"Någon att prata med"

[Palermo]

En av sakerna jag har pratat med coach om är frågor om religion och spirituella upplevelser. Det är inte en psykologs jobb och man får inga vettiga svar och råd den vägen .

Och det är inte farligt att prata med folk. Det en (bra, old-school) coach gör är framförallt att lyssna. Man får "prov-prata" med någon som inte känner någon man känner. Det kan vara skönt och hjälpa en reda ut sina tankar. Dom ska inte ge medicinska råd och man ska inte fråga dom medicinska frågor.

Jag förstår inte vad du försöker övertyga mig om, och jag förstår inte varför du försöker övertyga mig.

 

[MML]

Har du kollat den här listan: https://www.1177.se/Stockholm/liv--...deforeningar-vid-psykisk-ohalsa-och-beroende/

Det verkar ju finnas ett par som kanske kan matcha dina behov, om jag förstått beskrivningarna rätt.

Tack, den listan hade jag inte sett. Jag har kollat igenom den nu, men jag har lite svårt att hitta något som känns relevant för mig.

 

[MML]

Mind är kanske ett alternativ, särskilt om man vill vara anonym. Det är mestadels volontärer så kvaliteten kan vara lite skiftande. Men en bra början.

Möjligen deras forum då, men jag vet inte riktigt om det här är något jag är bekväm med att skriva om på ett forum. Annars verkar deras "stödlinjer" ha lite annan inriktning (livslinjen för unga, självmordslinjen, äldrelinjen, föräldralinjen) som inte riktigt "stämmer".

 

[Rosett]

Jag har en bekant som är nån slags coach/terapeut. ”Certifierad” (av vilken instans undrar jag) inom beroendeterapi, trauma, sorg +lite till.
Man undrar ju lite varför en person går alla dessa ”utbildningar” i stället för att läsa till psykolog, beteendevetare eller socionom på riktigt.
Svaret är väl att de blir ”certifierade” eller ”diplomerade” efter förhållandevis kort utbildning.
Finns säkert guldkorn och med tanke på hur psykiatrin (inte) fungerar så kommer det väl komma fler coacher och ”certifierade” terapeuter. Mer eller mindre bra sådana.

 

[MML]

Jag är övertygad om att det finns jätteduktiga livscoacher och liknande, som alldeles säkert är jättebra att prata med! Vad jag kan läsa mig till tycks det dock mest handla om "generell coaching" eller riktat mot livsutveckling och liknande.

En livscoach hjälper dig att klargöra vad som pågår i ditt liv​

Med hjälp av en livscoach kan du lära dig att prioritera på ett annorlunda sätt, vad som är viktigt för dig och få ett nytt perspektiv på din situation. Både individer och grupper kan få hjälp av en livscoach för att kunna få ihop ”livspusslet”, vilket kan leda till att den negativa stressen minskar. Sjukskrivningar orsakade av stressrelaterade tillstånd har ökat och det innebär stora kostnader för både individen och samhället. Oavsett vad det är du vill göra för förändring kan en livscoach hjälpa dig att både nå dina mål och växa som person.

Vad är en livscoach?​

En livscoach, precis som andra coacher, agerar som ett bollplank för klientens tankar och idéer. När klienten vill göra en förändring eller nå ett mål ska coachen finnas där som stöd och uppmuntran. Livscoachen kan ses som en sorts samtalskoordinator och arbetar med att vårda det friska, till skillnad från exempelvis en psykolog.

Från "Coachförbundets" hemsida.

Det jag skulle vilja/behöva prata om, är inte riktigt något där jag vill göra en förändring eller nå ett specifikt mål eller liknande.

 

[Amha]

Tack, den listan hade jag inte sett. Jag har kollat igenom den nu, men jag har lite svårt att hitta något som känns relevant för mig.

Går den där ångestföreningen in under "rätt" hade de ett nummer till Gbg man kan ringa såg jag. Det var för både medlemmar och icke medlemmar. Det kanske kan vara något?

 

[MML]

Går den där ångestföreningen in under "rätt" hade de ett nummer till Gbg man kan ringa såg jag. Det var för både medlemmar och icke medlemmar. Det kanske kan vara något?

Jag vet inte riktigt. De skriver så här på sin hemsida:

För dig som lever med panikångest, generaliserad ångest, social ångest och fobier. Även du som har ångest i samband med depression, utmattningstillstånd, stress- och krisreaktioner samt högkänslighet är välkommen, liksom närstående.

Vilket visserligen kan inkludera mig, men just det här är kanske inte kopplat till ångest på det sätt jag föreställer mig att de riktar sig till.

 

[Amha]

Jag vet inte riktigt. De skriver så här på sin hemsida:



Vilket visserligen kan inkludera mig, men just det här är kanske inte kopplat till ångest på det sätt jag föreställer mig att de riktar sig till.

Jag hade nog gett det ett försök. Ringt och frågat åtminstone.

 

[MML]

Jag hade nog gett det ett försök. Ringt och frågat åtminstone.

Ja, jag kanske får göra det. Du tror inte att de främst tar emot samtal kring just ångest, då?

 

[mamman]

På vissa orter har Stadsmissionen samtalsstöd. Jag vet inte om man kan vara anonym, men jag tror det. De som arbetar inom stadsmissionen har (enligt min erfarenhet) ofta någon relevant utbildning och eget stöd "bakåt". På vissa orter får t ex ambulansförare stöd genom stadsmissionen. (som förstås är upphandlat av deras arbetsgivare)

 

[Ramona]

Men - det finns alltid ett "men", eller hur? - jag har vissa tunga och svårhanterliga tankar, som jag inte riktigt kunnat lyfta med någon. Jag känner inte heller att det är något jag kan samtala om, med någon som känner mig eller vet vem jag är.

Hur gör man då? Finns det någon typ av helt anonym "pratmöjlighet" för vuxna, likt BRIS, ungdomsjourer och liknande dit barn och unga kan vända sig för att få "prata med någon"? Det gäller inte suicidtankar eller något åt det hållet, så de stödinsatser som finns för sådana situationer är inte rätt. Jpurhavande präst känns också väldigt fel i just det här.

Bukefalos!

 

[Amha]

Ja, jag kanske får göra det. Du tror inte att de främst tar emot samtal kring just ångest, då?

Ja det är ju möjligt. Nu vet jag ju inte vad det rör sig om för tankar och jag är långt ifrån proffs (annat än på mitt eget mående då) men jag tänker ju att det ibland kanske finns en koppling mellan en del tankar och ångest. Åtminstone har det varit så för min del. Eller upplever du att det är helt skilt från varandra?

 

[Ramona]

Det jag skulle vilja/behöva prata om, är inte riktigt något där jag vill göra en förändring eller nå ett specifikt mål eller liknande.

Men behöver du få bolla med någon och få svar? Eller räcker det med att få sig ur sig tankarna och sätta de i ett annat perspektiv? I så fall går det ju att skriva om det.

 

[MML]

På vissa orter har Stadsmissionen samtalsstöd. Jag vet inte om man kan vara anonym, men jag tror det. De som arbetar inom stadsmissionen har (enligt min erfarenhet) ofta någon relevant utbildning och eget stöd "bakåt". På vissa orter får t ex ambulansförare stöd genom stadsmissionen. (som förstås är upphandlat av deras arbetsgivare)

Tack, det var ett tips jag inte tänkt på alls, men det kan nog vara något sådant jag söker!

 

[MML]

Ja det är ju möjligt. Nu vet jag ju inte vad det rör sig om för tankar och jag är långt ifrån proffs (annat än på mitt eget mående då) men jag tänker ju att det ibland kanske finns en koppling mellan en del tankar och ångest. Åtminstone har det varit så för min del. Eller upplever du att det är helt skilt från varandra?

Någon slags koppling finns det förstås, men jag skulle nog inte säga att det här är direkt relaterat till ångest på det sättet.

 

[MML]

Men behöver du få bolla med någon och få svar? Eller räcker det med att få sig ur sig tankarna och sätta de i ett annat perspektiv? I så fall går det ju att skriva om det.

Ja, jag behöver nog få bolla med någon och få sätta ord på, och sortera, i tankarna tillsammans med en annan människa. Skulle jag försöka att skriva om det och själv få ur mig tankarna, skulle jag med all sannolikhet göra som jag alltid gjort - d. v. s. lägga locket på och försöka att inte kännas vid det. Jag behöver nog stöd/vägledning av någon annan, för att faktiskt komma över den där "spärren" och kunna formulera tankarna och sätta ord på det.

 

[Inte_Ung]

Hur gör man då? Finns det någon typ av helt anonym "pratmöjlighet" för vuxna, likt BRIS, ungdomsjourer och liknande dit barn och unga kan vända sig för att få "prata med någon"?

Du kanske kan hitta vad du söker här?

https://anhoriga.se/stod--utbildning/stodlinjer-for-anhoriga/

 

[starcraft]

Ja, jag behöver nog få bolla med någon och få sätta ord på, och sortera, i tankarna tillsammans med en annan människa. Skulle jag försöka att skriva om det och själv få ur mig tankarna, skulle jag med all sannolikhet göra som jag alltid gjort - d. v. s. lägga locket på och försöka att inte kännas vid det. Jag behöver nog stöd/vägledning av någon annan, för att faktiskt komma över den där "spärren" och kunna formulera tankarna och sätta ord på det.

Just detta har jag fått hjälp med av psykolog när jag har gått privat. Det handlar inte alls om ”bota psykisk ohälsa” på det sättet det gör när man är inom psykiatrin utan det är ju du som betalande kund som bestämmer vad du vill ha ut av det (man får hitta någon som matchar det man vill också för de har ofta olika inriktningar). Vill du inte träffa personen irl finns det numera sånt både via telefon och via videosamtal.

 

[Grazing]

Just detta har jag fått hjälp med av psykolog när jag har gått privat. Det handlar inte alls om ”bota psykisk ohälsa” på det sättet det gör när man är inom psykiatrin utan det är ju du som betalande kund som bestämmer vad du vill ha ut av det (man får hitta någon som matchar det man vill också för de har ofta olika inriktningar). Vill du inte träffa personen irl finns det numera sånt både via telefon och via videosamtal.

Så jag tänker lite också, psykolog privat finns i alla riktningar och är långt ifrån alltid för att bota eller hjälpa en igenom psykisk ohälsa. Har man råd så tycker jag privat psykolog är fantastiskt.

 

[MiniLi]

En av sakerna jag har pratat med coach om är frågor om religion och spirituella upplevelser. Det är inte en psykologs jobb och man får inga vettiga svar och råd den vägen .

Varför skulle det ligga utanför en psykologs jobb att prata om religion eller spirituella upplevelser? Hur bra samtal man kan ha med en psykolog beror ju på matchningen och om psykologen är bra på just det området eller inte. Alla är ju inte bra på allt. Det är dessutom jättestor skillnad att gå i behandling hos psykolog inom sjukvården och att gå i privat terapi hos psykolog.