om cavalier ingår så ska hjärta undersökas.
Det är en ny förening som jag tycker gör ett bra jobb att försöka styra upp och arbeta för en seriös och hälsosam blandisavel. Med tanke på att just cockerpoo är vansinnigt efterfrågad så tycker jag att det är bra att det finns några som försöker lyfta frågan om hälsotester mm, det finns en del som vägrar vara med i föreningen eftersom de inte vill hålla på med tester men ändå göra valpar och tjäna pengar.
Självklart finns det mycket mer att göra och förbättra.
Mentaltest är tex inte särskilt vanligt inom renrasiga pudlar, så även om jag personligen tänker mentaltesta min hane för ev avel så är det ändå inte jättekonstigt att inte alla gör det än.

Angående registrering av övriga sjukdomar så för föreningen egen statistik på sjukdomar som rapporteras in, som tex den allergi + katarakt som min egen cockerpoo drabbats av. Så frågar man föreningen finns det en hel del sjukdomsinfo att få, även om den inte är lika bra och fin som i hunddata.
Jag håller med om att om det nu ska bedrivas blandisavel, och om folk tvunget vill ha cockerpoo, då är det här det vettigaste alternativet. Utifrån förutsättningarna tycker jag också att de gör ett hyfsat bra jobb, även om jag ser många områden för förbättring (men det finns å andra sidan många renrasföreningar som behöver skärpa till sig också).

Jag vet att mentaltest inte är vanligt på pudlar och det tycker jag är tråkigt. Jag har sett många cockerpooexemplar med halvtaskig till dålig mentalitet. Rädslor och stress, främst.
 
(riktar det här till alla i tråden)

Jag har viss insyn i en svensk cockerpooförening. Där har alla "uppfödare" enats om att målet är en frisk och lättsam sällskapshund. De har ett register och har koll på släktskap. För att gå i avel rekommenderas/krävs hälsotester, dessa tester är så vitt jag vet patellaundersökning och ögonlysning, och hunden ska givetvis få UA på dessa. Man rekommenderar cockerpoointresserade (jo, det finns faktiskt många!) att söka sig till någon som är ansluten till föreningen eftersom de gör hälsotester och registrerar sina hundar, samtidigt som de varnar för riskerna med att köpa okänd cockerpoo från blocketannons. De flesta i föreningen försöker inte låtsas om att cockerpoo är/kommer bli en renras - tvärtom är de ganska noga med att påpeka att det INTE är en ras, och att de inte vill att det ska bli det heller! I deras ögon är renras = stängda stamböcker = linjeavel = sjukdom, samt renras = rasstandard = utställning = skönhetsavel = sjukdom.

Det kanske låter som att jag försvarar den här organiserade pudelkorsningsaveln, men jag kan inte påstå att jag ställer mig bakom den till fullo. Jag ser en del problem i deras arbete. Det viktigaste tycker jag personligen är den totala avsaknaden av mentaltester och -beskrivningar. För att värva avelshanar frågar man oftast bara "Är han trevlig? Kolla patella och ögonlys så kan han bli avelshane sen!" och jag tycker det är lite problematiskt om ägaren själv ska bedöma om mentaliteten är något att avla på. Många cockerpooägare är nämligen nya inom hunderiet, och det är ju inte så lätt att utvärdera avelsmaterial om man inte vet nånting om avel! Det andra som jag ser som problematiskt är att det inte görs mer omfattande hälsoutvärderingar. Jag vet själv att det finns problem med t ex klåda och öronbesvär. En tredje sak som är problematisk är att deras register är långt ifrån lika värdefullt som hunddata. Så vitt jag vet kan man inte enkelt kolla upp stam och hälsotester själv, och jag vet inte hur noga uppfödarna är med att hålla koll utanför den enskilda hunden - så att inte avelshanens alla syskon har ärftliga hälsoproblem eller rutten mentalitet.

