Kan vi prata om Sve##nius senaste uttalande?

Att det finns problem i Skolan med att föräldrar inte samarbetar även utan ADHD. Familjen var dessutom etniskt Svensk.
Jag vill också veta vilka lösningar som anses gagna Bertil eftersom en skola anpassad för NPF skulle vara bra för alla barn.
Men nu så var det tydligen skillnad i all fall?
Det som sägs i de artiklarna är väl lägre fokus på eget arbete och grupparbete och större fokus på lärarledda lektioner, dvs att läraren lär ut istället för barnen letar efter kunskapen själva. Och mindre fokus på analys och större fokus på faktakunskaper (risken är väl att om skutan väl vänder blir det för mycket men, lagom är bäst antar jag) det som sägs är väl att lära in fakta och sedan försöka tolka faktan lite efter ålder och förmåga istället för att helt enkelt gå rakt på tolkning och källkritik. Och tydligare scheman o raster och större fokus på didaktik i tex läsinlärning på lärarhögskolor (hur man lär ut) jmf med pedagogik, dvs alltså jämnare. Lättare att förstå betygskriterier -typ kan jag detta så är det bra. Istället för kan jag detta och kan sedan hitta på ngt om det är det bra.

Dvs mer fyrkantigt helt enkelt och mindre flytande, det skulle tydligen ge stabilitet och lugn om man är på autismspektrat och kanske även om man har adhd. Men det skulle tydligen även göra situationen lättare för barn som får höga betyg men eftersom allt är flytande kämpar motströms och får psykiska problem. (och btw antagligen öka kunskaperna så de lär sig mer med mindre jobb.)

Justja Bertil. Jo med mer fyrkantig och fokus på mer didaktik i tex läsinlärning så kanske även Bertil skulle lärt sig läsa tidigare och fått det lättare att genomföra de egna faktasök och egna arbeten och egna analyser även utan stöd hemifrån. Vem vet.
Av läsinlärningsmetoder lär sig tydligen flest med ljudning medan de mer moderna metoderna med lek och bild och ordbild osv lär ut till många barn men lämnar tydligen runt 1/3 bakom sig som sedan behöver fångas upp med ljudning (om de har tur) men som i kollegans fall tex där sa de bara att det kommer, det kommer, det kommer nog, tills hon var 10 och de bytte skola till en som hade ett genomtänkt inlärningsmaterial och hon lärde sig. Under tiden måste ju eleven försöka söka fakta och skriva fakta och analysera fakta o babbla om fakta och försöka lösa mattetal med mycket text i utan att kunna läsa. Det blir ju säkert ganska ofokuserat.
 
Senast ändrad:
Det som sägs i de artiklarna är väl lägre fokus på eget arbete och grupparbete och större fokus på lärarledda lektioner, dvs att läraren lär ut istället för barnen letar efter kunskapen själva. Och mindre fokus på analys och större fokus på faktakunskaper (risken är väl att om skutan väl vänder blir det för mycket men, lagom är bäst antar jag) det som sägs är väl att lära in fakta och sedan försöka tolka faktan lite efter ålder och förmåga istället för att helt enkelt gå rakt på tolkning och källkritik. Och tydligare scheman o raster och större fokus på didaktik i tex läsinlärning på lärarhögskolor (hur man lär ut) jmf med pedagogik, dvs alltså jämnare. Lättare att förstå betygskriterier -typ kan jag detta så är det bra. Istället för kan jag detta och kan sedan hitta på ngt om det är det bra.

Dvs mer fyrkantigt helt enkelt och mindre flytande, det skulle tydligen ge stabilitet och lugn om man är på autismspektrat och kanske även om man har adhd. Men det skulle tydligen även göra situationen lättare för barn som får höga betyg men eftersom allt är flytande kämpar motströms och får psykiska problem. (och btw antagligen öka kunskaperna så de lär sig mer med mindre jobb.)

