Jämställt förhållande

[Lingon]

Ja, inte i början av tråden. Men absolut mot slutet. I mitt första inlägg skrev jag bara att ja jag tycker mitt förhållande är jämställt. Senare har jag även skrivit att jag jag får en känsla av att flertalet vänner vi har med barn är jämställda. (dock ej vänner utan barn). (men vi lever dock i en total bubbla tydligen.)



Nej det förstår väl inte jag heller. Men uppenbarligen finns dels de som accepterar det och dels de som föredrar det. Och inte få, utan en klar majoritet i Sverige.


Samma här, jag helammade 6 månader och delammade 10 månader. Började jobba heltid efter 8 månader. Det var inga problem för mig att åka och rida i 3 (precis 3) timmar när barnet var 1 månad gammalt (med ersättning som nödlösning om det inte funkade den gången, vilket det oftast gjorde, funkade alltså). Min man har alltid kunnat trösta bebis utan tutte, jag likaså, min egen och andras.

Så nej jag förstår det lika lite som du gör det. Men det är uppenbart att merparten tycker att detta är helt och totalt omöjligt.

Jag var på en väns examensmiddag när min dotter var 1 mån. Jag lämnade min man med utpumpad mjölk. Inga problem alls!

 

[Badger]

Jag var på en väns examensmiddag när min dotter var 1 mån. Jag lämnade min man med utpumpad mjölk. Inga problem alls!

Ja precis. Utom det att jag inte kunde pumpa mjölk utan lämnade med ersättning. Så jag kunde inte vara borta mer än tre timmar utan att få mjölkstockning.

 

[Lingon]

Ja precis. Utom det att jag inte kunde pumpa mjölk utan lämnade med ersättning. Så jag kunde inte vara borta mer än tre timmar utan att få mjölkstockning.

Jag hade tur och kunde pumpa så jag tog med pumpen och pumpade när det behövdes.

 

[MiniLi]

Jag är helt förbluffad över vad det är för män en del här i tråden har i sina liv! Jag känner inte alls igen bilden ni målar upp. Männen i min värld är inte så. Varken min pappa, min bror eller min man. Inte våra manliga vänner heller eller mina kvinnliga vänners manliga respektive. Flera av dem lagar mer mat än sin kvinnliga partner då den kvinnliga partnern inte tycker om att laga mat. Nästan alla har barn, antingen gemensamma eller från tidigare förhållande.

Då blir ju min undran när jag läser i tråden: Varför accepterar ni att ha män i era liv som "inte vill lära sig de ”rosa” sakerna"? Det hade varit avtändande för mig och därför lever jag inte med en man som är på det sättet. Jag lever enligt devisen att man inte kan ändra på någon. Man kan inte och ska aldrig försöka uppfostra en annan vuxen människa. Man ska omge sig med människor som man trivs med istället för att försöka ändra på dem. Väldigt små framsteg kommer kosta väldigt mycket energi om man försöker.

Jag diskuterar inte utifrån hur min egen manliga partner beter sig utan baserat på vad jag ser i samhället.
Sen är jag inte säker på att vi har riktigt samma glasögon på oss. Vi är ju inte överens om vad jämställdhet är, och därför ser vi förmodligen inte samma saker när vi tittar på de relationer vi på olika sätt har insyn i.

 

[strawberrysylt]

Grejen är ju att de som upplever sig blir trampade på tårna i den här typwn av trådar är de (kvinnorna) som ”tycker att alla familjer ska få bestämma själva efter vad som är bäst för dem”.

Har stött på det där utanför Buke. Jag tror att även om det är den första responsen man får har man ändå sått ett frö om man börjar diskutera jämställdhet. Det tar ju ett tag att processa nya tankar, man har väl inte tänkt så mycket på det innan då kanske. Behöver nog få gro.

Ja nu är det ju det, så länge det är det här att kvinnan drar två skift, ett på jobbet och ett i hemmet och barnen blir begränsade i vad de kan få älska att göra eller uttrycka eller ha på sig.

Mycket bra uttryckt, kort och koncist och något man tydligt kan visa på i statistiken.

Du får laga precis hur mycket mat du vill. Däremot kommer det variera i vilken grad andra personer ser det som ett problem när det gäller just jämställdhet i relationen.

