Utmattningssyndrom och återhämtning

[MML]

Fysisk aktivitet på lagom nivå ute i naturen är bra mot stress och psykisk ohälsa, det är vetenskapligt belagt, så det är inte konstigt att du upplever att det är avkopplande och avstressande. Kontakten med djur är oftast avstressande den med (det finns forskning på det med). Själv upplevde jag mest att det var det administrativa kring att ha häst samt när djuren är sjuka som är stressande, jag oroar mig helt enkelt. Det är det där att jaga hovslagaren, boka veterinärbesök, ta ledigt från jobbet, hålla koll etc etc men det ingår liksom i mitt problem (att oroa sig).

Hur som helst, det finns ju dom som återkommer efter en utmattning och är helt sig själva igen, sen finns det dom som inte kommer tillbaka alls också hela spannet där emellan. Jag har haft tre, efter nummer tre tycker jag att jag fungerar betydligt sämre än innan. Men du borde ha en relativt god möjlighet att komma väldigt nära hur du fungerade innan om du ger dig själv tid för återhämtning nu.

Det finns något som heter "Recovery college" som har diverse kurser/cirklar med fokus på psykisk hälsa/stress mm alla län är inte anslutna så jag vet ju inte om ditt län är det. Men det kan vara värt att titta på. Annars kan det finns kurser på vuxenskolan/medborgarskolan etc i att "ta hand om sig" som kan vara värda att gå. Jag gick någon stresshanteringskurs via vårdcentralen som innehåll lite kbt och lite mindfullness. Kan vara värt kanske?

Jag kan verkligen förstå att "allt runt omkring" kan upplevas stressande och som "för mycket" när man har häst. Där har jag förmodligen tur, i och med att den biten är så okomplicerad. Jaga hovslagare har jag aldrig behövt göra, och min häst är en så stabil, sund och klok individ på alla sätt att jag helt enkelt inte oroar mig för särskilt mycket, och då är jag egentligen ganska bra på att oroa mig för allt och ingenting. Jag oroade mig nog betydligt mer när jag hade hand om dotterns ponny/ponnyer, än vad jag nu gör för min egen.

Tack för ditt tips om "Recovery college", och om kurser inom medborgarskolan eller liknande. När lite ork infinner sig ska jag absolut försöka kolla upp om något sådant finns här i trakten!

 

[MML]

Det är verkligen svårt och oförutsägbart, det här med att identifiera vad som påverkar energinivån på vilket sätt, och att hitta förhållningssätt till det. För att inte tala om att hitta den omtalade "balansen"! Och så ska man helst hinna och orka med att känna vad man orkar med just den här dagen, också. Jag känner nästan att jag blir mer utbränd av att försöka återhämta mig, vilket jag tar som ett tecken på att jag har en lång väg kvar innan jag faktiskt påbörjar min återhämtningsresa.

I dag var det ett telefonsamtal med dottern som tömde energin fullständigt. Inte att prata med henne, naturligtvis, men det kom upp flera "borden" och "måsten" och "ska". Även förhållandevis små saker blir plötsligt så oerhört uttröttande de känns helt oöverkomliga. Det är väl en del av problemet, gissar jag, att man helt enkelt inte kan komma i från borden, måsten, och ska.