Inte bara nätdejting del 8

[corzette]

Använder ju enbart Tinder och BC. Men tycker nog också killar är mer "chattbenägna" just nu (appropå fler som reagerat på att Tinder "lever" igen)
Använder det röda krysset resp blockeringsfunktionen mer än den positiva sidan men har några jag pratar med (inte träffat än) och några jag träffar om än alldeles för sporadiskt för att de ska va värt att sluta "leta"...I korgen finns allt mellan 18-31 åringar.. Fast den lägre åldern överväger..
Jag har inget emot att 18åringar flirtar med mej och ser mej verkligen inte som nån "mamma stand in"....
De 18åringar jag har träffat är väldigt raka och spelar inga spel. Då är äldre mer "spel"benägna... Säger vad de TROR jag vill höra osv i stället för att säga vad de vill och är ute efter...

 

[mandalaki]

Förstår inte riktigt vad du menar.

Att med tanke på vilka svin det finns därute, så framstår hyggliga killar som du verkar vara som rena kapet. Just för att ni är normala och inga svin.

 

[Tranan]

Att med tanke på vilka svin det finns därute, så framstår hyggliga killar som du verkar vara som rena kapet. Just för att ni är normala och inga svin.

Tack för komplimangen!

 

[Bison]

Hur långt bort kan man ha en dejt egentligen? Är det någon som haft en dejt längre bort? Hur långt bort var det och hur funkade det?

Det beror på vad man lever för liv och hur mycket tid man har över, både för att själv åka och ha någon hos sig under några dagar.

 

[Magiana]

Det beror på vad man lever för liv och hur mycket tid man har över, både för att själv åka och ha någon hos sig under några dagar.

Så är det ju.

 

[mandalaki]

Tack för komplimangen!

Jag: Du är inget svin
Du: Tack för komplimangen

 

[mandalaki]

Fast mig förvånar det. Jag hade aldrig väntat mig det faktiskt. Och jag har lite svårt att se vad de ser hos mig. En mamma-stand-in?

Sex. Är jag rätt övertygad om.

Jag tror att det finns rätt många yngre killar som vill just ha sex med äldre kvinnor.

 

[Magiana]

Sex. Är jag rätt övertygad om.

Jag tror att det finns rätt många yngre killar som vill just ha sex med äldre kvinnor.

Ok. Det fanns inte i min föreställningsvärld. Alltid lär man sig något.

 

[mandalaki]

Ok. Det fanns inte i min föreställningsvärld. Alltid lär man sig något.

Tja, jag måste ju inte ha rätt. Andra kanske tror annat. Men jag är cynisk nog att tro att sex är vad de är ute efter.

 

[Tranan]

Jag: Du är inget svin
Du: Tack för komplimangen

Jag har inga höga förväntningar längre så jag tar det jag får.

 

[Gnist]

Tja, jag måste ju inte ha rätt. Andra kanske tror annat. Men jag är cynisk nog att tro att sex är vad de är ute efter.

Oftast är de ute efter sex, ja. Många, många yngre män attraheras av äldre kvinnor. Vissa vill ha mer än enbart sex, men gemensamt för alla i just mitt fall är att jag tycker de är alldeles för "pojkaktiga", så för mig går de bort pga det och inte åldern i sig.

 

[Petruska]

Tja, jag måste ju inte ha rätt. Andra kanske tror annat. Men jag är cynisk nog att tro att sex är vad de är ute efter.

Jämfört med mamma-stand in, tycker jag inte att sex är de cyniska tolkningen.

 

[mandalaki]

Jämfört med mamma-stand in, tycker jag inte att sex är de cyniska tolkningen.

Nej, jag jämförde inte med den. Snarare med att de som skriver i den här tråden till övervägande delen är ute efter varaktiga relationer, inte bara sex.