Kvinnor får självklart göra traditionellt kvinnliga saker, men om man ska försöka nå en jämställd relation (iaf enligt min definition) och påverka samhällets könsroller i positiv riktning så tycker jag att man bör låta ens manliga partner dela även på de traditionellt kvinnliga uppgifterna.

Ja, som sagt i min relation är det han som lagar mest mat, men jag håller på att steppa upp så det ska bli 50/50.
Men, jag funderar också på fritidsintressen. Alltså, jag funderar seriöst. Om vi lagar 50/50 av maten inkl bakar mat- och kaffebröd. Om jag då som kvinna har som intresse att baka kaffebröd, då kan jag göra det utöver vår 50/50 så länge vi har 50/50 på vår dagliga konsumtion?
Tänker hur man ska göra där, men så borde ju funka. T ex säg att alla mina hobbies vore "kvinnliga", men vi delar 50/50 i hushållet? Eller ska man sluta med eller smyga med sina hobbies bakom ryggen på barnen då?
Tänker typ inredning om hon har det som intresse typ.

Nu har vi väl lite "tur" jag o min man att vi gör mycket tillsammans, springer, skidor, simning, cykling... inget "könat". Sen är han i garaget, men jag vill lära mig meka jag med. Om jag gör nåt "kvinnligt" är det väl att pyssla med min fotobok...

Från mitt perspektiv har vi dels ett problem med att män inte tar tillräckligt med ansvar på traditionellt kvinnliga områden, men vi har ett lika stort problem om kvinnor inte låter män få komma in och vara delaktiga på dessa områden.

Absolut, det är hemskt.

Jag tänker att Om målet är jämställdhet så får jag släppa på ex matlagningen som jag gillar för att släppa in sambon i köket. Jag får göra något han brukar göra istället. Jag tror man måste vara benhård om man vill bryta mönster, och helt bortse från vem som gillar vad. Vem vet, man kanske hittar nya saker man gillar om man lär sig göra dem.

Och hur många gånger det i min bekantskapskrets som skämtats om hur de vill låna min sambo, just för att han faktiskt lagar mat och på eget initiativ tar ut soporna eller liknande, det har jag tappat räkningen på.

Usch, så tråkigt! Men vill kvinnorna ändra på det borde det kunna gå tänker jag.

Håller med dig

Men en sak. Barn kan påverkas av väldigt korta möten. Tex om alla människor som möter en liten flicka nämner att hon har fina kläder så fastnar det till slut. Även om varje person bara säger en mening till henne.

Det där har jag börjat tänka på!

På samma sätt är jag också noga med att använda könsneutrala uttryck om en kund säger något om tex en sambo som brukar handla (inte ta för givet att männen har kvinnliga sambos eller att kvinnorna har manliga sambos). Kan tex vara att kunden berättar att sambon är medlem i kundklubben, då frågar jag efter sambons telefonnummer, inte specifikt "hans/hennes" telefonnummer.

Jättebra!

Jag är helt förbluffad över vad det är för män en del här i tråden har i sina liv! Jag känner inte alls igen bilden ni målar upp. Männen i min värld är inte så. Varken min pappa, min bror eller min man. Inte våra manliga vänner heller eller mina kvinnliga vänners manliga respektive. Flera av dem lagar mer mat än sin kvinnliga partner då den kvinnliga partnern inte tycker om att laga mat. Nästan alla har barn, antingen gemensamma eller från tidigare förhållande.

Då blir ju min undran när jag läser i tråden: Varför accepterar ni att ha män i era liv som "inte vill lära sig de ”rosa” sakerna"? Det hade varit avtändande för mig och därför lever jag inte med en man som är på det sättet. Jag lever enligt devisen att man inte kan ändra på någon. Man kan inte och ska aldrig försöka uppfostra en annan vuxen människa. Man ska omge sig med människor som man trivs med istället för att försöka ändra på dem. Väldigt små framsteg kommer kosta väldigt mycket energi om man försöker.

Hade det varit lika avtändande med en kvinna som inte vill lära sig de "blå" sakerna?
Du behöver inte svara, det är mer än allmän reaktion.

--------

Så mycket intressant att läsa i tråden! Jag tycker det är ett väldigt intressant ämne

 

[Sassy]

Hade det varit lika avtändande med en kvinna som inte vill lära sig de "blå" sakerna?
Du behöver inte svara, det är mer än allmän reaktion.

För mig är det definitivt avtändande med strategisk inkompetens oavsett vad det gäller. Men i mångas liv är ju "blå sysslor" definitivt få och på utdöeende medan "rosa sysslor" i allra högsta grad är behäftade med krav och förväntningar. Hade jag inte haft bil hade det inte ens varit någon gång om året som jag behöver fixa saker med verktyg tex, medan jag behöver laga mat varje dag och städa och tvätta varje vecka. Skotta snö gör jag totalt mindre än 5 timmar per år, och byta däck på bilen tar väl en timme allt som allt.

 

[Badger]

Ja, som sagt i min relation är det han som lagar mest mat, men jag håller på att steppa upp så det ska bli 50/50.
Men, jag funderar också på fritidsintressen. Alltså, jag funderar seriöst. Om vi lagar 50/50 av maten inkl bakar mat- och kaffebröd. Om jag då som kvinna har som intresse att baka kaffebröd, då kan jag göra det utöver vår 50/50 så länge vi har 50/50 på vår dagliga konsumtion?
Tänker hur man ska göra där, men så borde ju funka. T ex säg att alla mina hobbies vore "kvinnliga", men vi delar 50/50 i hushållet? Eller ska man sluta med eller smyga med sina hobbies bakom ryggen på barnen då?
Tänker typ inredning om hon har det som intresse typ.

Ja jag har ju det "problemet", väldigt kvinnliga hobbies. Tex lagar jag kläder, har precis lärt mig sticka och virka, brodera och tycker det är kul.

Samtidigt, så få verkar göra det idag att det nästan är mindre kvinnligt och mer mögligt?

Tänker att jag kanske till våren får snickra mig en bänk eller något för att jämna ut mig. Det borde gå precis som det går att lära sig sticka. (med stöd från kunskaper från träslöjden såklart precis som syslöjden o mamma för stickning. Jag valde ändå alltid träslöjd om jag kunde).

"som tur är" verkar min hobby trädgård som jag trodde var extremkvinnlig ha visat sig vara manlig enligt tråden. Där ser man, jag har onekligen noterat att få kvinnliga grannar någonsin vattnat en blomma eller klippt en häck, bara manliga och undrat över det. Men nu vet jag.


Men på hobbies (förutom stickning och virkning) vräker ju samhället och faktiskt i mycket männen ut sig själva (genom att tex håna söner) från sina områden och möjliga hobbies. Flera självklart manliga områden eller självklart neutrala områden anses numera unikt kvinnliga (av bla män).

Iom det så blir det ju svårt att försöka vara på de områden som männen tillåter sig själva/samhället och reklamen tillåter männen behålla det är så lite kvar.

Bakning är ju väldigt manligt, bagaren och sockerbagaren är män. Det är hemmabakandet som är kvinnligt.

Teckna älskar jag och många ser ju det märkligt nog som feminint trots att många konstnärer varit manliga och det borde vara hypermanligt, eller såklart helst neutralt. Det verkar som att samhället försöker göra en hård flickig konnotering på det konstnärliga och hårdhänt baxa bort pojkar från det. Läsa samma sak, kunde vara könsneutralt eller manligt men samhället försöker välta bort pojkar från deras rättmätiga böcker med milt våld.

(Så hästar, hundar, teckna, baka, laga mat, läsa, skriva, väva tunga gobelänger, guldsticka (brodera) osv osv är områden som manliga män och samhällets reklammakare och TV-producenter verkar försöka trycka bort pojkar från och måla in dem i ett litet hörn av bilar, bygga terass och dataspel. Och träsnideri som är det enda konstnärliga som är kvar verkar ännu mycket mer omodernt än stickning tyvärr. Jobbig sits för dem, smalt hörn.)

Nåja jag kompenseras av en man som är pysslig och läser, skriver, målar annat än väggar och har hobbies eftersom han är nörd.

 

[Badger]

Ja jag har ju det "problemet", väldigt kvinnliga hobbies. Tex lagar jag kläder, har precis lärt mig sticka och virka, brodera och tycker det är kul.

Samtidigt, så få verkar göra det idag att det nästan är mindre kvinnligt och mer mögligt?

Tänker att jag kanske till våren får snickra mig en bänk eller något för att jämna ut mig. Det borde gå precis som det går att lära sig sticka. (med stöd från kunskaper från träslöjden såklart precis som syslöjden o mamma för stickning. Jag valde ändå alltid träslöjd om jag kunde).

"som tur är" verkar min hobby trädgård som jag trodde var extremkvinnlig ha visat sig vara manlig enligt tråden. Där ser man, jag har onekligen noterat att få kvinnliga grannar någonsin vattnat en blomma eller klippt en häck, bara manliga och undrat över det. Men nu vet jag.


Men på hobbies (förutom stickning och virkning) vräker ju samhället och faktiskt i mycket männen ut sig själva (genom att tex håna söner) från sina områden och möjliga hobbies. Flera självklart manliga områden eller självklart neutrala områden anses numera unikt kvinnliga (av bla män).

Iom det så blir det ju svårt att försöka vara på de områden som männen tillåter sig själva/samhället och reklamen tillåter männen behålla det är så lite kvar.

Bakning är ju väldigt manligt, bagaren och sockerbagaren är män. Det är hemmabakandet som är kvinnligt.

Teckna älskar jag och många ser ju det märkligt nog som feminint trots att många konstnärer varit manliga och det borde vara hypermanligt, eller såklart helst neutralt. Det verkar som att samhället försöker göra en hård flickig konnotering på det konstnärliga och hårdhänt baxa bort pojkar från det. Läsa samma sak, kunde vara könsneutralt eller manligt men samhället försöker välta bort pojkar från deras rättmätiga böcker med milt våld.

(Så hästar, hundar, teckna, baka, laga mat, läsa, skriva, väva tunga gobelänger, guldsticka (brodera) osv osv är områden som manliga män och samhällets reklammakare och TV-producenter verkar försöka trycka bort pojkar från och måla in dem i ett litet hörn av bilar, bygga terass och dataspel. Och träsnideri som är det enda konstnärliga som är kvar verkar ännu mycket mer omodernt än stickning tyvärr. Jobbig sits för dem, smalt hörn.)

Nåja jag kompenseras av en man som är pysslig och läser, skriver, målar annat än väggar och har hobbies eftersom han är nörd.

(btw ytterligare ett problem, sticka verkar ha varit ngt som män absolut sysslade med en gång. Så ytterligare en snubbelsten. Supersvårt när det manliga överger så många nice hobbies och låtsas som att de är tokkvinnliga. Man vill ju inte sitta där i hörnet.)

 

[Lingon]

Hade det varit lika avtändande med en kvinna som inte vill lära sig de "blå" sakerna?
Du behöver inte svara, det är mer än allmän reaktion.

--------

Så mycket intressant att läsa i tråden! Jag tycker det är ett väldigt intressant ämne

Det som är avtändande är att en vuxen person inte brytt sig om att lära sig grundläggande färdigheter för att klara sig själv. Om man inte vill meka med bilen så kan man lämna in den. Det är väldigt vanligt att folk gör det och på moderna bilar är det nästintill ett krav p.g.a. datorsystemen i bilarna. Vill man inte lära sig renovera huset så bor man i hyresrätt. Inget av det där är ett problem att inte kunna.

Rent krasst kan man iofs betala någon för att laga all mat åt en (hämta take away/äta ute varje dag) och betala någon för att tvätta alla ens kläder och städa ens hus. Men då ska man vara rätt så rik och det är nog få som har de resurserna att kunna köpa in allt hushållsarbete. Jag hade nog ändå tyckt det var avtändande att en man (oavsett hur rik han än var) som inte kunde laga mat (och göra det bra).

 

[strawberrysylt]

Det som är avtändande är att en vuxen person inte brytt sig om att lära sig grundläggande färdigheter för att klara sig själv. Om man inte vill meka med bilen så kan man lämna in den. Det är väldigt vanligt att folk gör det och på moderna bilar är det nästintill ett krav p.g.a. datorsystemen i bilarna. Vill man inte lära sig renovera huset så bor man i hyresrätt. Inget av det där är ett problem att inte kunna.

Rent krasst kan man iofs betala någon för att laga all mat åt en (hämta take away/äta ute varje dag) och betala någon för att tvätta alla ens kläder och städa ens hus. Men då ska man vara rätt så rik och det är nog få som har de resurserna att kunna köpa in allt hushållsarbete. Jag hade nog ändå tyckt det var avtändande att en man (oavsett hur rik han än var) som inte kunde laga mat (och göra det bra).

Jag förstår.
Men t ex byta däck eller laga en punktering gäller samma där, det är hur man vill själv (fixa eller ringa), inget "könat"?

Flera av mina tjejkompisar kan inte byta däck vid punka (jag kan). Tror nog alla (eller 90% iaf) män i min bekantskapskrets gör det själva.

 

[Lingon]

Jag förstår.
Men t ex byta däck eller laga en punktering gäller samma där, det är hur man vill själv (fixa eller ringa), inget "könat"?

Flera av mina tjejkompisar kan inte byta däck vid punka (jag kan). Tror nog alla (eller 90% iaf) män i min bekantskapskrets gör det själva.

Fast byta däck behöver göras så extremt sällan jämfört med hur ofta man behöver se till att få i sig mat så jämförelsen haltar.

Det går alldeles utmärkt att två gånger om året köra till däckfirman och få däcken bytta. Mat behöver ätas varje dag. Punka så att jag behövt få däcket bytt på plats vid vägkanten har hänt mig en enda gång och jag har kört bil i 20 år. Så om jag behöver betala någon för att byta en punka åt mig var 20:e år så är det en utgift jag kan ta även om jag är långt ifrån rik.

 

[nullo-modo]

Jag förstår.
Men t ex byta däck eller laga en punktering gäller samma där, det är hur man vill själv (fixa eller ringa), inget "könat"?

Flera av mina tjejkompisar kan inte byta däck vid punka (jag kan). Tror nog alla (eller 90% iaf) män i min bekantskapskrets gör det själva.

Kom att tänka på att det är en hel del jag kan men väljer ofta till ibland att betala andra för att göra det, oftast pga något så enkelt som att jag inte vill eller orkar.

För mig är det stor skillnad på att jag kan om jag måste men helt okej om jag inte vill och då betalar någon annan. Helt oavsett om det gäller städ eller bil eller rent av städ av bil.

 

[Sassy]

Jag förstår.
Men t ex byta däck eller laga en punktering gäller samma där, det är hur man vill själv (fixa eller ringa), inget "könat"?

Flera av mina tjejkompisar kan inte byta däck vid punka (jag kan). Tror nog alla (eller 90% iaf) män i min bekantskapskrets gör det själva.

Det här är ju typiska exempel på saker som händer väldigt sällan och inte är en del av de flesta människors vardag längre. Nya bilar har oftast inte ens reservdäck, och väldigt många människor har däckhotell med byte inte för att man inte vet hur man gör utan för att man bor så att förvaring och däckbyte blir oerhört opraktiskt. En knapp timme om året (om man gör det själv) är inte på långa vägar jämförbart med vardagssysslor.

Hur ofta får folk förresten punktering? Jag har kört bil på skruttiga vägar i 25 år och aldrig haft punka och tror inte ens att jag hört att någon av mina vänner skulle ha drabbats av det någonsin heller?

 

[strawberrysylt]

Fast byta däck behöver göras så extremt sällan jämfört med hur ofta man behöver se till att få i sig mat så jämförelsen haltar.

Det går alldeles utmärkt att två gånger om året köra till däckfirman och få däcken bytta. Mat behöver ätas varje dag. Punka så att jag behövt få däcket bytt på plats vid vägkanten har hänt mig en enda gång och jag har kört bil i 20 år. Så om jag behöver betala någon för att byta en punka åt mig var 20:e år så är det en utgift jag kan ta även om jag är långt ifrån rik.

Fast jag tänkte på det där att "klara sig själv". T ex få punka långt ute i skogen, om man då klarar sig själv eller inte. Var mer så jag tänkte.

Ja, jag har nog haft lite otur där. Varit med (passagerare vid två) om tre punkteringar, varav en efter att jag haft punka-kurs med pappa.
En av dem var när vi fick punka jag och min kompis ute i skogen några månader efter att jag fått körkort. Kändes bra att kunna fixa det själv då!
Jag tycker det finns ett glapp mellan män och kvinnor där som jag gärna sett att det var mindre.

 

[nullo-modo]

Fast byta däck behöver göras så extremt sällan jämfört med hur ofta man behöver se till att få i sig mat så jämförelsen haltar.

