En fråga om insamlingar

[Tranan]

Hej.
Funderar på om man skulle starta en go fund me eller liknade.
Det är för en högst personlig sak men vet inte om det är rätt eller fel att tiga om pengar för detta.
är bara nyfiken på hur ni ställer er till fenomenet insamlingar.
Och då för saker som bara gangnar den som samlar in pengarna.

 

[dobbis]

Stort NEJ! Har man inte råd får man vänta o spara.

 

[parellikusken]

Tigga pengar känns väl sällan så fräscht.

 

[tanten]

Hej.
Funderar på om man skulle starta en go fund me eller liknade.
Det är för en högst personlig sak men vet inte om det är rätt eller fel att tiga om pengar för detta.
är bara nyfiken på hur ni ställer er till fenomenet insamlingar.
Och då för saker som bara gangnar den som samlar in pengarna.

Tycker tiggeri för egen vinning känns lite... motbjudande

Men om någon startar en insanling för en god sak eller vän känns detok.

 

[ainasoja]

Svårt att svara på då det är ytterst knapphänt information du lämnar ut.

Jag skänker inte pengar till något överhuvudtaget pga att jag aldrig vet säkert att de kommer att användas till det ändamålet insamlingen är till för.

 

[bettysmatte]

Som om jag t.ex. skulle göra en insamling för att bygga ut mitt hus eller köpa en ny bil, dvs något som bara gagnar mig? Nä, det funkar ju inte. Spara eller låna pengar får det ju bli i så fall.

 

[Bison]

Tigga pengar åt sig själv känns väldigt konstigt, speciellt när du har jobb osv.

 

[Alexandra_W]

Jag kan nog absolut tänka mig att skänka till någons insamling som går till något som bara gagnar personen sen. Men då vill jag veta att det finns en anledning varför personen hamnat i läge att behöva hjälp och att det finns en plan för framtiden. Dvs jag skulle absolut tex kunna skänka pengar för att hjälpa någon med räkningar om orsaken är tillfällig och oförutsedd och det finns en hållbar plan framåt att inte hamna i samma läge igen.

Samtidigt skulle jag även kunna skänka till en medicinsk behandling för en dödlig sjukdom, om det fanns tillräckligt stöd för att den faktiskt fungerar eller kan fungera,en för mig rimlig anledning att offentliga sjukvården inte bekostar den osv osv

Så för mig skulle det helt bero på vad pengarna skulle gå till och varför

 

[nullo-modo]

Brukar tänka försöka går ju alltid när jag ser sånt, lägger ingen värde i det mer än så. Jag har bidragit med pengar när en på YT fick översvämning på sin gård och hans väg försvann bland många andra skador.

 

[Palermo]

För mig känns det väldigt tveksamt.

Den variant som kan kännas ok, är om tex du hamnar i knipa (alltså en rejält svår knipa, där det inte heller är ditt fel på något enkelt vis) och då vänner till dig tar initiativ till en insamling. Sådant har jag sett, och tyckt känns trovärdigt. Men en insamling till sig själv? Nej.

 

[athena_arabians]

Nä. Behöver en något får en spara. Har en en inkomst känns det ännu sunkigare, varför ska jag ge av min lön till någon som inte ids spara?!

Med tanke på att Buke på sistone använts av folk som inte tvekar att utnyttja andra känns den här tråden i sig extremt olämplig.

 

[cambodia]

Håller med övriga!

 

[_Elly_]

Beror på vad det är. Sjukvårdsbehandlingar eller akuta saker som personen inte kunnat räkna med och som denne inte hinner få fram ( och sparkontot gått åt) känns ok men mer luddiga saker som kan sparas till brukar inte få in pengar ändå. Jag tycker alltså inte att det alltid är fel att starta en till sig själv men att få folk att donera kan vara nog svårt för "vettiga saker".

 

[Cattis_E]

Jag säger nej.

Skulle aldrig falla mig in att skänka till en privat insamling om det inte är kris på grund av att någon varit med om en katastrof som inte gick att förutse och inget annat skydd finns för den typen av situation.
Och då beror det ändå på vad det är.
Om man kunnat förebygga den ekonomiska krisen av katastrofen med tex försäkringar som man struntat i att ha så..
Men jag skulle hellre göra nåt praktiskt om det är möjligt att hjälpa bra med det.

