Oberättigad åsikt eller?

[durachiny]

Väljer män med högre inkomst? Vad har du för erfarenheter egentligen? Jag har aldrig hört talas om någon IRL som har valt livspartner utifrån vad hen tjänar.

Man kan välja någon som har en högre inkomst utan att för den delens skulle göra det för att den har en högre inkomst.

 

[Blue]

Om en förälder inte är lämplig att ta hand om barnet pga. missbruksproblematik är väl den rimligaste lösningen att den föräldern inte har vårdnad om barnet? I alla fall när en förälder inte är lämpad att ta hand om barnet är ensam vårdnad till den förälder som är lämplig den bästa lösningen.

Visst, men det är skillnad på "inte lämpliga att ta hand om barnet" och "klart mindre lämplig" samt skillnad på "den rimligaste lösningen" och hur det fungerar i praktiken. Det finns fortfarande barn som växer upp med föräldrar som inte är särskilt lämpade som just föräldrar.

Hur mycket som är kulturellt och biologiskt är sedan en väldigt komplex diskussion. Det finns grupper för män tar stort ansvar för bar men redan från spädbarnstiden. Fäder som bär med sig barnen när de jagar eller ägnar sig åt annat arbete. Hur vi tolkar historien och bor nutid styrs till väldigt stor del av det samhälle, den kultur vi själva lever i.

Håller inte riktigt med synen att just den här frågan "till väldigt stor del" formas av vår nuvarande kultur. Det finns många sätt att uppskatta detta på som inte är särskilt kulturella. Ett exempel är att fäderna genom mänsklighetens historia har haft ungefär dubbelt så många barn som mödrarna, vilket i sig talar ganska starkt för att mödrarna har investerat mer tid i sina barn än fäderna.

Sedan är det intressant att du ser separation som något per automatik negativt. Det behöver det inte alls vara. Det är oftast kvinnor som tar initiativet. Kanske är det lättare att ta det steget när man är jämställd och har en egen, stabil ekonomi? Det är svårare att ta det steget om du är ekonomiskt beroende av den andra parten.

Självklart inte per automatik, på gruppnivå och sett till statistiska utfall däremot.

 

[SaraXX]

Självklart måste man få ha en åsikt om var ens skattepengar går. Däremot kan jag se argumentet från personerna du diskuterar med. Det kan vara så att det inte passar in i deras familj (männen kanske inte vill vara föräldralediga eller det klassiska skitsnacket "jobbet sätter stopp"). Det är klart att det suger om båda föräldrarna inte kan tänka sig att vara hemma.

Den enda gången jag egentligen kan se att det är riktigt drygt är nog när ena föräldern är hemma säg varannan vecka pga arbetstiderna. Då har man ju redan delat rakt av, på sätt och vis, men hur ofta händer det? Inte tillräckligt för att sätta reglerna efter det i alla fall. Kanske vore det inte så tokigt att överväga en möjlighet till omprövning av den enskilda familjen där en förälder alltid är hemma pga sjukskrivning på lång tid, ovanligt upplägg av arbetstider etc?

Eller som för oss där den ena blev psykiskt sjuk och inte kunde ha ensamt ansvar för barnen. Då var det jäkligt bra att det bara var tre månader som var öronmärkta. Det blev tufft nog ändå.
Jag tycker i grunden att det är bra men det måste få finnas undantag.

 

[hurskamanveta]

Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.

Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?

Verkligen inte. Jag håller fullt med. Även om jag lever med en man där det är lite "blir det så blir det" och blir det snart kan han inte vara hemma (eller jo, han är hemma rätt mkt, men kan inte vara FL förrän han nått nästa "steg"). Lösningen för oss om det skulle hända innan han är i "rätt" skede av karriären är precis som någon skrev, jag får hela vårdnaden. Annars är det ju just patriarkala strukturer som ligger bakom att just hans jobb är på det viset. Kan han vara föräldraledig kommer vi förlora en jävla massa pengar. Men det får vi sörja för så gott det går, för ska vi ha delad vårdnad ska vi dela lika (vi tjänar lika mkt men han är anställd på utlandskontrakt som inte är lika bra för föräldrar.)