Justja Bertil. Jo med mer fyrkantig och fokus på mer didaktik i tex läsinlärning så kanske även Bertil skulle lärt sig läsa tidigare och fått det lättare att genomföra de egna faktasök och egna arbeten och egna analyser även utan stöd hemifrån. Vem vet.
Av läsinlärningsmetoder lär sig tydligen flest med ljudning medan de mer moderna metoderna med lek och bild och ordbild osv lär ut till många barn men lämnar tydligen runt 1/3 bakom sig som sedan behöver fångas upp med ljudning (om de har tur) men som i kollegans fall tex där sa de bara att det kommer, det kommer, det kommer nog, tills hon var 10 och de bytte skola till en som hade ett genomtänkt inlärningsmaterial och hon lärde sig. Under tiden måste ju eleven försöka söka fakta och skriva fakta och analysera fakta o babbla om fakta och försöka lösa mattetal med mycket text i utan att kunna läsa. Det blir ju säkert ganska ofokuserat.
Fyrkantigt alltså tex.

Varje skoldag börjar samma tid, alla lektioner lika långa, lunchen lika lång varje dag och samma tid, raster 10-15 minuter, en skolklocka som ringer in osv. En bänk med böcker och papper i som kan lutas lite så man skriver lätt. Böcker att låna ett år som man kan ta hem till läxa.

(istället för tre olika lådor med namnet på på tre olika ställen i klassrummet och alla måste springa tvärs över klassrummet varje gång de ska ha ett material eller glömt ngt, eller glömt vilken låda pennan kanske ligger i). O materialet är inte böcker utan kopierade papper som är typ överallt. Jo och när lära skriva kunde man ha skrivböcker med hjälprader :eek:, dvs dubbla rader så det är lätt att skriva o veta hur höga h ska vara jämfört med n, det har de inte. (och btw de kunde dessutom när de ändå håller på faktiskt lära barnen skriva.)
 
Senast ändrad:
Jag säger inte att det inte finns problem. Jag säger att om man skriver en lista på hur stora problemen faktiskt är i storleksordning, så kommer de nog inte komma i samma ordning som när man skriver en lista på hur mycket fokus det blir på de olika ämnena i valdebatterna och i tidningsrubrikerna.

Så varför går då flera partier till val på att skärpa straffen (något som inte har effekt enligt kunniga personer som forskar kring kriminalitet) istället för att tex gå till val på att lyssna på hur forskare visar att man kommer till rätta med problemen?

Varför pratar fler om kriminalitet som det största problemet, istället för den bedrövliga(!) vårdsituation som råder just nu i större delar av landet? Där folk dör för att de inte får rätt vård i tid. Där kvinnor är livrädda för att föda barn för att förlossningsvården blivit bedrövlig. Osv.

Och klimatet... Och böndernas möjligheter att ordna mat åt oss...
Speciellt som tydligen andelen brott sjunker. Då är ju klimatproblemen mer akuta om man säger så. (dvs håller med)
 
@Badger När du skriver nu så tänker jag att vad du menar är att det behöver finnas en tydlig grundstruktur i skolan, som individanpassning sedan kan läggas ovanpå när allt fungerar bra i grunden. Förstår jag dig rätt då?