Blev ett långt inlägg... Jag har läst den här tråden länge nu och det har liksom legat och gnagt i mig ett tag. Jag ville varken försvara eller fördöma -poo-aveln med det här utan bara förklara eftersom jag råkar vara lite insatt.
Men mentalitest gör inte renrasiga pudlar heller iaf är det inte vanligt eller något krav och de flesta pudlar säljs tyvärr till,sällskap. /aktiv pudelägare
 
Jag håller med om att om det nu ska bedrivas blandisavel, och om folk tvunget vill ha cockerpoo, då är det här det vettigaste alternativet. Utifrån förutsättningarna tycker jag också att de gör ett hyfsat bra jobb, även om jag ser många områden för förbättring (men det finns å andra sidan många renrasföreningar som behöver skärpa till sig också).

Jag vet att mentaltest inte är vanligt på pudlar och det tycker jag är tråkigt. Jag har sett många cockerpooexemplar med halvtaskig till dålig mentalitet. Rädslor och stress, främst.
tycker det finns rätt gott om rädda nervösa och till och med extremt tråkiga både pudlar och cockerspaniel , och många pudeluppfödare gör inget annat än åker land och rike runt och ställer ut. Bryr sig inte ett skit om mentaliteten bara att hunden ska vara snyggast.
 
Men mentalitest gör inte renrasiga pudlar heller iaf är det inte vanligt eller något krav och de flesta pudlar säljs tyvärr till,sällskap. /aktiv pudelägare
Väl medveten om det, och jag borde kanske ha varit tydligare med att jag tycker att mentaltester och -utvärderingar överlag borde bli mer utbrett även för sällskapshundar!

tycker det finns rätt gott om rädda nervösa och till och med extremt tråkiga både pudlar och cockerspaniel , och många pudeluppfödare gör inget annat än åker land och rike runt och ställer ut. Bryr sig inte ett skit om mentaliteten bara att hunden ska vara snyggast.
Det betvivlar jag inte det minsta. Finns dåliga hundägare inom alla raser. Det jag pratade om var den här specifika cockerpoo-föreningen som jag har hyfsad koll på :) Att någon annan är sämre är aldrig en ursäkt för att inte bättra sig.
 
Jag håller med om att om det nu ska bedrivas blandisavel, och om folk tvunget vill ha cockerpoo, då är det här det vettigaste alternativet. Utifrån förutsättningarna tycker jag också att de gör ett hyfsat bra jobb, även om jag ser många områden för förbättring (men det finns å andra sidan många renrasföreningar som behöver skärpa till sig också).

Jag vet att mentaltest inte är vanligt på pudlar och det tycker jag är tråkigt. Jag har sett många cockerpooexemplar med halvtaskig till dålig mentalitet. Rädslor och stress, främst.
Min egen cockerpoo är et lysande exempel på dålig mentalitet, de kullsyskon vi hittat har samma tråkiga attityd tyvärr. En kullbror har dock fått bli pappa och det gav otroligt trevliga och fina valpar, så det är inte alltid dålig mentalitet nedärvs. Man kan ju inte säkert veta vad som är orsaken till vad, en stor andel är säkert hur de hanterats och växt upp, både tiden med tiken men även sen. Jag vet ju att vi inte gjort många rätt med vår cockerpoo när han var liten tex :(
Pudeln vi har nu har varit hos uppfödaren till 8 mån ålder och haft otroligt lite social träning där. Här hos oss, ute i världen kan han nog verka ha dålig mentalitet då han har mycket osäkerhet då det är så mycket som är så nytt. Men här hemma ser jag något annat. Ska bli kul när vi testar utställning, att se hur de bedömer hans mentalitet(tänker på den allmänna hanteringen, att bli tafsad av främlingar är han ju inte van tex). Hade han socialiserats från start så hade han varit superstabil är jag övertygad om.

På kinessidan har mentaltest blivit allt vanligare, jag tror att det beror på att några eldsjälar dragit igång mentaltester inom klubben eller så, och lyckats få folk intresserade. Hoppas att det kan bli så inom pudelaveln också framöver.
 
Väl medveten om det, och jag borde kanske ha varit tydligare med att jag tycker att mentaltester och -utvärderingar överlag borde bli mer utbrett även för sällskapshundar!

Det betvivlar jag inte det minsta. Finns dåliga hundägare inom alla raser. Det jag pratade om var den här specifika cockerpoo-föreningen som jag har hyfsad koll på :) Att någon annan är sämre är aldrig en ursäkt för att inte bättra sig.
Ja jag såg att du skrivet det i ett senare inlägg nu :)
Är inget blandrasavel fan jag heller men bara för att folk föder upp renras är de inte Guds gåva till blivande hundköpare som de verkar utse sig själva till ofta.
 