 

[Sol]

Visst, men det är skillnad på "inte lämpliga att ta hand om barnet" och "klart mindre lämplig" samt skillnad på "den rimligaste lösningen" och hur det fungerar i praktiken. Det finns fortfarande barn som växer upp med föräldrar som inte är särskilt lämpade som just föräldrar.

Så vi ska använda dysfunktionella familjer där föräldrarna inte ens bör ha ansvar för sina barn som försvar till ett system som missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden och fäder i sina relationer till sina barn? Det känns ju mer som ett argument för att vi behöver ett bättre socialt skyddsnät som fångar upp barn i den situationen.

Håller inte riktigt med synen att just den här frågan "till väldigt stor del" formas av vår nuvarande kultur. Det finns många sätt att uppskatta detta på som inte är särskilt kulturella. Ett exempel är att fäderna genom mänsklighetens historia har haft ungefär dubbelt så många barn som mödrarna, vilket i sig talar ganska starkt för att mödrarna har investerat mer tid i sina barn än fäderna.

Du har inte hängt med i forskningen som uppdagar allt mer felaktiga historiska "sanningar" via modern teknik? Eller bara rent ifrågasättande av hur historiska fynd har tolkats. Att kvinnor som begravts med vapen och andra "manliga" attribut inte har tillskrivits roller som krigare eller handels"män" utan istället har tillskrivits rollen som hustru till en högt uppsatt man.

Och visst, generellt sett kan män generera fler avkommor än kvinnor och vi vet att det historiskt sett har varit så pga. DNA-tester. Vi vet även att alla kvinnor som föder barn inte tar hand om dem själva. Att en kvinna kan bli gravid och föda barn innebär inte att hon blir en god mor som kommer ta hand om sina barn. Vi vet även att kvinnor tvingas bli gravida och föda barn, leder det per automatik till goda mödrar? Vi vet också att familjekonstellationer har sett olika ut genom tiderna och den heteronormativa synen som råder kring barnaallsting och barnuppfostran speglar just vårt nutida samhälle. Genom tiderna har det bara varit mamma och pappa som har utgjort familjen. Människan är ett flockdjur som levt i familjegrupper där man har hjälpts åt. Kvinnor har ammat varandras barn, äldre (även män) har tagit hand om barnen när de yngre arbetat.

Självklart inte per automatik, på gruppnivå och sett till statistiska utfall däremot.

Så det är vetenskapligt fastställt att separationer är negativa? Hur då? För vem?

 

[Sol]

Eller som för oss där den ena blev psykiskt sjuk och inte kunde ha ensamt ansvar för barnen. Då var det jäkligt bra att det bara var tre månader som var öronmärkta. Det blev tufft nog ändå.
Jag tycker i grunden att det är bra men det måste få finnas undantag.

Fast är det inte så att om barnet är under 8 månader är det bara för den friska vårdnadshavaren att ta ut föräldraledighet och efter 8 månaders ålder kan den friska föräldern ta ut tillfällig föräldrapenning.

 

[SaraXX]

Fast är det inte så att om barnet är under 8 månader är det bara för den friska vårdnadshavaren att ta ut föräldraledighet och efter 8 månaders ålder kan den friska föräldern ta ut tillfällig föräldrapenning.

Det var nytt för mig isåfall. Du menar att man skulle kunna vabba i flera månader för att den andra föräldern är sjuk?
Vi fick iallafall beskedet från F-kassan att det inte gick att göra några undantag pga långvarig sjukdom.

 

[Amk]

Om det inte går att lösa på annat sätt finns alltid möjligheten att den förälder som kan vara hemma ges ensam vårdnad om barnet. Vips får hen alla dagar att förfoga över.

Det hade varit en förfärligt dålig lösning. Vi är precis lika mycket föräldrar till vår dotter, och pappan har ägnat oerhört mycket tid med henne även om han jobbat under dagen (hon har tagit natt först vid 22-23). Att han inte skulle ha vårdnaden om henne är för mig som att säga att det är jag som är primärförälder och han ett bihang som har henne när det passar.

