Jag har ett ämne som jag gärna vill höra andras synpunkter kring då jag själv inte riktigt vet hur jag ska tänka, hittade ingen annan tråd som matchade min tanke riktigt...
Jag har haft häst i många år, flera olika typer av häst och på flera olika stall. Fram till ca 2020/2021 stod mina hästar i kollektivt stall eller inackorderingsstall där jag själv jobbade. Jag hade alltså rätt bra koll på dom och alla andra hästar som jag jobbade med under dagarna. Det var helt perfekt! Det hände nästan aldrig några olyckor och om det gjorde det så var det vid en särskild händelse eller pga en speciell häst. Ska tilläggas att mina hästar ALDRIG råkade ut för något, dom är erfarna och väluppfostrade båda två (...trodde jag).
MEN så bytte jag stad och arbete och stallade upp mina hästar på först ett kollektivt stall, sedan på ett annat och trodde det skulle gå hur bra som helst, skillnaden till innan var ju bara att det inte var jag som var där utan de nya stallens personal + någon timme extra i hagen på det senaste stallet. Sedan flytten har en av mina hästar fastnat i staketet ett flertalet gånger och sprängt hagen, dragit på sig en senskada och blivit själv kvar ute trots upprepade påminnelser om att det inte är ok. Den andra hästen har varit skonad med "bara" ett par sår på benen och en spark i bogen... Nyligen var det en annan häst i stallet som skadade sig rejält och hamnade i hängmatta pga spricka i ett framben efter hagvistelsen för ett par veckor sedan och jag vet inte hur många andra som har fått skador jag inte känner till. Dessa händelser är alltså uppdelade på två stall så det är inte bara ett stallet som allt händer på. Jag undrar: hur ska jag kunna lita på andra människor när mina hästar råkar ut för det ena efter det andra när jag inte är där? Jag kan inte stå och titta på dom hela dagarna och personalen kan ju inte heller det? Men varför händer allt nu och inget de första 5-10 åren innan jag bytte jobb? Hur tänker ni? Å ena sidan tänker jag att det är klart att man måste ha lite koll och kanske ta in hästar som springer för mycket eller som är känsliga, Å andra sidan tänker jag att hästar är hästar och att jag kanske hade tur i drygt 10 år och nu när vi har flyttat så är det bara att vänja sig vid att olyckor händer? Ska tillägga också att den enda rutinen som är annorlunda nu från då är att hästarna är ute i hagen längre än innan. Har någon av er liknande erfarenheter? Jag fattar verkligen inte hur så mycket skit kan hända på så kort tid och jag vill ju inte behöva ha hästarna i små grushagar för att skydda dom från att ha ihjäl varandra/sig själva, men att gå i stor hage själv/med kompis under konstorstimmarna som det ser ut nu känns inte hållbart...
Jag har haft häst i många år, flera olika typer av häst och på flera olika stall. Fram till ca 2020/2021 stod mina hästar i kollektivt stall eller inackorderingsstall där jag själv jobbade. Jag hade alltså rätt bra koll på dom och alla andra hästar som jag jobbade med under dagarna. Det var helt perfekt! Det hände nästan aldrig några olyckor och om det gjorde det så var det vid en särskild händelse eller pga en speciell häst. Ska tilläggas att mina hästar ALDRIG råkade ut för något, dom är erfarna och väluppfostrade båda två (...trodde jag).
MEN så bytte jag stad och arbete och stallade upp mina hästar på först ett kollektivt stall, sedan på ett annat och trodde det skulle gå hur bra som helst, skillnaden till innan var ju bara att det inte var jag som var där utan de nya stallens personal + någon timme extra i hagen på det senaste stallet. Sedan flytten har en av mina hästar fastnat i staketet ett flertalet gånger och sprängt hagen, dragit på sig en senskada och blivit själv kvar ute trots upprepade påminnelser om att det inte är ok. Den andra hästen har varit skonad med "bara" ett par sår på benen och en spark i bogen... Nyligen var det en annan häst i stallet som skadade sig rejält och hamnade i hängmatta pga spricka i ett framben efter hagvistelsen för ett par veckor sedan och jag vet inte hur många andra som har fått skador jag inte känner till. Dessa händelser är alltså uppdelade på två stall så det är inte bara ett stallet som allt händer på. Jag undrar: hur ska jag kunna lita på andra människor när mina hästar råkar ut för det ena efter det andra när jag inte är där? Jag kan inte stå och titta på dom hela dagarna och personalen kan ju inte heller det? Men varför händer allt nu och inget de första 5-10 åren innan jag bytte jobb? Hur tänker ni? Å ena sidan tänker jag att det är klart att man måste ha lite koll och kanske ta in hästar som springer för mycket eller som är känsliga, Å andra sidan tänker jag att hästar är hästar och att jag kanske hade tur i drygt 10 år och nu när vi har flyttat så är det bara att vänja sig vid att olyckor händer? Ska tillägga också att den enda rutinen som är annorlunda nu från då är att hästarna är ute i hagen längre än innan. Har någon av er liknande erfarenheter? Jag fattar verkligen inte hur så mycket skit kan hända på så kort tid och jag vill ju inte behöva ha hästarna i små grushagar för att skydda dom från att ha ihjäl varandra/sig själva, men att gå i stor hage själv/med kompis under konstorstimmarna som det ser ut nu känns inte hållbart...
jag tror tvärtom det är väldigt nyttigt för hästarna att kunna röra på sig så naturligt som det går. Så länge man inte har världens klantigaste häst. Jag upplever många hästar stressar vid intag tex och springer vid grinden. Såna där "sliding stopp" framför grinden är verkligen inte bra. Sen tycker jag att det är totalt ohållbart med personal som lämnar hästar ute själv etc.
hon lägger bara bak öronen och kommunicerar om någon är jobbig mot henne. Sen går hon iväg. Den som är mest bufflig är en vallak och samma i förre stallet