 

[Miiikaela_]

Varför kan inte kroppen göra som huvudet säger

Jag åt lunch med en kollega för ett par veckor sedan, helt oskyldigt. Väldigt trevlig. Han har varit gift tidigare så även om jag haft ett gott öga till honom så har det aldrig varit aktuellt. Tills nu, då han snällt berättade att han var singel. Det var en sån där fantastiskt pirrande stämning hela lunchen. Jag kände att jag kan inte ha missförstått det här. Så hörde av mig, rättframt men ändå ganska oskyldigt. Fick positiv respons. Lite snackade fram och tillbaka men ganska avskalat ändå. Han har lite problem med att jag är yngre, något som jag inte bryr mig om. Nu hör han av sig med jämna mellanrum men mer sällan än vad jag tycker att man gör om man är intresserad kanske... Så jag tänker att intresset inte är så stort som jag kanske hade hoppats. Jag förstår om han behöver fundera över det, han har en helt annan utgångspunkt än mig med barn, exfru, chefsposition (inte min chef men det händer ju att vi jobbar ihop) etc men kan man inte bara säga det då? Jag behöver fundera på det här, för det är ju helt okej men jag hade gärna velat veta. För varje gång jag stöter på honom är han glad, ler, trevlig och i min värld flirtig. Sluta strula med min hjärna känner jag!

Trots att jag med sunt förnuft förstår att om man är intresserad så hör man av sig så går jag runt halva dagarna och hoppas stöta på honom, vill att hans ska skriva, blir pirrig när han hör av sig... Suck! Kroppen lever ett liv men min hjärna ett annat... Så kan ni nu berätta för mig att han är ett svin som bara gillar uppmärksamheten och att mitt patetiska jag borde gå vidare?

 

[Magiana]

Varför kan inte kroppen göra som huvudet säger

Jag åt lunch med en kollega för ett par veckor sedan, helt oskyldigt. Väldigt trevlig. Han har varit gift tidigare så även om jag haft ett gott öga till honom så har det aldrig varit aktuellt. Tills nu, då han snällt berättade att han var singel. Det var en sån där fantastiskt pirrande stämning hela lunchen. Jag kände att jag kan inte ha missförstått det här. Så hörde av mig, rättframt men ändå ganska oskyldigt. Fick positiv respons. Lite snackade fram och tillbaka men ganska avskalat ändå. Han har lite problem med att jag är yngre, något som jag inte bryr mig om. Nu hör han av sig med jämna mellanrum men mer sällan än vad jag tycker att man gör om man är intresserad kanske... Så jag tänker att intresset inte är så stort som jag kanske hade hoppats. Jag förstår om han behöver fundera över det, han har en helt annan utgångspunkt än mig med barn, exfru, chefsposition (inte min chef men det händer ju att vi jobbar ihop) etc men kan man inte bara säga det då? Jag behöver fundera på det här, för det är ju helt okej men jag hade gärna velat veta. För varje gång jag stöter på honom är han glad, ler, trevlig och i min värld flirtig. Sluta strula med min hjärna känner jag!

Trots att jag med sunt förnuft förstår att om man är intresserad så hör man av sig så går jag runt halva dagarna och hoppas stöta på honom, vill att hans ska skriva, blir pirrig när han hör av sig... Suck! Kroppen lever ett liv men min hjärna ett annat... Så kan ni nu berätta för mig att han är ett svin som bara gillar uppmärksamheten och att mitt patetiska jag borde gå vidare?

Det finns inget i din story som bekräftar att han är ett svin. Han kan lika gärna vara lika osäker som du.

En kontrollfråga som alltid kan vara bra att ställa angående sina egna känslor är: är du kär eller bara kåt?

Det är en viss skillnad. Det ena utesluter dock inte det andra.

 

[Red_Chili]

Varför kan inte kroppen göra som huvudet säger

Jag åt lunch med en kollega för ett par veckor sedan, helt oskyldigt. Väldigt trevlig. Han har varit gift tidigare så även om jag haft ett gott öga till honom så har det aldrig varit aktuellt. Tills nu, då han snällt berättade att han var singel. Det var en sån där fantastiskt pirrande stämning hela lunchen. Jag kände att jag kan inte ha missförstått det här. Så hörde av mig, rättframt men ändå ganska oskyldigt. Fick positiv respons. Lite snackade fram och tillbaka men ganska avskalat ändå. Han har lite problem med att jag är yngre, något som jag inte bryr mig om. Nu hör han av sig med jämna mellanrum men mer sällan än vad jag tycker att man gör om man är intresserad kanske... Så jag tänker att intresset inte är så stort som jag kanske hade hoppats. Jag förstår om han behöver fundera över det, han har en helt annan utgångspunkt än mig med barn, exfru, chefsposition (inte min chef men det händer ju att vi jobbar ihop) etc men kan man inte bara säga det då? Jag behöver fundera på det här, för det är ju helt okej men jag hade gärna velat veta. För varje gång jag stöter på honom är han glad, ler, trevlig och i min värld flirtig. Sluta strula med min hjärna känner jag!

Trots att jag med sunt förnuft förstår att om man är intresserad så hör man av sig så går jag runt halva dagarna och hoppas stöta på honom, vill att hans ska skriva, blir pirrig när han hör av sig... Suck! Kroppen lever ett liv men min hjärna ett annat... Så kan ni nu berätta för mig att han är ett svin som bara gillar uppmärksamheten och att mitt patetiska jag borde gå vidare?

Fast vad han tycker är rimligt när det gäller att höra av sig kanske bara inte överensstämmer med vad du tänker att är rimligt?

Jag har själv varit med om att en man tänkt att jag inte ens ville ha kontakt med honom (vilket jag verkligen ville) för att jag "inte hörde av mig så ofta". I själva verket hade jag ganska fullt upp, visste att han också hade det, samtidigt som våra scheman inte stämde överens speciellt bra och jag inte ville vara "för på" när han väl var ledig. Efter lite prat kring just det så löste det sig hur fint som helst. Han fick förklara att han aldrig såg det som att jag störde och jag fick förklara hur jag såg på saken.

 

[stjarnhimmel]

Varför kan inte kroppen göra som huvudet säger

Jag åt lunch med en kollega för ett par veckor sedan, helt oskyldigt. Väldigt trevlig. Han har varit gift tidigare så även om jag haft ett gott öga till honom så har det aldrig varit aktuellt. Tills nu, då han snällt berättade att han var singel. Det var en sån där fantastiskt pirrande stämning hela lunchen. Jag kände att jag kan inte ha missförstått det här. Så hörde av mig, rättframt men ändå ganska oskyldigt. Fick positiv respons. Lite snackade fram och tillbaka men ganska avskalat ändå. Han har lite problem med att jag är yngre, något som jag inte bryr mig om. Nu hör han av sig med jämna mellanrum men mer sällan än vad jag tycker att man gör om man är intresserad kanske... Så jag tänker att intresset inte är så stort som jag kanske hade hoppats. Jag förstår om han behöver fundera över det, han har en helt annan utgångspunkt än mig med barn, exfru, chefsposition (inte min chef men det händer ju att vi jobbar ihop) etc men kan man inte bara säga det då? Jag behöver fundera på det här, för det är ju helt okej men jag hade gärna velat veta. För varje gång jag stöter på honom är han glad, ler, trevlig och i min värld flirtig. Sluta strula med min hjärna känner jag!

Trots att jag med sunt förnuft förstår att om man är intresserad så hör man av sig så går jag runt halva dagarna och hoppas stöta på honom, vill att hans ska skriva, blir pirrig när han hör av sig... Suck! Kroppen lever ett liv men min hjärna ett annat... Så kan ni nu berätta för mig att han är ett svin som bara gillar uppmärksamheten och att mitt patetiska jag borde gå vidare?

Fast hör du av dig? Eller väntar du på att han ska höra av sig?
Jag tänker att ni kanske bara har olika uppfattning om hur ofta man ska höra av sig om man är intresserad?

 

[tuaphua]

Jag har inga höga förväntningar längre så jag tar det jag får.

I mina ögon är det där något som är en turn-off. Jag vill ju inte vara med någon som "tar vad som helst bara han får ngt". Jag vill ju vara med någon som vill vara med just mig.
Jag har haft kompisar som varit som du. De har varit så inne på att de ju är så snälla och att de tycker att tjejer borde välja dem för skitstövlar. Men en skitstövel kanske iaf visar att han vill ha just henne. Det är i mina ögon snudd på förolämpande att tro att jag ska vilja välja någon som faktiskt inte väljer MIG utan egentligen inte ser mig som speciell alls. Just för att de hade tackat ja till vad som helst.
De killarna har ofta hamnat med tjejr som är as. Just för att normala, snälla tjejer vill ha någon som vill ha just dem och inte vem som. Och iom att de är snälla, normala, intelligenta etc så väljer de någon som också valt dem.

 

[Tranan]

I mina ögon är det där något som är en turn-off. Jag vill ju inte vara med någon som "tar vad som helst bara han får ngt". Jag vill ju vara med någon som vill vara med just mig.
Jag har haft kompisar som varit som du. De har varit så inne på att de ju är så snälla och att de tycker att tjejer borde välja dem för skitstövlar. Men en skitstövel kanske iaf visar att han vill ha just henne. Det är i mina ögon snudd på förolämpande att tro att jag ska vilja välja någon som faktiskt inte väljer MIG utan egentligen inte ser mig som speciell alls. Just för att de hade tackat ja till vad som helst.
De killarna har ofta hamnat med tjejr som är as. Just för att normala, snälla tjejer vill ha någon som vill ha just dem och inte vem som. Och iom att de är snälla, normala, intelligenta etc så väljer de någon som också valt dem.

Jag menar med komplimanger, som kille får man i princip inga komplimanger. Så det är kul att man får något som liknar en komplimang.

 

[Miiikaela_]

Det finns inget i din story som bekräftar att han är ett svin. Han kan lika gärna vara lika osäker som du.

En kontrollfråga som alltid kan vara bra att ställa angående sina egna känslor är: är du kär eller bara kåt?

Det är en viss skillnad. Det ena utesluter dock inte det andra.

Jag antar att det bara är en känsla jag får? Att intresset kanske inte är så stort från hans sida.

Jag känner ju inte snubben i fråga mer än i arbetsrelaterade sammanhang så jag skulle väl inte påstå att jag är kär. Jag känner honom inte tillräckligt väl för det. Men han är helt klart intressant. Jag hade aldrig inlett något med en kollega om jag inte trodde att det kunde vara fungerande eller så. Så mer kan jag ju inte säga nu.

@RedChili Jag tycker väl att man i alla fall kan höra av sig mer än fredag/lördag kväll? Men det kanske bara är jag. Eller generellt hade jag väl önskat någon typ av löpande konversation under en vecka även om det absolut inte behöver vara ihärdigt hela dagarna. Men jag vet inte, jag kanske är för otålig.

@stjarnhimmel Jag hör av mig lite sporadiskt över veckan men svar dyker ofta upp till helgen och sen avtar det igen. Det gör kanske att jag inte hör av mig speciellt löpande nästkommande vecka för jag får ingen direkt respons. Jag förstår ju om han har väldigt mycket att göra eller så, eller inte har samma behov men någonting kanske hade varit trevligt.Känns inte direkt som att jag vill höra av mig gång på gång heller, vill inte gärna verka totalt desperat eller klängig, men jag kanske gör fel? Med flera års förhållanden i bagaget kanske jag inte är så bra på det här med dejting längre