Det poppar alltid upp någon ny tokighet.
Politiker är som de flesta människor med sina goda och inte så goda sidor.
Just nu är det svårt att hålla emot de mörka krafterna.
Rädslorna styr allt för många allt för mycket.
Och tyvärr är sådana rädslor något som får människor att engagera sig politiskt.
Jag har hört mycket "Nu får det vara nog med daltandet" på sistone från nytillkomna.
Och det verkar vara så i de flesta partier.
Jag tror fortfarande att Moderaterna har störst möjlighet att se förbi rädslorna från sitt "höga berg av pengar".
Det ger en viss personlig trygghet som minskar paniken.
De rikaste som jag känner är fortfarande lugna och har ännu inte tappat bort sig i obefogade rädslor.
Jag tänker att de rikaste som är så trygga, borde i sådana fall kunna se och ha empati med de som är befogat rädda för fascismens framfart, men de prioriteras inte i politiken. De rika prioriteras i er politik, inte grundbultar som varje människas rätt till sitt liv och sin frihet. Tyvärr.
Det är inte de rikaste som sprider rädslorna.
Det ligger andra krafter bakom det.
Och precis som du ju skriver så är de (ännu) inte rädda.
Men det kan ju komma det med och då blir problemen oerhört mycket större.
Och därför behöver klyftorna i samhället minska, så att alla blir tryggare. Som du redan informerats om finns det mycket forskning på området. Det handlar om att få in pengar till skatter och omfördela till det allmänna, men det handlar också om att minska klyftorna i sig, eftersom de i sig är skadliga för allas välmående.
Det är oerhört obehagligt.
Men de är ju bara människor.
Och de behöver bli av med sina fobier.
Jag jobbar på men ibland så känns det som litet väl mycket uppförsbacke faktiskt.
Tack och lov så finns det goda människor där också som är helt fria från dessa fobier.
Den här valrörelsen har blivit ganska så osmaklig med alldeles för mycket inflytande från Paludans tokerier.
Om folk bara hade kunnat ignorera tokskallen så hade det varit så mycket lättare.
Ja, och då hade det ju varit bra om vi följde våra egna lagar om hets mot folkgrupp. Det kanske är något ni kan jobba på för att göra samhället tryggare?
 
@Inte_Ung Jag vill även tipsa om att läsa på lite om de ekonomiska parallellerna mellan utvecklingen i Sverige senaste årtiondena, och vad som skedde i upptakten till Nazityskland, Italien, Spanien mfl. Det är tyvärr inte så att rika sitter trygga och därför inte kan vara fascister, utan i ett land med stora klyftor utnyttjar de klyftorna till sin fördel, spär på dem, och allierar sig med fascisterna. Wikipedia har en bra artikel, men även:
  • Turner, Henry A. (1985). German Big Business and the Rise of Hitler. Oxford University Press.
  • Kaillis, Aristotle: Fascist Ideology, Routledge London, 2000.
  • Einzig, Paul: The Economic Foundations of Fascism
"With traditional conservative parties in Europe severely weakened in the aftermath of World War I, there was a political vacuum on the right which fascism filled.[258] Fascists gathered support from landlords, business owners, army officers, and other conservative individuals and groups, by successfully presenting themselves as the last line of defense against land reform, social welfare measures, demilitarization, higher wages, and the socialization of the means of production.[259]" Wikipedia igen

Det är vad som sker nu också, i stora drag. Och M är tydliga nu med att ekonomin och konservatismen går för människors säkerhet. Igen. Pengar räddar inte mänskliga rättigheter, tyvärr.
 
Hur skall man göra för att skydda omgivning tycker du?
Det är inte okej att andra barns skolgång blir förstörd tycker jag.
Dessutom så måste lärarnas arbetsmiljö fungera, annars så har vi snart inga lärare alls. Kaos i skolan för att människor väljer andra yrken.
Vård som inte utgår från individens behov förekommer - inom LPT och LRV. Där kan man behöva medicinera utiftån behov att skydda andra.

Håller med om att lärarnas situation ska fungera, och likaså andra skolelevers. Lustigt nog fungerar berörda elever ibland hyfsat utan medicinering när de får rätt resurser i skolan - och saknas resurser på hemmaplan och i närmiljön ska de in där också.

Och eftersom vi nu gått från att diskutera strikt ADHD, till att dra alla NpF över en kam, vad ska vi medicinera alla Aspergers, autismspektrum, trotsstörningar utan ADHD-diagnos med? Dagens skola är tyvärr inte anpassad för avvikande barn, inte det minsta.
Behöver vi inte se över VARFÖR det inte funkar för så många barn i klassrummen? Eller lärare?

Och sluta sälja quickfix på burk?

För helt ärligt - med ena handen pratar vi skarpt om hur farligt narkotika är och nolltolerans i samhället och sopar siffrorna under mattan (det dör fler i narkotikarelaterade överdoser och suicid i åldersgrupp ung vuxen än vad de gör i olyckor, cancer o annan skit, men det vill vi inte prata högt om för det är inte en resursstark grupp) - med andra handen hur vi löser gängskjutningar genom att tvinga barnen i Tensta att ta Amfetamin?