 

[KattenKorven]

För oss skulle fem öronmärkta månader leda till ännu mer pusslande för att få de övriga dagarna att räcka. Direkt när jag hörde om förslaget på radion så började jag pussla i tankarna för att se hur vi skulle få ihop det (är gravid med andra barnet). Min man kunde inte vara föräldraledig med vårt första barn och det är mycket möjligt att han inte klarar att vara det med nästa heller. Jag säger inte nödvändigtvis att det är ett dåligt förslag, men jag tror att fler än vi skulle pussla med dagarna så att den ena föräldern ändå är hemma mest/allt tid.

 

[Sol]

Det hade varit en förfärligt dålig lösning. Vi är precis lika mycket föräldrar till vår dotter, och pappan har ägnat oerhört mycket tid med henne även om han jobbat under dagen (hon har tagit natt först vid 22-23). Att han inte skulle ha vårdnaden om henne är för mig som att säga att det är jag som är primärförälder och han ett bihang som har henne när det passar.

I praktiken är det ju nästan alltid så, den som tar ut mest FP är primärföräldet. Jag anser inte att föräldraförsäkringen ska utformas efter undantagen. Ensam vårdnad är en lösning på det problem som en del målar upp. Jag känner föräldrar som vakt just den lösningen. Varför är den extremt dålig?

 

[Sol]

Det var nytt för mig isåfall. Du menar att man skulle kunna vabba i flera månader för att den andra föräldern är sjuk?
Vi fick iallafall beskedet från F-kassan att det inte gick att göra några undantag pga långvarig sjukdom.

Jepp, det står att läsa här https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig

Är barnet äldre än 240 dagar får den friska föräldern VABa.

 

[AraSlei]

Vi har pratat mycket om det här vid eventuella, framtida barn, och jag tycker att 5 månader är ett jättebra förslag. Min sambo jobbar i ett typiskt mansdominerat yrke, där det skulle vara mycket mer accepterat att vara hemma mera med barn om det fanns lagstadgat (tragiskt nog).
Vi har som mål att dela så lika som möjligt, vi tjänar så gott som lika mycket och vill framförallt i så stor utsträckning det bara går kunna vara lika mycket föräldrar båda två.

 

[kryddelydd]

Jepp, det står att läsa här https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig

Är barnet äldre än 240 dagar får den friska föräldern VABa.

Så tolkar inte jag texten på FK hemsida.
Jag tolkar texten som att om den som egentligen skulle vara föräldraledig blir sjuk, så ska den personen sjukanmäla sig. Personen slutar då få föräldrapenning.
Den andra vårdnadshavaren får i stället ta ut föräldraledighet.
Alternativt upp till 60 dagar på ett år om "ordinarie vårdnadshavare" är sjuk.
Dock ska man ju tänka på att VAB mer än sju dagar i sträck kräver läkarintyg som styrker det hela. Och det läkarintyget handlar ju om barnets sjukdom, inte annan förälders.

 

[Sol]

Så tolkar inte jag texten på FK hemsida.
Jag tolkar texten som att om den som egentligen skulle vara föräldraledig blir sjuk, så ska den personen sjukanmäla sig. Personen slutar då få föräldrapenning.
Den andra vårdnadshavaren får i stället ta ut föräldraledighet.
Alternativt upp till 60 dagar på ett år om "ordinarie vårdnadshavare" är sjuk.
Dock ska man ju tänka på att VAB mer än sju dagar i sträck kräver läkarintyg som styrker det hela. Och det läkarintyget handlar ju om barnets sjukdom, inte annan förälders.

Under vanliga frågor står det jag angav tidigare: blir den föräldralediga föräldern sjukskriven får den friska föräldern VABa om barnet är över 240 dagar gammalt. Om barnet är yngre är det föräldraledighet som gäller. Sträcker sif sjukdomen överben period som är längre än 7 dagar krävs som alltid läkarintyg (på den sjuka förälderns sjukdom).

Detta var även den info vi fick när jag sjukskrevs när min yngsta var nyfödd.

Och visst, det kan bli besvärligt om sjukskrivningen är längre än 60 dagar, men man får väl täcka upp med semester, tjänstledighet och sparpengar tills barnet kan börja förskolan vid 1 års ålder.