MEN! Att jag inte tänkt på det innan.. Jag har ju två (!) pudeltikar.. Och en mallehane:idea:
kanske finns det nån pudelhane att låna också.. Till malletiken :p Att det skulle ta sån tid att komma på, vem vill inte ha en mudel (eller blir det palle?) pocket teacup till träning och tjänst liksom?! ($$$$$$!!)
nästan lite synd att man inte tog chansen och skaffade en tik och började avla när pudel var vid liv :devil: han hade ju bara epilepsi men det är ju inget som man behöver bry sig om (med tanke på att vi fick ta bort han pga den tillslut).
har ju tänkt skaffa en ny pudel när den stora är borta. får ju nästan skaffa nått som jag kan para den med åxå. vad är mest poppis att blanda med? nån kamphund? tänker mej en tuff kamppudel som alla tål :p
 
MEN! Att jag inte tänkt på det innan.. Jag har ju två (!) pudeltikar.. Och en mallehane:idea:
kanske finns det nån pudelhane att låna också.. Till malletiken :p Att det skulle ta sån tid att komma på, vem vill inte ha en mudel (eller blir det palle?) pocket teacup till träning och tjänst liksom?! ($$$$$$!!)
Poole kanske?
 
Om man ska skapa en ny -doodle eller -poo-ras krävs det först och främst att ett antal "uppfödare" går samman och enas om ett avelsmål och hur man ska nå fram till det. Sedan ska man avla efter detta i x antal generationer och utvärdera resultatet. Ett hälsoprogram är inte heller helt fel att ha.

Eller så kan man fortsätta första-generations-korsningar utan någon plan och lura i okunniga valpköpare att deras -doodle/-poo ÄR en ras, eller åtminstone kommer att bli godkända snart.:banghead:

Apropå doodles..
När jag skulle in och registrera valpen hos jordbruksverket så fanns labradoodle med i listan över raser :S
 
Min egen cockerpoo är et lysande exempel på dålig mentalitet, de kullsyskon vi hittat har samma tråkiga attityd tyvärr. En kullbror har dock fått bli pappa och det gav otroligt trevliga och fina valpar, så det är inte alltid dålig mentalitet nedärvs. Man kan ju inte säkert veta vad som är orsaken till vad, en stor andel är säkert hur de hanterats och växt upp, både tiden med tiken men även sen. Jag vet ju att vi inte gjort många rätt med vår cockerpoo när han var liten tex :(
Pudeln vi har nu har varit hos uppfödaren till 8 mån ålder och haft otroligt lite social träning där. Här hos oss, ute i världen kan han nog verka ha dålig mentalitet då han har mycket osäkerhet då det är så mycket som är så nytt. Men här hemma ser jag något annat. Ska bli kul när vi testar utställning, att se hur de bedömer hans mentalitet(tänker på den allmänna hanteringen, att bli tafsad av främlingar är han ju inte van tex). Hade han socialiserats från start så hade han varit superstabil är jag övertygad om.

På kinessidan har mentaltest blivit allt vanligare, jag tror att det beror på att några eldsjälar dragit igång mentaltester inom klubben eller så, och lyckats få folk intresserade. Hoppas att det kan bli så inom pudelaveln också framöver.

Nu vet jag inget om din hund så det är egentligen inte personligt menat, men risken är nog att man överskattar miljöträningens betydelse där. Det finns många som klarar av miljöer de inte är vana med från början.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundavel & Ras Fast varför skulle labbe/golden korsning ge aktivare ledarhundar? Inom respektive ras finns det ju redan hundar med mycket motor. Så om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
3 952
Senast: mamman
·
  • Låst
Hundavel & Ras På avelsdata anges inavelsökningen som inavelsgrad. Därför kan det stå att en hund har en inavelsgrad på 0% , 3.25%, 0.02% osv fastän de...
27 28 29
Svar
573
· Visningar
27 664
Senast: Snurrfian
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 875
Gravid - 1år Fy tusan vad det tar emot att skriva detta men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner inte igen mig själv sen jag blev gravid...
2 3
Svar
47
· Visningar
8 134
Senast: Bapelsin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp