Idag har det kommit ett förslag om att föräldraledigheten ska delas upp om fem månader till vardera förälder och fem månader som får fördelas hur föräldrarna än vill. En "vän" i mitt facebookflöde delade artikeln och hen tycker att det är ett dåligt förslag. Jag håller inte med då jag tycker att det är ett helt rimligt förslag att papporna får egna månader. Nu har dock diskussionen mynnat ut i att jag inte får ha någon åsikt alls i frågan eftersom jag inte har barn själv. Jag tycker förstås inte att det är rimligt eftersom jag har en hel del åsikter (såklart, vem har inte det?) där jag inte har en personlig anknytning till frågan.
Hur bemöter en sånt här, eller är det verkligen så att jag inte skulle vara åsiktsberättigad för att jag inte har personlig erfarenhet?
Alltså jag tycker att varje familj ska få bestämma själva över alla dagar.
Både jag och sambon är karriärmänniskor och vill väl helst slippa vara hemma pga det men samtidigt är jag en ”mammakvinna” i hjärtat också och skulle vi få välja när den dagen kommer vet jag att det optimala är att vi är hemma tillsammans en månad och sen är jag hemma resten och sen jobbar ca 80% tills barnen börjar skolan och ”klarar” att föräldrarna jobbar 100% igen.
Min man är dessutom chef och dit har inte jag kommit ännu så det vore också naturligt då jag med största sannorlikhet kommer att studera ett antal år framöver nu och ta en paus för att skaffa barn någonstans i mitten.