 

[Petruska]

För oss skulle fem öronmärkta månader leda till ännu mer pusslande för att få de övriga dagarna att räcka. Direkt när jag hörde om förslaget på radion så började jag pussla i tankarna för att se hur vi skulle få ihop det (är gravid med andra barnet). Min man kunde inte vara föräldraledig med vårt första barn och det är mycket möjligt att han inte klarar att vara det med nästa heller. Jag säger inte nödvändigtvis att det är ett dåligt förslag, men jag tror att fler än vi skulle pussla med dagarna så att den ena föräldern ändå är hemma mest/allt tid.

Och det kan ni ju göra då. Poängen är att då är det inte föräldraförsäkringen - dvs skattemedlen och samhället - som understödjer ert inbördes ojämställda föräldraskap.

 

[warg]

Varför är det så himla vanligt att mannen verkligen inte kan vara hemma, men väldigt ovanligt att kvinnan inte kan det? Och vad händer om ett par får barn där det faktiskt är så att ingen av dem kan vara föräldralediga?

 

[Sol]

Varför är det så himla vanligt att mannen verkligen inte kan vara hemma, men väldigt ovanligt att kvinnan inte kan det? Och vad händer om ett par får barn där det faktiskt är så att ingen av dem kan vara föräldralediga?

Av någon outgrundlig anledning kan den som föder barnet alltid lösa det...

 

[Badger]

Förklara hur man kan göra för att vara hemma 1,5-2 år utan att någon tvingas ta ut 5 f-dagar per vecka men ändå skyddar sin SGI. Jag tror att det finns en del som varit tacksamma för tipset!

Jag tror systemet är tänkt för att man är hemma ungefär ett år (lite drygt med tanke på förskolornas seghet) med barnet.

Så jag vet inte om systemet ser det som ett problem.

 

[Jozze]

Förklara hur man kan göra för att vara hemma 1,5-2 år utan att någon tvingas ta ut 5 f-dagar per vecka men ändå skyddar sin SGI. Jag tror att det finns en del som varit tacksamma för tipset!

Den andra föräldern kan vara hemma i tre månader utan att ta ut en enda dag och utan att förlora sin SGI efter att barnet fyllt ett år. Så gjorde jag när jag gick hem efter att pappan till barnet varit hemma de första 20 månaderna (han fick 10-20 dagar av mig och jag har 10-15 kvar).

Så om första föräldern skickar över sina 90 dagar till andra föräldern så kan andra föräldern vara hemma tre månader utan en enda dag och sedan 240 dagar till när hen måste ta ut fp. Det räcker långt. Jag var hemma i ca 13 månader (fast då jobbade jag 25% på slutet, så några veckor färre hade jag kunnat vara hemma om jag inte hade gjort det).

 

[Badger]

Varför är det så himla vanligt att mannen verkligen inte kan vara hemma, men väldigt ovanligt att kvinnan inte kan det? Och vad händer om ett par får barn där det faktiskt är så att ingen av dem kan vara föräldralediga?

Jag gissar att folk kanske bara väntar tills mamman har möjlighet att vara förälder men lite struntar i om pappan har nått den punkten? Det skulle kunna vara en förklaring.

Och såklart att familjen tycker att det är värt att offra mammans karriär för ett barn men inte pappans.

Tex Vouges argument hade inte fungerat på min mans jobb. De var oerhört tydliga med att de ville speciellt att manliga chefer skulle ta ut sin ledighet för att vara förebilder och visa att andra anställda skulle våga. Och kanske för att de skulle bli bättre chefer och förstå det här med Vab osv?

Sedan är det väl så att om mamman är chefen och absolut inte kan ta ledigt så blir det babyn med till jobbet och sedan barnflicka helt enkelt.

Jag gillar förslaget lite om det också betyder att män inte bara slentrianskaffar barn som bihang till frun med ett ryck på axlarna.

Och för @Blue om könsroller, när familjen var centrum för jordbruket, företaget, verksamheten så var båda föräldrar hemma och hade hand om barn och båda föräldrarna jobbade hela dagarna med sina sysslor/företaget. Barnen som tvås ansvar och deras försörjning som tvås ansvar. Och rikare familjer, bondgård och uppåt hade anställda som också hade ansvar för barnen. Tänker man jägare samlare misstänker vissa forskare starkt att vi evolverat en menopaus för att äldre kvinnor som inte har små barn är så extremt viktiga för samhället, iom att deras barnbarn tenderade överleva längre.