Varför har man inte en helhetssyn på hur man ska styra om i hela den här karusellen utan bara kastar ur sig vagt grundade och jäkligt polerade påståenden?

Helt ärligt - mitt förslag är att nästa politiker som sätter sin nuna på en valafissch med ett idiotiskt förslag - borde kastas ut med huvudet före - Jag har tröttnat.

(Edit: No pun intended mot dig Inte_Ung, jag respekterar din åsikt, behövde bara pysa ur lite i inlägget) :)
 
Det är inte rädslan för fascister som driver på fascismen, och det var den rädslan vi pratade om, och som du jämförde med spindelfobi.

Återigen, människor blir inte tryggare av fascistisk politik. Inte ens när M lägger förslagen. Vill ni ha tryggare människor så behöver ni ge dem skola, vård, bostad, och ekonomisk trygghet även när livet är svårt. Vill ni krossa gängen är det bra att legalisera droger enligt Portugals modell, där gängkriminaliteten gått ner med 90%*. Vill vi ha ett Sverige där folk inte är rädda så behövs det modiga politiker som vågar göra det som krävs, istället för att spela på rädslorna.

Om vi tar din spindelfobi; den behandlas inte med att vi ADHD-testar hälften av spindlarna, skjuter några av dem, och burar in resten. Då blir fobin bara värre och värre. Fobi behandlas genom att vi exponeras för det vi tycker är läskigt, så att vi kan se att det är ofarligt. Människor är rädda för droghandelsgängen? Legalisera droger. Människor är rädda för ADHD-barn? Sätt ett i varje klass, och visa hur smarta och framgångsrika vi kan vara :) Exponera befolkningen! Vågar ni?

*En lite mer lättsmält källa såhär på morgonkvisten. Tar för övrigt upp situationen i Sverige lite kort också.

Fantastisk video! Man kan hata droger och ändå se att "tough on crime" och hårdare droglagar inte är smart.
 
Senast ändrad:
@Badger När du skriver nu så tänker jag att vad du menar är att det behöver finnas en tydlig grundstruktur i skolan, som individanpassning sedan kan läggas ovanpå när allt fungerar bra i grunden. Förstår jag dig rätt då?
Ja, nära på. Men också att behovet av vissa anpassningar kunde minska.

Tex är en individanpassning som man tydligen kunde få i ungens skola förra stadiet -en bänk (med sitt grejs i)... så om alla fick det skulle just den anpassningen försvinna.

Eller en individanpassning var tex inbyggd när jag gick i skolan, specialläraren. Alla som inte kunde stava till stjärna gick in i en liten grupp och fick lära sig just det. De samlade alla barn i alla klasser som inte kunde skilja på d och b i skriven text och hade en lektion med samtliga om det (det var typ 1/3 av alla elever). Så det blev inte en speciell anpassning efter en elev utan alla fick hjälp.

Låt säga att man har gruppbord där vissa elever sitter med ryggen åt läraren (inte så på skolan jag sett senast men så var det ibland i mellanstadiet för mig) ja då är ju en anpassning att få sitta med ögonen åt läraren.

Eller en annan anpassning man kan få nu, eget bord. Borden sitter så två elever delar på varje bord och de är smala och trånga. Så vissa barn klarar inte att hörn av böcker och armbågar trängs in på deras sida. Tidigare med egen bänk flyttade man ju då lätt en bänk 5 cm åt ena hållet. Men nu krävs anpassningen -eget bord.

Eller ett annat exempel ur min egen skolgång. Vår lärares nästa klass. Lärarna hade blivit inspirerad och hade små bord och små affärer och pärlor överallt. Kan föreställa mig att i ett sådant fall med lätt autism, då måste ju gigantiska anpassningar göras. (för att få en plats, en bänk, ögonen mot läraren, struktur osv.)