Det går alldeles utmärkt att två gånger om året köra till däckfirman och få däcken bytta. Mat behöver ätas varje dag. Punka så att jag behövt få däcket bytt på plats vid vägkanten har hänt mig en enda gång och jag har kört bil i 20 år. Så om jag behöver betala någon för att byta en punka åt mig var 20:e år så är det en utgift jag kan ta även om jag är långt ifrån rik.

Däckfirmor här byter inte på hästsläp, kanske någonstans men inte hittat.

Har haft körkort i 21 år och fått punka 7 gånger på väg, två gånger väldigt tacksam för att kunna byta själv pga tid och plats.

 

[MiniLi]

Men, jag funderar också på fritidsintressen. Alltså, jag funderar seriöst. Om vi lagar 50/50 av maten inkl bakar mat- och kaffebröd. Om jag då som kvinna har som intresse att baka kaffebröd, då kan jag göra det utöver vår 50/50 så länge vi har 50/50 på vår dagliga konsumtion?
Tänker hur man ska göra där, men så borde ju funka. T ex säg att alla mina hobbies vore "kvinnliga", men vi delar 50/50 i hushållet? Eller ska man sluta med eller smyga med sina hobbies bakom ryggen på barnen då?
Tänker typ inredning om hon har det som intresse typ.

Nu har vi väl lite "tur" jag o min man att vi gör mycket tillsammans, springer, skidor, simning, cykling... inget "könat". Sen är han i garaget, men jag vill lära mig meka jag med. Om jag gör nåt "kvinnligt" är det väl att pyssla med min fotobok...

Det som är ett problem är när fritidsintressen används som ursäkt för sneda fördelningar. Annars är det nog ingen som har åsikter om vad man ägnar sin fritid åt.

 

[Lingon]

Däckfirmor här byter inte på hästsläp, kanske någonstans men inte hittat.

Har haft körkort i 21 år och fått punka 7 gånger på väg, två gånger väldigt tacksam för att kunna byta själv pga tid och plats.

Mycket möjligt. Men det är inte nödvändigt att ha häst. Det är däremot nödvändigt att äta varje dag.

 

[nullo-modo]

Det här är ju typiska exempel på saker som händer väldigt sällan och inte är en del av de flesta människors vardag längre. Nya bilar har oftast inte ens reservdäck, och väldigt många människor har däckhotell med byte inte för att man inte vet hur man gör utan för att man bor så att förvaring och däckbyte blir oerhört opraktiskt. En knapp timme om året (om man gör det själv) är inte på långa vägar jämförbart med vardagssysslor.

Hur ofta får folk förresten punktering? Jag har kört bil på skruttiga vägar i 25 år och aldrig haft punka och tror inte ens att jag hört att någon av mina vänner skulle ha drabbats av det någonsin heller?

Jag byter alltid ut 50däcket och lägger i ett vanligt. Var glad när jag skulle från Högakusten till Göteborg och fick punka i höjd med Sandviken att det inte var ett litet 50 däck med så många mil kvar.

 

[sjoberga]

Hur ofta får folk förresten punktering? Jag har kört bil på skruttiga vägar i 25 år och aldrig haft punka och tror inte ens att jag hört att någon av mina vänner skulle ha drabbats av det någonsin heller?

Jag har kört bil i 30 år och haft 13 punkteringar (på privat bil). Samtliga 13 utom en hände 2000-2007 när jag jobbade som utvecklare av däcktryckssystem. Sen var min ödeskvot fylld. Vanligast har spik, skruv eller hästskosöm varit.

 

[Badger]

Jag förstår.
Men t ex byta däck eller laga en punktering gäller samma där, det är hur man vill själv (fixa eller ringa), inget "könat"?

Flera av mina tjejkompisar kan inte byta däck vid punka (jag kan). Tror nog alla (eller 90% iaf) män i min bekantskapskrets gör det själva.

Det är inte självklart att män jag känner skiftar däck själva, eller har körkort. Och byta vet man väl hur man gör i teorin men i praktiken har vi stått en kvinna o två män o ringt bärgare på det för ingen vågade sparka till fälgkorset (den gången var jag hemma och tänkte sätta på ett gammalt vinterdäck för att köra till däckhotellet på). Lite oavsett har de flesta bilar inget reservdäck numera. (jag har en tub med meningslös sörja som antagligen förstör däcket för evigt om jag sprutar in den.) (pappa har nog inte skiftat ett däck sedan jag var 12 och vi fick punktering)