Hahaha!
@TeamLundVer min unge gör likadant! Idag glodde hon strängt på sin gudmor och krossade en melonklyfta med sina små feta händer
Annars är jag vääääldigt less på vädret. Har dåligt om pengar så planen va att vara ute mycket i skogen i sommar men hundskrället (och jag) avskyr regn så har blivit snålt med skogspromenader och mycket småkakor ist
Min lilla Kno står numera själv utan stöd, väntar spänt på första steget. Men känns av nån anledning som att det kan dröja länge.
Favoritsyysselsättningen här hemma är att stå i lära gå vagnen och dansa
Förra veckan va inte Ediths bästa vecka direkt.
Måndag: lyckas ramla mot sängkanten och spräcker strängen under överläppen
Tisdag: jag upptäcker några konstiga prickar.. Min gudfar är läkare och han säger det är vattkoppor
Onsdag: hon slingrar sig ur mitt grepp när hon står på toastolen för att byta blöja och rasar rätt ner i kakelgolvet, gråter en stund, äter lite och sen bara "försvann" hon.. Ringer 112 och vi åker in. Hon va dock på gott humör när ambulansen kom och skällde friskt på ambulanspersonalen, gjorde pussljud till läkaren och försökte sno hans stetoskop
Lätt hjärnskakning och hemgång direkt.
Det va tveklöst det näst värsta ögonblicket i mitt liv (pappas död toppar fortfarande
)
Jag trodde hon dog i min famn och har nog aldrig gråtit så hysteriskt som när jag ringde 112.
Funderar seriöst på att skaffa hjälm till henne för hon är för vild för sitt eget bästa och jag märker att jag som annars har en rätt cool inställning börjar bli rätt ängslig av mig.
Nått positivt i det hela va att läkaren på akuten sa att det inte va vattkoppor så i helgen åkte vi på bröllop.
Bruden har jag faktiskt lärt känna via bukefalos