Har man en inkomst och väldigt gärna vill något så får man sänka sina omkostnader och spara, spara.

 

[LenaH]

Jag håller med övriga om att det känns sådär rakt av men antar dock att ett flertal medlemmar härinne (i egenskap av hästmänniskor) kanske skänkte en slant till Therese Nilshagens fölunge eller bidrog till att Sara Algotsson kunde behålla den dåvarande OS-hästen?

Så visst - säga att du tränar galen för att rida mongoliska derbyt eller vill bestiga Mount Everest men saknar medlen för att ta dig hela vägen så kanske det skulle funka?

Eller att du vill vara den första (insert lämpligt epitet) som utför vad det nu kan vara?

Grejen är nog att för att lyckas så måste du nog vara unik på ett eller annat sätt.

 

[tuaphua]

Jag tycker absolut det kan finnas lägen då en insamling känns vettig. Jag har haft någon och har någon i vänskapskrets som länge varit svårt sjuka, tömt egna buffertar efter år av sjukdom och inte kan jobba pga allvarlig/dödlig sjukdom. Att de bett om hjälp för vård eller för att göra ngt för sina barn som kanske får ett sista minne ihop etc ser jag som ngt jag gärna bidrar till.
Men visst har jag också sett insamling för saker som mer handlar om lyxkonsumtion, tex en som ville ha råd att ha kvar häst för flera hundra tusen vid skilsmässa. När hen hade andra tillgångar med att ta av. Det kändes inte riktigt som ngt jag själv skulle be om pengar för utan att skämmas.

 

[Sel]

Nix, jag har aldrig skänkt till en privat GoFundMe.

 

[Enya]

Har jag så att jag kan ge och känner att jag kan och vill så skulle jag kunna göra det utan att behöva veta vad pengarna går till eller att personen ifråga sitter i någon slags kris.

Nu har jag i stort sett inget att ge till någon, men när jag tex lånar ut pengar brukar jag säga att personen inte behöver berätta vad pengarna ska gå till (de börjar alltid försöka förklara vad de ska användas till). Huvudsaken är att jag får tillbaka dem när vi bestämt, om pengarna används till godis, pizza eller vad tusan som helst ger jag 17 i, bara jag får dem när vi bestämt. Betalar den inte tillbaka på avsedd dag däremot blir jag sur och lånar inte ut mer, för då går det ju ut över mig. Om utlånade pengar används till livsviktig medicin eller till choklad spelar ju inte mig någon roll, de är fortfarande utlånade för mig.

En ingift släkten ville i sin ungdom ha en pryl väldigt väldigt gärna och visst hade hon kunnat spara till den som man ska, men jag bidrog med 100 kr, pratade med barnen som tog 20 kr vardera från sina pengar. Inte mycket men hon kunde köpa den lite tidigare än om hon sparat själv, då fler hjälpte henne. Mamma är en sådan person som tex aldrig eller ytterst sällan prioriterar sig själv och det hon vill ha för att det är för dyrt. Henne har jag också hjälpt så att hon kunnat köpa något istället för att spara länge.

ibland känns det fint att kunna hjälpa någon som är tacksam för det- inte som vill ha något varje vecka, men när man ibland kan hjälpa tills känns det bra. Och ekonomiskt kan jag sällan bidra tyvärr.

 

[Otherside]

Det beror ju mycket på vad insamlingen gäller. Och hur stor summa du behöver.

 

[Palermo]

Jag håller med övriga om att det känns sådär rakt av men antar dock att ett flertal medlemmar härinne (i egenskap av hästmänniskor) kanske skänkte en slant till Therese Nilshagens fölunge eller bidrog till att Sara Algotsson kunde behålla den dåvarande OS-hästen?

Så visst - säga att du tränar galen för att rida mongoliska derbyt eller vill bestiga Mount Everest men saknar medlen för att ta dig hela vägen så kanske det skulle funka?

Eller att du vill vara den första (insert lämpligt epitet) som utför vad det nu kan vara?

Grejen är nog att för att lyckas så måste du nog vara unik på ett eller annat sätt.

Ja, sådana grejer skulle jag kunna tänka mig att ge en liten summa till. Jag har inte gjort det ännu, men det skulle kunna hända om det var något som jag verkligen kände för.