Jämställt förhållande

[grodan21]

Det löser man iof lätt som kvinna genom att jobba i ett mansdominerat yrke/bransch.
Att det sen inte borde vara sämre betalt inom kvinnodominerade yrken är förstås sant men om jämställdhet är det viktigaste så borde det inte finnas mans/kvinnodominerade yrken alls och då måste både män och kvinnor välja att jobba med andra saker än de traditionella.

Kvinnan jobbar inom mansdominerad branch och har en lön som är bra för en person som "bara" har gymnasieutbildning

 

[Amha]

Nej, det håller jag med om. Vill den ena laga mat (jag vill det inte) gör det. Jag hade inte stångat mig blodig för att få stå där med mina sönderkokta makaroner liksom.

Det jag tror att många menar med just intressen är väl när det börjar handla om trädgårdsarbete eller bilen (= traditionellt manliga sysslor) som mannen 1) gömmer sig bakom för att typ slippa städa, 2) som kanske dessutom utförs max en gång/år eller 3) är mannens intresse (bilar och hänga i garaget, på samma nivå som att hästarna är mitt intresse) för då blir det en skev fördelning om han roar sig med sitt fritidsintresse medan hon städar och lagar all mat och dessutom tar hand om gemensamma avkommor.

Den här delen är intressant. Jag kan ju förstå att eventuellt finlir, säg sånt ingen annan ser och egentligen inte är helt nödvändigt enligt båda parter, kanske inte är något man borde räkna med i hushållsarbetet. Däremot om det är läge att byta däck/olja/motorlampa lyser/gräset har blivit en äng eller vad man nu vill hålla för gemensam standard, då borde väl den som tycker att det är roligt med sysslan kunna göra den utan att det är snedfördelat på något sätt? Jag hade ju lätt uppskattat om min partner velat köra bilen till däckverkstad (eller om vi haft ett garage) och skulle nog allt kunna laga mat eller städa under tiden. Sen hade jag ju kanske inte varit ett fan av att han åkt 10 mil för däckbyte och passat på att käka lunch och dricka kaffe med någon kamrat i garaget.

 

[Badger]

Jag tror att den största fällan egentligen grundar sig i att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män. Även i de fall där kvinnan är högutbildad och tjänar bra så är hon ofta tillsammans med en annan högutbildad person som då ändå tjänar bättre än henne. Då handlar det plötsligt om ekonomin och vad familjen förlorar mest på. Och det leder till att mannen ofta tar mindre föräldraledighet och vabb för att familjen förlorar mer på att han är hemma och de sysslor som utförs i hemmet landar också då per automatik på kvinnan.

Innan barn blir inblandade finns inte problemet på samma sätt och inte heller i förhållanden mellan folk av samma kön. Många som varit jämställda innan barn slutar vara det efter barn och jag tror verkligen ekonomin är en stor bov i det dramat till att börja med. Jag tycker det är ett större problem än vem som dammsuger, egentligen.

Lönen verkar dessutom tendera flytta med männen. Vet inte om jag har helt rätt i det men man får en känsla av att när kvinnorna flyttar in i det akademiska flyttar männen och lönen ut. Som om både lön och män var lätt allergiska mot kvinnor. Slår vad om att om kvinnorna började ta över som snickare skulle lönen larva vidare till vad nu männen slog sig in på istället.

Sedan samtidigt akademisk utbildning har såvitt jag förstått det inte alls alltid lett till höga löner på minsta vis. Däremot bra hälsa, långt liv osv. En universitetslektor med slitna armbågar är ju en känd bild.

Men det är där jag tycker vi behöver kämpa på lite med barns syn på män och kvinnor och det är där man nog behöver ta tag lite i pojkars bit nu. Det är ett sådant nedrans mixtrande med flickorna att det nästan blir misogynt bara det, som om flickor var ngt felaktigt man behöver fixa hela tiden. Pojkar är pojkar men flickor ska uppfostras och bli duktiga. Tycker alla barn ska bli (lagom) duktiga och alla barn ska från samhället ha bilden av att de har akademisk förmåga, nyfikenhet och lust till läsning och vara vårdande, ömsinta med förmåga att lära sig ta hand om ett hem och söta små barn av båda könen.

 

[Roheryn]

Men det är där jag tycker vi behöver kämpa på lite med barns syn på män och kvinnor och det är där man nog behöver ta tag lite i pojkars bit nu. Det är ett sådant nedrans mixtrande med flickorna att det nästan blir misogynt bara det, som om flickor var ngt felaktigt man behöver fixa hela tiden. Pojkar är pojkar men flickor ska uppfostras och bli duktiga. Tycker alla barn ska bli (lagom) duktiga och alla barn ska från samhället ha bilden av att de har akademisk förmåga, nyfikenhet och lust till läsning och vara vårdande, ömsinta med förmåga att lära sig ta hand om ett hem och söta små barn av båda könen.

Det där är nog det jag haft allra störst nytta av som flicka/kvinna - att jag inte blev "fixad" eller uppfostrad till en viss roll som liten/ung! Jag fick vara jag och var bra precis som jag var - ingen sa ett pip om att jag behövde lära mig det ena eller det andra eller att målet skulle vara att skaffa partner och familj. Jag fick vara - och är fortfarande - en mix av alla de egenskaper som är jag, utan att något värderades högre eller lägre. Duktig i skolan (på både matte och språk!), förtjust i böcker och hästar, intresserad av astrofysik och matlagning, betydligt mer dragen till söta små djur än söta små barn och skulle hellre flyga stridsplan än jobba i vårdyrken. Att allt det där sågs som okej och till och med önskvärt gjorde något grundläggande med mig, tror jag. Jag fick ett självförtroende i att jag är bra och jag har förmåga och jag får välja själv, behöver inte ängsligt snegla på någon annan. DET hoppas jag att vi kan ge ALLA barn!

 

[Badger]

Jag skattar mig lycklig att jag kommer från en stark och självständig linje kvinnor på mammas sida, visserligen av nöd tvungen, men att själva rådda jordbruk, hem och ungar när maken var borta i skogen, låg inlagd eller rent av dog samt köra häst och släde i dagar i väglöst land för att handla förnödenheter vintertid härdar. Man kämpade tillsammans och där den ene inte orkade eller kunde tog den andre vid.

Det har aldrig varit snack om att jag inte skulle kunna för att jag föddes som kvinna och inte man och det är en enda av min ex som tjänat mer än vad gjort sedan jag började jobba efter skolan.

Samma här, både mormor och mamma var akademiker med en attityd till hushållarbete som att det var viktigt men inte någonting man lade onödig energi på. Mormors äktenskap skulle vara jämställt, men på 50-talet innebar det bara att morfar dammsög och gjorde kaffe typ. Och att hon jobbade som gymnasielärare när barnen alla börjat skolan. Farmor var feminist också och bohemisk, men fantastisk och kreativ på matlagning. (men se ovan 50-talsexemplet..)

 

[vilde]

Lönen verkar dessutom tendera flytta med männen. Vet inte om jag har helt rätt i det men man får en känsla av att när kvinnorna flyttar in i det akademiska flyttar männen och lönen ut. Som om både lön och män var lätt allergiska mot kvinnor. Slår vad om att om kvinnorna började ta över som snickare skulle lönen larva vidare till vad nu männen slog sig in på istället.

Det är snarare raka motsatsen, t.ex. har lönen för läkare ökat mycket för att inte tala om chefslöner som närmast exploderat under de senaste decennierna samtidigt som andelen kvinnor kraftigt ökat. Ett annat exempel är inom kyrkan, en helt vanlig kyrkoherde i ett lite större pastorat har nu miljonlön och kvinnor dominerar stort åtminstone här, i många pastorat är det numera enbart kvinnor på ledande befattninga. Och det trots att ekonomin ofta är hårt ansträngd.