Två skolor i min stad har bett om och till slut fått en anpassning av hela skolan, först den ena, sedan den andra. De bygger nu skolor med glasfönster in till alla klassrum, -helvägg i glas. Det fungerar tydligen oerhört dåligt för fokus, speciellt för vissa elever. Så först byggdes ena skolan och fick efter mycket om och men lov (från arkitekt och kommun) att få sätta för med gardiner. Sedan byggdes nästa skola ngt år senare och har efter mycket tjat även de fått lov att täcka glasen. Fatta individanpassningen för att skydda ett visst barn från en hel glasvägg till korridoren - vad blir det, en egen låda?

En individanpassning som jag känner väl till var tex -berätta för barnet innan vad som ska hända på utflykten och förvarna någon minut innan byte av uppgift så hinner bli klar. Känns ju som att flera barn hade kunnat dra nytta av den.

Jag är nog gammeldags, men allt känns så ad hoc. Som att vi hade ringa in, de har -läraren springer runt och vrålar på skolgården att rasten är slut för 3a.

Men ja, sedan såklart anpassningar utöver det för de som behöver. Jag vet inte vilka anpassningar mer som kan behövas, vet bara vilka jag stött på.
 
Ja, nära på. Men också att behovet av vissa anpassningar kunde minska.

Tex är en individanpassning som man tydligen kunde få i ungens skola förra stadiet -en bänk (med sitt grejs i)... så om alla fick det skulle just den anpassningen försvinna.

Eller en individanpassning var tex inbyggd när jag gick i skolan, specialläraren. Alla som inte kunde stava till stjärna gick in i en liten grupp och fick lära sig just det. De samlade alla barn i alla klasser som inte kunde skilja på d och b i skriven text och hade en lektion med samtliga om det (det var typ 1/3 av alla elever). Så det blev inte en speciell anpassning efter en elev utan alla fick hjälp.

Låt säga att man har gruppbord där vissa elever sitter med ryggen åt läraren (inte så på skolan jag sett senast men så var det ibland i mellanstadiet för mig) ja då är ju en anpassning att få sitta med ögonen åt läraren.

Eller en annan anpassning man kan få nu, eget bord. Borden sitter så två elever delar på varje bord och de är smala och trånga. Så vissa barn klarar inte att hörn av böcker och armbågar trängs in på deras sida. Tidigare med egen bänk flyttade man ju då lätt en bänk 5 cm åt ena hållet. Men nu krävs anpassningen -eget bord.

Eller ett annat exempel ur min egen skolgång. Vår lärares nästa klass. Lärarna hade blivit inspirerad och hade små bord och små affärer och pärlor överallt. Kan föreställa mig att i ett sådant fall med lätt autism, då måste ju gigantiska anpassningar göras. (för att få en plats, en bänk, ögonen mot läraren, struktur osv.)

En individanpassning som jag känner väl till var tex -berätta för barnet innan vad som ska hända på utflykten och förvarna någon minut innan byte av uppgift så hinner bli klar. Känns ju som att flera barn hade kunnat dra nytta av den.

Jag är nog gammeldags, men allt känns så ad hoc. Som att vi hade ringa in, de har -läraren springer runt och vrålar på skolgården att rasten är slut för 3a.

Men ja, sedan såklart anpassningar utöver det för de som behöver. Jag vet inte vilka anpassningar mer som kan behövas, vet bara vilka jag stött på.
Jag håller med om att det kan vara en stor hjälp att ge alla barn en mer anpassad miljö. Få barn mår sämre av lugn och struktur!

Anpassningar utöver det kan vara sådant som specialanpassat studiematerial (min latinlärare gav mig egna texter om kläder, hästar, m.m. som hon visste att jag var intresserad av, eftersom jag hade svårt att fokusera på texterna som handlade om "Markus och hans familj"), låsbara vilorum (alltså typ ett litet mörkt, tyst rum med en soffa och toalettlås), mat som fungerar för de som har selektiv ätstörning (vanligt för NPF-barn), eller mer fysisk aktivitet mellan lektionerna (bevisad effekt hos barn med ADHD, i vissa studier lika effektivt som medicin).

Men det är ju också sådant som alla barn skulle må bra av i någon utsträckning. Däremot är det viktigt att NPF-barnen prioriteras i dessa åtgärder då de har ett större behov. Blir ju inte bra om det sitter barn och spelar kort i vilorummet när NPF-barnet behöver stänga ner sig en stund, t.ex.
 
Jag håller med om att det kan vara en stor hjälp att ge alla barn en mer anpassad miljö. Få barn mår sämre av lugn och struktur!

Anpassningar utöver det kan vara sådant som specialanpassat studiematerial (min latinlärare gav mig egna texter om kläder, hästar, m.m. som hon visste att jag var intresserad av, eftersom jag hade svårt att fokusera på texterna som handlade om "Markus och hans familj"), låsbara vilorum (alltså typ ett litet mörkt, tyst rum med en soffa och toalettlås), mat som fungerar för de som har selektiv ätstörning (vanligt för NPF-barn), eller mer fysisk aktivitet mellan lektionerna (bevisad effekt hos barn med ADHD, i vissa studier lika effektivt som medicin).

Men det är ju också sådant som alla barn skulle må bra av i någon utsträckning. Däremot är det viktigt att NPF-barnen prioriteras i dessa åtgärder då de har ett större behov. Blir ju inte bra om det sitter barn och spelar kort i vilorummet när NPF-barnet behöver stänga ner sig en stund, t.ex.
Ja absolut, vilorum och matanpassningar o studiematerial låter väldigt bra. Tror väl i alla fall matanpassningar görs, dessutom har de väldigt mycket att välja på när det gäller mat i skolan idag (eller i vår kommun) (alltid dagens vegetariska och sallad och bröd osv).

När det gäller rast så verkar det som att alla barn lär sig bättre om de har raster som de kan springa runt på och en skolgård som ger utrymme för det. Tänker att barn med NPF också nog gärna rör sig med andra. Men en grej de har börjat med som verkar jättebra är ibland organiserad lek på rasten för att röra barnen (och häva ev utanförskap och ha bättre koll om mobbning tror jag).
 
Det finns ett litet problem....
margaret-thatcher-11383.jpg
Jag ska svara på resten när jag har tid. Men detta fattar jag inte? Har det att göra med skatt på kapital och arv? Luxemburg, sweitz, usa och faktiskt de allra flesta västländer har ju sådan skatt. Är de mer socialistiska än Sverige??

De som blir superrika har knappast blivit det på sina egna pengar heller utan fått frikostigt från det allmäna.

Men återkommer om hur mycket resurser vi kunde fått ifall vi beskattat Sveriges rikaste mer. Vi har fått fyra gånger fler miljardärer de senaste tio åren. Deras samlade förmögenhet har också fyrdubblats. Det är inte småpotatis hur man än räknar.
 
Jag ska svara på resten när jag har tid. Men detta fattar jag inte? Har det att göra med skatt på kapital och arv? Luxemburg, sweitz, usa och faktiskt de allra flesta västländer har ju sådan skatt. Är de mer socialistiska än Sverige??

De som blir superrika har knappast blivit det på sina egna pengar heller utan fått frikostigt från det allmäna.

Men återkommer om hur mycket resurser vi kunde fått ifall vi beskattat Sveriges rikaste mer. Vi har fått fyra gånger fler miljardärer de senaste tio åren. Deras samlade förmögenhet har också fyrdubblats. Det är inte småpotatis hur man än räknar.
I Thatcher-land så ser arvsskatten ut så här:
"Vid dödsfall är den brittiska arvsskatten (IHT) på 40 %.
IHT är en skatt på pengar eller tillgångar som innehas vid dödsfallet, och på vissa gåvor gjorda under en livstid (framför allt de gåvor som gjorts mindre än 7 år före dödsfallet).
Ett visst belopp kan dock övervältras skattefritt. Detta är känt som "skattefritt avdrag" eller "nollsatsintervallet".
Varje individ har ett skattefritt arvsskatteavdrag på £325,000 sedan 2010.
"

I Sverige ser arvsskatten ut så här:
"Vid dödsfall är den svenska arvskatten (USP = Unikt Skatte-Paradis) på 0%. Den räknas på pengar eller tillgångar som innehas vid dödsfallet. Gåvor är ändå precis lika skattefria så det är skit samma, pengarna som koncentrerats hos släkten stannar hos släkten som om den vore en unik ö i vilken rikedom uppstått utan samhällskontext.
Alla tänkbara extrema tillgångar oavsett typ kan övervältras skattefritt. Detta är känt som svenska skatteparadisavdraget.
Varje individ har ett skattefritt arvskatteavdrag på SEK 1.000.000.000.000.000.000.000.000 och behöver man större avdrag får man det också utan frågor.
"
 
I Thatcher-land så ser arvsskatten ut så här:
"Vid dödsfall är den brittiska arvsskatten (IHT) på 40 %.
IHT är en skatt på pengar eller tillgångar som innehas vid dödsfallet, och på vissa gåvor gjorda under en livstid (framför allt de gåvor som gjorts mindre än 7 år före dödsfallet).
Ett visst belopp kan dock övervältras skattefritt. Detta är känt som "skattefritt avdrag" eller "nollsatsintervallet".
Varje individ har ett skattefritt arvsskatteavdrag på £325,000 sedan 2010.
"

I Sverige ser arvsskatten ut så här:
"Vid dödsfall är den svenska arvskatten (USP = Unikt Skatte-Paradis) på 0%. Den räknas på pengar eller tillgångar som innehas vid dödsfallet. Gåvor är ändå precis lika skattefria så det är skit samma, pengarna som koncentrerats hos släkten stannar hos släkten som om den vore en unik ö i vilken rikedom uppstått utan samhällskontext.
Alla tänkbara extrema tillgångar oavsett typ kan övervältras skattefritt. Detta är känt som svenska skatteparadisavdraget.
Varje individ har ett skattefritt arvskatteavdrag på SEK 1.000.000.000.000.000.000.000.000 och behöver man större avdrag får man det också utan frågor.
"
Det är ju delvis för att familjeföretag slogs sönder vid arvsskiften, dvs verksamheter där värdet satt fast i maskiner och inventarier. Det var ju också problem med arvsskiften där allt värde satt fast i möbler. Så den sidan kan jag inte låta bli tycka är bra, samtidigt blir väl ägarna till slut väldigt rika, vore bra med en mellanväg där företaget klarar sig men det blir lite mindre ansamling.
 
Eftersom du hela tiden återkommer till att de rikas rädsla motiverar politiken, och att de behöver trygghet innan det kan finnas vilja att satsa på stöd/vård/skola/annan välfärd för "de andra", s
Nu så blev det fel.
De riktigt rika är inte det minsta rädda utan de köper sig bara förbi problemen. Det är vad jag har skrivit hela tiden.

De som drivs mest av rädsla är lågutbildade medelinkomsttagare. Människor som lever liv med få intryck från världen utanför det omedelbara egna sammanhanget.
 
@Inte_Ung Eftersom du hela tiden återkommer till att de rikas rädsla motiverar politiken, och att de behöver trygghet innan det kan finnas vilja att satsa på stöd/vård/skola/annan välfärd för "de andra", samt efterfrågar kunskap/argument så kom jag att tänka på en bok som kunde vara intressant. Den innehåller sammanställningar från en otrolig massa forskning i många olika länder som entydigt pekar mot att ojämlikheten är avgörande för rädsla och ohälsa i ett samhälle. Det intressanta är att det gäller även för de rika, att de är tryggare och mår bättre i ett mer jämlikt samhälle. Där skulle du kunna leta efter en del av underlagen du frågar efter. https://www.adlibris.com/se/bok/jam...-nastan-alltid-battre-samhallen-9789185703791
Men boken kan definitivt hjälpa för att hitta lösningar mot rädslorna som driver fascismen.
Tack för tipset.
 
@Inte_Ung Eftersom du hela tiden återkommer till att de rikas rädsla motiverar politiken, och att de behöver trygghet innan det kan finnas vilja att satsa på stöd/vård/skola/annan välfärd för "de andra", samt efterfrågar kunskap/argument så kom jag att tänka på en bok som kunde vara intressant. Den innehåller sammanställningar från en otrolig massa forskning i många olika länder som entydigt pekar mot att ojämlikheten är avgörande för rädsla och ohälsa i ett samhälle. Det intressanta är att det gäller även för de rika, att de är tryggare och mår bättre i ett mer jämlikt samhälle. Där skulle du kunna leta efter en del av underlagen du frågar efter. https://www.adlibris.com/se/bok/jam...-nastan-alltid-battre-samhallen-9789185703791
Jag har beställt boken, den skall komma om några dagar.
Den känns oerhört relevant i sammanhanget.
 
Det verkar rimligt och känns bekant.
Och egentligen ganska så enkelt att genomföra.

Det som sägs i de artiklarna är väl lägre fokus på eget arbete och grupparbete och större fokus på lärarledda lektioner, dvs att läraren lär ut istället för barnen letar efter kunskapen själva.
Men med just det här så är det ju olika med olika barn.
Jag har tre barn som nu är vuxna.
De är oerhört olika.
Den första behövde definitivt lärarledda lektioner och hade misslyckats totalt i en skola baserad på eget arbete. Läsandet, skrivandet och räknandet behövde tränas in och det tog litet tid att knäcka "läskoden".
Det andra barnet lärde sig att läsa på egen hand som 5-åring med litet assistans från det äldre syskonet. Det barnet hade blivit ett allmänt skolproblem med fasta tider och lärarledda lektioner. Eget och fritt arbete fungerade bäst, skola valdes därefter.
Det tredje barnet hade fungerat i vilket sammanhang som helst. Där så löser det sig alltid på något magiskt vis.

Så jag tror på anpassning efter förutsättning och behov. Den kommunala skolan mådde definitivt bäst av att slippa barn nummer två som fick gå i friskola som passade barnets personlighet. Det var både lätt och svårt även där men hade blivit enormt mycket sämre med mindre personlig frihet för barnet.
 
Fyrkantigt alltså tex.

Varje skoldag börjar samma tid, alla lektioner lika långa, lunchen lika lång varje dag och samma tid, raster 10-15 minuter, en skolklocka som ringer in osv. En bänk med böcker och papper i som kan lutas lite så man skriver lätt. Böcker att låna ett år som man kan ta hem till läxa.

(istället för tre olika lådor med namnet på på tre olika ställen i klassrummet och alla måste springa tvärs över klassrummet varje gång de ska ha ett material eller glömt ngt, eller glömt vilken låda pennan kanske ligger i). O materialet är inte böcker utan kopierade papper som är typ överallt. Jo och när lära skriva kunde man ha skrivböcker med hjälprader :eek:, dvs dubbla rader så det är lätt att skriva o veta hur höga h ska vara jämfört med n, det har de inte. (och btw de kunde dessutom när de ändå håller på faktiskt lära barnen skriva.)
Reggio Emilia eller Waldorf låter det som.
Det passar verkligen inte för alla.
Inget av mina barn har gått på en sådan skola.
Jag har personligen svårt att förstå mig på dem.
 
Jag tänker att de rikaste som är så trygga, borde i sådana fall kunna se och ha empati med de som är befogat rädda för fascismens framfart, m
Det är vad jag hoppas på.
Och de är faktiskt intresserade av människor, företag består av människor som måste må bra för att fungera.
Och ett företag är ingenting utan sina medarbetare.
 

Liknande trådar

Samhälle Tittar ni på nyheter på TV eller streaming? Själv har jag slutat att titta på nyheter. Jag behöver inte nyheter för att veta att idag...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 024
Senast: aiquen
·
Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 624
Senast: Squie
·
Samhälle Såg att @Görel tipsat om denna på annat håll men den är för intressant att inte få en egen tråd. Intressant i betydelsen hur ett - vad...
2 3
Svar
45
· Visningar
3 092
Senast: Sirap
·
Skola & Jobb Jag jobbar delade pass och har egentligen ganska många timmar ledigt varje dag - men spenderar dem på att vara trött och stressad över...
2
Svar
30
· Visningar
1 838
Senast: Migo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Barn som inte sover
  • Autistisk bror
  • Vad gör vi? Del CCVII

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp