Inte bara nätdejting - del 5

[Kilauea]

Jahapp. Har träffat en kille. Trevlig. Snygg. Delar samma "vision" om framtiden. Verkar ha liknande värderingar. Känner inte varandra tillräckligt bra än för att veta om vi klickar på riktigt.

Men jag får kalla fötter och nojjar mig.

Någon annan som har samma problem?

Tror det är en vanlig känsla när det känns "för bra". Ibland stämmer känslan om kalla fötter, ibland har man hittat rätt.

 

[minisss]

Jahapp. Har träffat en kille. Trevlig. Snygg. Delar samma "vision" om framtiden. Verkar ha liknande värderingar. Känner inte varandra tillräckligt bra än för att veta om vi klickar på riktigt.

Men jag får kalla fötter och nojjar mig.

Någon annan som har samma problem?

Jag nojar mig jämt..

 

[Pilot]

Tror det är en vanlig känsla när det känns "för bra". Ibland stämmer känslan om kalla fötter, ibland har man hittat rätt.

Det är verkligen så det känns! För bra!

Ger mig en klump i magen..

 

[Pilot]

Jag nojar mig jämt..

Avskyr det!

Får en släng av social fobi och pallar inte läsa sms och svara.. Väldigt självdestruktivt.

 

[Aionee]

Och där hittade du en beskrivning på något intressant. För där upplever jag att det är skillnad mellan kvinnors och mäns möjlighet att få uttrycka samma sak. Gör en man detta så anses det att han flirtar, gärna med tolkningen "hej vilt", medan en kvinna uppfattas mera som att hon ger uttryck för vad hon känner och tycker om någon eller som en uppmuntran etc.
Det jag menar att jag upplevt är att det är olika på vad som generellt uppfattas som flirt beror på vem som är avsändaren och vem som är mottagaren (man - kvinna / kvinna - man), även som betraktare som står vid sidanav och inte har med det att göra.

Fast oftast grundar det sig i att någon är osäker på den andra och avundsjuka mm. Nojar man sig mycket så kan man uppfatta det som att ens partner flörtar med någon bara de har en konversation med en person av motsatt kön (jag har haft en sån pojkvän).

Hur som helst är såna känslor inte bra någonstans och är man så osäker bör man jobba med sig själv (säger det lite allmänt).

 

[tigerflicka]

Jahapp. Har träffat en kille. Trevlig. Snygg. Delar samma "vision" om framtiden. Verkar ha liknande värderingar. Känner inte varandra tillräckligt bra än för att veta om vi klickar på riktigt.

Men jag får kalla fötter och nojjar mig.

Någon annan som har samma problem?

Det händer nog de flesta att man grubblar för mycket.
Det bästa är nog att bara ta en dag i taget och inte tänka så mycket. Lättare sagt än gjort.

 

[addicted]

Jahapp. Har träffat en kille. Trevlig. Snygg. Delar samma "vision" om framtiden. Verkar ha liknande värderingar. Känner inte varandra tillräckligt bra än för att veta om vi klickar på riktigt.

Men jag får kalla fötter och nojjar mig.

Någon annan som har samma problem?

Oh ja! Och inte har jag några vettiga råd heller, för jag vet inte hur man löser problemet! Men som @tigerflicka skrev, ta en dag i taget, njut av nuet och försök att inte tänka för mycket!

 

[Gnist]

Fast oftast grundar det sig i att någon är osäker på den andra och avundsjuka mm. Nojar man sig mycket så kan man uppfatta det som att ens partner flörtar med någon bara de har en konversation med en person av motsatt kön (jag har haft en sån pojkvän).

Hur som helst är såna känslor inte bra någonstans och är man så osäker bör man jobba med sig själv (säger det lite allmänt).

Håller helt med, men å andra sidan så kan jag ju ju säga det att mina ex är allmänt flirtiga av sig och det är jag med, så för mig är lite flirtande ett icke-problem.
Jag och han har ju varit trygga i vårt förhållande och accepterat varandra precis som vi är och jag har inga planer på att ändra min personlighet och har heller ingen önskan om att ändra ev ny partners personlighet lika lite som jag önskat ändra på x personligheter.

 

[Red_Chili]

Och där hittade du en beskrivning på något intressant. För där upplever jag att det är skillnad mellan kvinnors och mäns möjlighet att få uttrycka samma sak. Gör en man detta så anses det att han flirtar, gärna med tolkningen "hej vilt", medan en kvinna uppfattas mera som att hon ger uttryck för vad hon känner och tycker om någon eller som en uppmuntran etc.
Det jag menar att jag upplevt är att det är olika på vad som generellt uppfattas som flirt beror på vem som är avsändaren och vem som är mottagaren (man - kvinna / kvinna - man), även som betraktare som står vid sidanav och inte har med det att göra.

Det där tror jag delvis kan stämma, men många gånger handlar det nog också om hur det sägs och i vilka situationer. Hittills har jag nog aldrig träffat en singelman som ens en gång gett komplimanger av det slaget utan att samtidigt ha försökt charma tjejen (vilket har blivit övertydligt senare) och aldrig i livet att de skulle ge komplimanger till andra män!

Däremot de män som har partners sedan länge och lever i (så vitt jag vet) monogama relationer, de kan ge alla möjliga typer av komplimanger till andra oavsett kön och då på ett sätt som gör det övertydligt att de inte är ute efter "något mer".

Nu har jag såklart inte träffat eller haft kontakt med alla män i hela världen, men det skulle inte förvåna mig om det är i alla fall hyfsat vanligt att det är så som jag upplever det. Jag tror nämligen att de som jag kommer i kontakt med är hyfsat vanliga personer på många sätt och vis.

 

[ptr]

Det där tror jag delvis kan stämma, men många gånger handlar det nog också om hur det sägs och i vilka situationer. Hittills har jag nog aldrig träffat en singelman som ens en gång gett komplimanger av det slaget utan att samtidigt ha försökt charma tjejen (vilket har blivit övertydligt senare) och aldrig i livet att de skulle ge komplimanger till andra män!

Givetvis är hur det sägs viktigt - men lika viktigt hur det det tas emot och tolkas.
Men sen också detta med de förutfattade meningarna om att en man (och särskilt en som är singel) "bara" ska ge komplimanger och positiva kommentarer till kvinnor när han är ute för att ragga.
Men måste det vara på det viset?

 

[tigerflicka]

Givetvis är hur det sägs viktigt - men lika viktigt hur det det tas emot och tolkas.
Men sen också detta med de förutfattade meningarna om att en man (och särskilt en som är singel) "bara" ska ge komplimanger och positiva kommentarer till kvinnor när han är ute för att ragga.
Men måste det vara på det viset?

Jag tror att vi lever i en värld som är mindre öppen på många sätt och av många anledningar jämfört med förr, och när någon kontaktar en tänker man lite "vad vill han/hon mig?".
Läste någonstans att vanlig artighet numera kan tas för att någon flirtar, och det jag tolkar utifrån det är att vi är mindre artiga/hövliga/trevliga mot människor vi inte känner. Och när någon är vanligt artig mottas det med misstänksamhet.
(mina tankar, ingen sanning för alla!)

 

[mandalaki]

@Ceta låg bredvid honom och såg då vi pratade om det och han sa att de inte är nånting jag ska oroa mig över då hon har pojkvän och han skrev bara så för att få henne på bättre humör då hon mår dåligt

Det kanske är en tjejkompis som han vill peppa när hon inte mår bra? Jag tycker inte att det måste vara flirtigt alls. Och att han säger att hon har pojkvän, som någon reagerar på, det kan ju vara något man säger för att visa att det är lugnt. Visst, det går ju att kritisera med "vad spelar det för roll??" men ibland säger man enkla och spontana saker utan att tänka igenom det alls.

 

[MiniLi]

Och där hittade du en beskrivning på något intressant. För där upplever jag att det är skillnad mellan kvinnors och mäns möjlighet att få uttrycka samma sak. Gör en man detta så anses det att han flirtar, gärna med tolkningen "hej vilt", medan en kvinna uppfattas mera som att hon ger uttryck för vad hon känner och tycker om någon eller som en uppmuntran etc.
Det jag menar att jag upplevt är att det är olika på vad som generellt uppfattas som flirt beror på vem som är avsändaren och vem som är mottagaren (man - kvinna / kvinna - man), även som betraktare som står vid sidanav och inte har med det att göra.

Känner inte alls igen det där. Varför skulle det vara någon skillnad?

 

[Return_to_the_moon]

Vad är er åsik om detta?

Jag har dejtat en kille i ca 2mån. Vi har dock endast kunnat ses 5ggr totalt. Sedan den senaste gången vi sågs kände jag mig lite osäker på om det var värt att ses igen av olika anledningar. Svårt med motstridiga känslor. Hur som helst så har våran kontakt sedan den gången blivit mindre och mindre (vi har hittills endast haft sms kontakt, ej telefon). När vi inte hade hörts på 3dgr tänkte jag att NU har det runnit ut i sanden, men sedan så hör han av sig. Han skriver inget särskilt men jag svarar någonting. Intresset från oss båda verkar sådär. Så jag tar bort honom som vän på fb för jag vill inte höras mer nån dag hit och dit. Jag blir bara förvirrad då jag faktiskt tycker om honom också. Det dumma va sen att han märkte det och kunde skriva tillbaka och var sur för att jag bara tog bort honom (jag visste inte att det gick att skriva när man inte var kompisar).

Så gjorde jag fel? (Jag känner mig elak och det känns lite trist att inte träffa honom igen fast jag vet att det är för det bästa.) Tycker ni jag borde kontaktat honom när det ändå höll på att rinna ur sanden bara för att dissa? Jag är inte rädd för att vara ärlig face-to-face eller per telefon och svarade att vi kunde prata på telefon om han ville, men jag tror han redan hade blockat mig då.

Så hur dumpar man dejter? Man är ju inte tillsammans eller något och jag antar att han precis som jag även dejtar andra.

 

[stjarnhimmel]

Givetvis är hur det sägs viktigt - men lika viktigt hur det det tas emot och tolkas.
Men sen också detta med de förutfattade meningarna om att en man (och särskilt en som är singel) "bara" ska ge komplimanger och positiva kommentarer till kvinnor när han är ute för att ragga.
Men måste det vara på det viset?

Det känner jag inte igen. Bland mina vänner av olika kön kan vi ju komplimanger utan raggning

 

[gul_zebra]

Vad är er åsik om detta?

Jag har dejtat en kille i ca 2mån. Vi har dock endast kunnat ses 5ggr totalt. Sedan den senaste gången vi sågs kände jag mig lite osäker på om det var värt att ses igen av olika anledningar. Svårt med motstridiga känslor. Hur som helst så har våran kontakt sedan den gången blivit mindre och mindre (vi har hittills endast haft sms kontakt, ej telefon). När vi inte hade hörts på 3dgr tänkte jag att NU har det runnit ut i sanden, men sedan så hör han av sig. Han skriver inget särskilt men jag svarar någonting. Intresset från oss båda verkar sådär. Så jag tar bort honom som vän på fb för jag vill inte höras mer nån dag hit och dit. Jag blir bara förvirrad då jag faktiskt tycker om honom också. Det dumma va sen att han märkte det och kunde skriva tillbaka och var sur för att jag bara tog bort honom (jag visste inte att det gick att skriva när man inte var kompisar).

Så gjorde jag fel? (Jag känner mig elak och det känns lite trist att inte träffa honom igen fast jag vet att det är för det bästa.) Tycker ni jag borde kontaktat honom när det ändå höll på att rinna ur sanden bara för att dissa? Jag är inte rädd för att vara ärlig face-to-face eller per telefon och svarade att vi kunde prata på telefon om han ville, men jag tror han redan hade blockat mig då.

Så hur dumpar man dejter? Man är ju inte tillsammans eller något och jag antar att han precis som jag även dejtar andra.

Rent spontant känner jag att oavsett om kontakten inte var helt hundra så hade jag blivit jäkligt sårad av att bara raderas efter 2 månaders dejting (been there, ingen höjdare). Nånting kan man gott säga med tanke på att det uppenbarligen inte är någon random man bara utbytt några meddelanden med. Så ja, i mina ögon har du gjort fel.

 

[stjarnhimmel]

Vad är er åsik om detta?

Jag har dejtat en kille i ca 2mån. Vi har dock endast kunnat ses 5ggr totalt. Sedan den senaste gången vi sågs kände jag mig lite osäker på om det var värt att ses igen av olika anledningar. Svårt med motstridiga känslor. Hur som helst så har våran kontakt sedan den gången blivit mindre och mindre (vi har hittills endast haft sms kontakt, ej telefon). När vi inte hade hörts på 3dgr tänkte jag att NU har det runnit ut i sanden, men sedan så hör han av sig. Han skriver inget särskilt men jag svarar någonting. Intresset från oss båda verkar sådär. Så jag tar bort honom som vän på fb för jag vill inte höras mer nån dag hit och dit. Jag blir bara förvirrad då jag faktiskt tycker om honom också. Det dumma va sen att han märkte det och kunde skriva tillbaka och var sur för att jag bara tog bort honom (jag visste inte att det gick att skriva när man inte var kompisar).

Så gjorde jag fel? (Jag känner mig elak och det känns lite trist att inte träffa honom igen fast jag vet att det är för det bästa.) Tycker ni jag borde kontaktat honom när det ändå höll på att rinna ur sanden bara för att dissa? Jag är inte rädd för att vara ärlig face-to-face eller per telefon och svarade att vi kunde prata på telefon om han ville, men jag tror han redan hade blockat mig då.

Så hur dumpar man dejter? Man är ju inte tillsammans eller något och jag antar att han precis som jag även dejtar andra.

Jag hade nog sagt något innan jag tagit bort personen. Också för att få ett avslut för min egen skull

 

[Return_to_the_moon]

Jo nu i efterhand borde jag gjort det. Kändes bara så konstigt att ta kontakt bara för att säga att jag inte ville ses, när det uppenbarligen ändå var påväg mot ingen kontakt alls. Jag har mycket bra att säga om honom, det va inte det. Men känns lite sent nu att kontakta honom för det. Jag har ju hans telefonnr och kan ju skriva något. Borde jag göra det? Vill absolut inte såra någon och har rätt dåligt samvete.

Rent spontant känner jag att oavsett om kontakten inte var helt hundra så hade jag blivit jäkligt sårad av att bara raderas efter 2 månaders dejting (been there, ingen höjdare). Nånting kan man gott säga med tanke på att det uppenbarligen inte är någon random man bara utbytt några meddelanden med. Så ja, i mina ögon har du gjort fel.

 

[Return_to_the_moon]

Nu har jag skickat honom ett mess iallafall där jag säger att jag är ledsen för att jag bara plockade bort honom utan att säga nåt och att jag faktiskt hade börjat tycka om honom. Hoppas det känns bättre för honom nu. Jag hann faktiskt inte få reda på ifall han var intresserad mer av mig mer än bara som kk.

 

[gul_zebra]

Nu har jag skickat honom ett mess iallafall där jag säger att jag är ledsen för att jag bara plockade bort honom utan att säga nåt och att jag faktiskt hade börjat tycka om honom. Hoppas det känns bättre för honom nu. Jag hann faktiskt inte få reda på ifall han var intresserad mer av mig mer än bara som kk.

Då får vi hålla tummarna för att det blir bra då. Jag vet att jag hade uppskattat ett sms eller så i mitt fall, mest för att få avslut, men iom att han redan blockat är det ju inte alls självklart att det är speciellt välkommet.