 

[MiniLi]

Det är snarare raka motsatsen, t.ex. har lönen för läkare ökat mycket för att inte tala om chefslöner som närmast exploderat under de senaste decennierna samtidigt som andelen kvinnor kraftigt ökat. Ett annat exempel är inom kyrkan, en helt vanlig kyrkoherde i ett lite större pastorat har nu miljonlön och kvinnor dominerar stort åtminstone här, i många pastorat är det numera enbart kvinnor på ledande befattninga och det trots att ekonomin är hårt ansträngd.

Fast det finns ju också exempel på hur status och lön sjunkit. Lärare är ett bra exempel.

 

[vilde]

Fast det finns ju också exempel på hur status och lön sjunkit. Lärare är ett bra exempel.

Jag vet inte hur lärares löner utvecklats men andelen kvinnor på lägre nivåer har var stort länge, tror inte den ökat så ett bra exempel är det nog inte. Det som är tydligt är att i höglöneyrken som tandläkare, läkare, jurist och flera andra med hög lön och status ökar andel kvinnor snabbt, det är t.ex. redan så att en klar majoritet av nyutexaminerade jurister är kvinnor, och inget tyder på att varken status eller lön är på väg ned för dessa grupper, tvärtom.

 

[grodan21]

Jag jobbar inom mansdominerat yrke och vår lön är okej, men sett till utbildning vet jag inte om det är en bra lön längre.

 

[Badger]

Den här delen är intressant. Jag kan ju förstå att eventuellt finlir, säg sånt ingen annan ser och egentligen inte är helt nödvändigt enligt båda parter, kanske inte är något man borde räkna med i hushållsarbetet. Däremot om det är läge att byta däck/olja/motorlampa lyser/gräset har blivit en äng eller vad man nu vill hålla för gemensam standard, då borde väl den som tycker att det är roligt med sysslan kunna göra den utan att det är snedfördelat på något sätt? Jag hade ju lätt uppskattat om min partner velat köra bilen till däckverkstad (eller om vi haft ett garage) och skulle nog allt kunna laga mat eller städa under tiden. Sen hade jag ju kanske inte varit ett fan av att han åkt 10 mil för däckbyte och passat på att käka lunch och dricka kaffe med någon kamrat i garaget.

Men om han hade valt att åka till biltvätten varje söndag och handtvättat bilen i flera timmar?

 

[Badger]

Jag vet inte hur lärares löner utvecklats men andelen kvinnor på lägre nivåer har var stort länge, tror inte den ökat så ett bra exempel är det nog inte. Det som är tydligt är att i höglöneyrken som tandläkare, läkare, jurist och flera andra med hög lön och status ökar andel kvinnor snabbt, det är t.ex. redan så att en klar majoritet av nyutexaminerade jurister är kvinnor, och inget tyder på att varken status eller lön är på väg ned för dessa grupper, tvärtom.

De har ju utvecklats nedåt, de hade som rikstagsledamöter tidigare, deras löner har å andra sidan åkt uppåt rejält. Å tredje sidan så hände detta under 70-80-talen. Och gymnasielärarna som var det man jämförde med var under 50-60-talen ibland disputerade och forskade aktivt och de gymnasieskolorna var inte för "alla", så de var inte så många kan tänkas. Man kan ju inte ha väldigt höga löner när det är väldigt stor grupp offentligt anställda som har dem eftersom inflation och skatt.

Å tredje sidan har kvinnliga jurister inte dominerat speciellt länge, de dominerar säkert inte ännu iom att de manliga nog dominerar i arbetslivet. Sedan kommer de nog ev angripas av AI framöver. Läkarna har ju fått lägre autonomi och får angrepp på sina löner på senare tid vad jag har förstått.

 

[Amha]

Men om han hade valt att åka till biltvätten varje söndag och handtvättat bilen i flera timmar?

Det beror väl helt på vad överenskommelsen är tänker jag. Om båda parter anser att bilen ska tvättas på ett speciellt sätt och det är tidskrävande kan det väl vara en del av hushållsarbetet. Om jag och min partner hade varit noga med att bilen ska se sprillans ny ut hela tiden kanske det hade varit en del av hushållsarbetet, precis som att vi kanske hade haft en regel att damma av alla krukväxter med någon liten trasa varje städdag eller rycka upp alla eventuella maskrosblad på en 2000kvm gräsmatta.

Poängen är väl att båda ska tycka att det finns ett behov av att göra de här sakerna om vi ska inkludera det i hushållsarbetet. Sen kan jag ju avslöja att varken maskrosjakt, damma krukväxter eller biltvätt är något vi hade ägnat så mycket tid på. Däremot hade vi definitivt kunnat lägga bland annat gräsklippning, däckbyte och ogräsrensning som en del av hushållsarbetet/städdagsgöra. Vissa av sakerna är något vi uppskattar att göra, andra inte. Upplever man att det kan bli ett problem får man väl planera sina städdagar i förväg med en priolista eller något.

 

[Lingon]

Men om han hade valt att åka till biltvätten varje söndag och handtvättat bilen i flera timmar?

Men snälla nån, vem gör sånt egentligen?! Det låter helknäppt! Ok, att man kan vilja tvätta bilen en gång i veckan. Kör man mycket på grusväg blir den väldigt skitig på en vecka. Men inte tar det flera timmar. Gör det det är det antingen maskande eller en hobby.

 

[Red_Chili]

Den här tråden är lite intressant ändå. Mycket av diskussionen blir ju om vad saker och ting spelar för roll för barnen, att vara ett gott föredöme för barn osv. För mig som aldrig(!) är i kontakt med barn annat än när de kommer till jobbet (jobbar i djuraffär) så känns sådant väldigt avlägset. Inget barn öht kommer påverkas av min eller sambons syn på någonting alls. Oavsett vad det handlar om.

Men så hamnade jag i helgen att prata med en vän igen. Vännen och sambon har verkligen inte ett jämställt förhållande och jag kan bli tokig(!) på hur vännen mår dåligt av överbelastning från jobb + hemarbete och se hur sambons lösning på tex matlagning är att köpa hämtmat. De verkar inte heller reflektera över det speciellt mycket.

Under samtalet så frågade vännen hur det var med mig och jag svarade då att jag var trött efter jobb, så det skulle bli skönt att komma hem för sambon hade städat lite under dagen och sedan hört av sig för att se till så att middagen var redo när jag kom hem. Som upplagt för att jag skulle kunna slappa i soffan och vila upp mig efter jobbet. Vännen blev lite lätt avundsjuk då, på en så "enkel" sak som att kunna vila ut efter en tuff arbetsdag. Något som jag iaf tycker att ska vara en enkel sak.

Och hur många gånger det i min bekantskapskrets som skämtats om hur de vill låna min sambo, just för att han faktiskt lagar mat och på eget initiativ tar ut soporna eller liknande, det har jag tappat räkningen på. Inte för att vi har allt perfekt på något vis, men för att det ofta är så väldigt mycket sämre. Och jag tänker att någonstans så ger det ju också en signal till männen i bekantskapskretsen att de skulle kunna göra lite mer av det vardagliga tråk-görat som annars blir kvinnans jobb.

Sedan får jag själv inspireras av kvinnorna i min omgivning som gör vad de vill oavsett vad normer och annat säger åt dem att göra. Jag jobbar hårt på att bli bättre på det, men det är svårt då jag hela livet fått höra att jag är "för mycket" och är "krånglig" som ifrågasätter saker och ting. Har man hört det konstant under de ca 30 första åren av sitt liv så tar det lite tid att jobba sig ifrån det.

 

[MiniLi]

Den här tråden är lite intressant ändå. Mycket av diskussionen blir ju om vad saker och ting spelar för roll för barnen, att vara ett gott föredöme för barn osv. För mig som aldrig(!) är i kontakt med barn annat än när de kommer till jobbet (jobbar i djuraffär) så känns sådant väldigt avlägset. Inget barn öht kommer påverkas av min eller sambons syn på någonting alls. Oavsett vad det handlar om.

Men så hamnade jag i helgen att prata med en vän igen. Vännen och sambon har verkligen inte ett jämställt förhållande och jag kan bli tokig(!) på hur vännen mår dåligt av överbelastning från jobb + hemarbete och se hur sambons lösning på tex matlagning är att köpa hämtmat. De verkar inte heller reflektera över det speciellt mycket.

Under samtalet så frågade vännen hur det var med mig och jag svarade då att jag var trött efter jobb, så det skulle bli skönt att komma hem för sambon hade städat lite under dagen och sedan hört av sig för att se till så att middagen var redo när jag kom hem. Som upplagt för att jag skulle kunna slappa i soffan och vila upp mig efter jobbet. Vännen blev lite lätt avundsjuk då, på en så "enkel" sak som att kunna vila ut efter en tuff arbetsdag. Något som jag iaf tycker att ska vara en enkel sak.

Och hur många gånger det i min bekantskapskrets som skämtats om hur de vill låna min sambo, just för att han faktiskt lagar mat och på eget initiativ tar ut soporna eller liknande, det har jag tappat räkningen på. Inte för att vi har allt perfekt på något vis, men för att det ofta är så väldigt mycket sämre. Och jag tänker att någonstans så ger det ju också en signal till männen i bekantskapskretsen att de skulle kunna göra lite mer av det vardagliga tråk-görat som annars blir kvinnans jobb.

Sedan får jag själv inspireras av kvinnorna i min omgivning som gör vad de vill oavsett vad normer och annat säger åt dem att göra. Jag jobbar hårt på att bli bättre på det, men det är svårt då jag hela livet fått höra att jag är "för mycket" och är "krånglig" som ifrågasätter saker och ting. Har man hört det konstant under de ca 30 första åren av sitt liv så tar det lite tid att jobba sig ifrån det.

Jag tänker att även vi barnfria påverkar kommande generationer indirekt, genom att vi är med och påverkar normer osv.

 

[Badger]

Det beror väl helt på vad överenskommelsen är tänker jag. Om båda parter anser att bilen ska tvättas på ett speciellt sätt och det är tidskrävande kan det väl vara en del av hushållsarbetet. Om jag och min partner hade varit noga med att bilen ska se sprillans ny ut hela tiden kanske det hade varit en del av hushållsarbetet, precis som att vi kanske hade haft en regel att damma av alla krukväxter med någon liten trasa varje städdag eller rycka upp alla eventuella maskrosblad på en 2000kvm gräsmatta.

Poängen är väl att båda ska tycka att det finns ett behov av att göra de här sakerna om vi ska inkludera det i hushållsarbetet. Sen kan jag ju avslöja att varken maskrosjakt, damma krukväxter eller biltvätt är något vi hade ägnat så mycket tid på. Däremot hade vi definitivt kunnat lägga bland annat gräsklippning, däckbyte och ogräsrensning som en del av hushållsarbetet/städdagsgöra. Vissa av sakerna är något vi uppskattar att göra, andra inte. Upplever man att det kan bli ett problem får man väl planera sina städdagar i förväg med en priolista eller något.

Jo absolut, så länge man är överens om att det är lika viktigt som att putsa krukväxterna. Men då får man väl hoppas att han också gör något av det antagligen oerhört stora lasset hemma med att putsa de ytorna.

 

[Badger]

Det är snarare raka motsatsen, t.ex. har lönen för läkare ökat mycket för att inte tala om chefslöner som närmast exploderat under de senaste decennierna samtidigt som andelen kvinnor kraftigt ökat. Ett annat exempel är inom kyrkan, en helt vanlig kyrkoherde i ett lite större pastorat har nu miljonlön och kvinnor dominerar stort åtminstone här, i många pastorat är det numera enbart kvinnor på ledande befattninga. Och det trots att ekonomin ofta är hårt ansträngd.

Ja det är onekligen också ett problem, exploderande chefslöner, trots att någon annan med en lägre lön garanterat hade kunnat göra jobbet lika bra.

 

[Badger]

Men snälla nån, vem gör sånt egentligen?! Det låter helknäppt! Ok, att man kan vilja tvätta bilen en gång i veckan. Kör man mycket på grusväg blir den väldigt skitig på en vecka. Men inte tar det flera timmar. Gör det det är det antingen maskande eller en hobby.

Ja precis maskande eller en hobby. Jag har någon kollega som gör så (bor inuti storstad) och det är såklart en hobby. Som han gjort som ensamstående. Men om han flyttar ihop med någon kan det rimligen inte bli hushållsarbete.

 

[Badger]

Den här tråden är lite intressant ändå. Mycket av diskussionen blir ju om vad saker och ting spelar för roll för barnen, att vara ett gott föredöme för barn osv. För mig som aldrig(!) är i kontakt med barn annat än när de kommer till jobbet (jobbar i djuraffär) så känns sådant väldigt avlägset. Inget barn öht kommer påverkas av min eller sambons syn på någonting alls. Oavsett vad det handlar om.

Håller med dig

Men en sak. Barn kan påverkas av väldigt korta möten. Tex om alla människor som möter en liten flicka nämner att hon har fina kläder så fastnar det till slut. Även om varje person bara säger en mening till henne. Eller om varje person en pojkbebis möter sänker rösten och ruskar honom hit och dit och säger att han är en stark gosse. Typ (lite överdrivet men vissa är ju sådana. Förskolepersonal kan välta en hel barngrupp bara genom att ignorera allas klädsel utom en volangklänning. Det är ju inte bara barnet som får uppmärksamhet som lägger märke till att volangklänning is da shit. Och så finns barn som kan gå hem och kämpa för att ha en -och få uppmärksamheten. Och barn som vet att de inte får be om en -och inte kan få den uppmärksamheten.) Men det är superjättesvårt att försöka säga någonting nästan könsneutralt i en mening till ett barn man aldrig mer kommer möta.

 

[Red_Chili]

Håller med dig

Men en sak. Barn kan påverkas av väldigt korta möten. Tex om alla människor som möter en liten flicka nämner att hon har fina kläder så fastnar det till slut. Även om varje person bara säger en mening till henne. Eller om varje person en pojkbebis möter sänker rösten och ruskar honom hit och dit och säger att han är en stark gosse. Typ (lite överdrivet men vissa är ju sådana. Förskolepersonal kan välta en hel barngrupp bara genom att ignorera allas klädsel utom en volangklänning. Det är ju inte bara barnet som får uppmärksamhet som lägger märke till att volangklänning is da shit. Och så finns barn som kan gå hem och kämpa för att ha en -och få uppmärksamheten. Och barn som vet att de inte får be om en -och inte kan få den uppmärksamheten.) Men det är superjättesvårt att försöka säga någonting nästan könsneutralt i en mening till ett barn man aldrig mer kommer möta.

Det är jag helt med på, däremot kommer ju inget barn märka något av hur jämställd/ojämställd mina relationer är Jag försöker vara noga med hur jag visar uppskattning för människor (oavsett ålder) och hur jag kommunicerar med andra, just för att inte baka in någon i en specifik mall. På samma sätt är jag också noga med att använda könsneutrala uttryck om en kund säger något om tex en sambo som brukar handla (inte ta för givet att männen har kvinnliga sambos eller att kvinnorna har manliga sambos). Kan tex vara att kunden berättar att sambon är medlem i kundklubben, då frågar jag efter sambons telefonnummer, inte specifikt "hans/hennes" telefonnummer.