Att curla eller inte curla sina barn

Problemet där är att små barn som 4 åringar sällan har något större konsekvenstänk och är ganska så lättdistraherade och kan lätt av misstag förirra bort sej. Ser dom något som är kul så går det fort för dom att försvinna och sen hittar dom inte tillbaka.
Ja de verkar ha olika flockkänsla. Min hade ingen som helst ankungekänsla som 5 och tappade lätt bort hela sin skidskola hela tiden, trots att man sa, titta på din skidlärare och kom ihåg hur han ser ut :laugh: . Totalt hopplöst.
 
Jag tycker bara att det är sunt om en 4-åring inser att hen själv behöver hjälpa till för att inte komma bort. I det ansvaret ingår t.ex. att ha en viss uppsikt över var mamma/pappa är, inte springa iväg och inte vägra följa med när mamma/pappa säger att man ska gå vidare.

När min dotter var 6 år gick hon själv till affären på andra sidan gatan och handlade. Varför skulle hon inte kunna ta ett visst ansvar genom att ha koll på var jag är när vi var ute tillsammans när hon var 4 år?
Jag tycker också det har varit superviktigt att prata med barnen om att vi båda behövde hålla koll så vi inte kom ifrån varandra när de var små. Bra att försöka pränta in att det är ett ömsesidigt ”uppdrag” tidigt.

Men… jag får inte ihop det med att barnet någonsin ska möta scenariot ”-Nu går mamma hem utan dig” I min värld signalerar det raka motsatsen till vad jag ville förmedla, eftersom det jag ville ha sagt snarare var: ”-När vi är ute vill jag att vi håller ihop, jag vill inte att du kommer för långt ifrån mig, jag vill absolut inte att vi någonsin tappar bort varandra”
 
Jag tycker bara att det är sunt om en 4-åring inser att hen själv behöver hjälpa till för att inte komma bort. I det ansvaret ingår t.ex. att ha en viss uppsikt över var mamma/pappa är, inte springa iväg och inte vägra följa med när mamma/pappa säger att man ska gå vidare.

När min dotter var 6 år gick hon själv till affären på andra sidan gatan och handlade. Varför skulle hon inte kunna ta ett visst ansvar genom att ha koll på var jag är när vi var ute tillsammans när hon var 4 år?

Jag har två barn som har varit 4 år. Den ena hade definitivt den där insikten om att inte komma bort. Den andre hade det också, när alla stjärnorna stod rätt 😉 Betydligt mer känslig för ”retningar”, mer uppe i det blå, snabbare humörsvängningar och sämre impulskontroll. Och då glömdes sånt bort.

Äldsta var ju betydligt lättare att ha med sig, men om det var mer sunt vet jag inte.

Deras lillebror är tre år och han har stenkoll på oss när man är ute, och skulle aldrig tänka tanken att stanna kvar någonstans om mam började gå. Vet inte om jag tycker det är deg mest ”sunda” hos en 3-4-åring? (Men han har andra sätt han visar sin 3-årsvilja på isället så jag är inte orolig ;) )
 
Jag har två barn som har varit 4 år. Den ena hade definitivt den där insikten om att inte komma bort. Den andre hade det också, när alla stjärnorna stod rätt 😉 Betydligt mer känslig för ”retningar”, mer uppe i det blå, snabbare humörsvängningar och sämre impulskontroll. Och då glömdes sånt bort.

Äldsta var ju betydligt lättare att ha med sig, men om det var mer sunt vet jag inte.

Deras lillebror är tre år och han har stenkoll på oss när man är ute, och skulle aldrig tänka tanken att stanna kvar någonstans om mam började gå. Vet inte om jag tycker det är deg mest ”sunda” hos en 3-4-åring? (Men han har andra sätt han visar sin 3-årsvilja på isället så jag är inte orolig ;) )

Jag tycker att självbevarelsedrift är sunt. Vid 4 års ålder kunde jag släppa iväg min dotter på hotellet med jämnåriga kompisar. Vi föräldrar satt kvar i restaurangen och barnen gick iväg och tittade på barnshowen. Min dotter var inte ängslig eller orolig. Men inte heller dumdristig och utan självbevarelsedrift. Det gick att lita på att hon inte gick någon annanstans.
 
Jag tycker att självbevarelsedrift är sunt. Vid 4 års ålder kunde jag släppa iväg min dotter på hotellet med jämnåriga kompisar. Vi föräldrar satt kvar i restaurangen och barnen gick iväg och tittade på barnshowen. Min dotter var inte ängslig eller orolig. Men inte heller dumdristig och utan självbevarelsedrift. Det gick att lita på att hon inte gick någon annanstans.

Nu vet jag inte riktigt vad vi pratar om egentligen? Att kunna gå med några jämnåriga kompisar och titta på en barnshow på ett hotell är i min värld något helt annat än att i affekt när man är trött efter en dag på förskolan kunna fatta rationella och säkra beslut när roliga lekar lockar framför ögonen. Det finns inget som säger att en fyraåring som fixar det ena på ett vettigt sätt också fixar det andra.

Impulskontroll utvecklas olika hos barn, det handlar inte om hur sunda de är. Att förmågan att hantera den kan underlättas eller försvåras beroende på hur föräldern agerar är en annan sak. Det betyder inte heller att den alltid gör det hos alla barn.
 
Jag tycker att självbevarelsedrift är sunt. Vid 4 års ålder kunde jag släppa iväg min dotter på hotellet med jämnåriga kompisar. Vi föräldrar satt kvar i restaurangen och barnen gick iväg och tittade på barnshowen. Min dotter var inte ängslig eller orolig. Men inte heller dumdristig och utan självbevarelsedrift. Det gick att lita på att hon inte gick någon annanstans.
Ja, det är ju en trygg miljö på ett annat sätt, så hade jag kunnat släppa mina barn också. De är inga rymmare, jag kan lämna dem ute på gården och själv vara inomhus med strikta förhållningsregler att de bara får vara där de kan se vårt hus, det funkar fint eftersom det är väldigt lite trafik på gården och mina barn är duktiga på att akta sig för bilar. Det tycker jag nog är en helt annan grej än när man är ute på promenad och de inte följer med en.
 
Jag tycker att självbevarelsedrift är sunt. Vid 4 års ålder kunde jag släppa iväg min dotter på hotellet med jämnåriga kompisar. Vi föräldrar satt kvar i restaurangen och barnen gick iväg och tittade på barnshowen. Min dotter var inte ängslig eller orolig. Men inte heller dumdristig och utan självbevarelsedrift. Det gick att lita på att hon inte gick någon annanstans.
Ja vi kunde också släppa från 4 så länge vi själva var stationära och lita hyggligt på att barnet kan leka utom synhåll med kamrater och komma tillbaka. (men inte lita på att en ny människa och grupp följdes)
 
Jag curlar. Kan jag göra vissa saker lättare för barnen så gör jag det. Jag sparar pengar åt dem, skjutsar, fixar, lagar mat de önskar osv.
De har högt i tak och lösa tyglar då jag har barn som funkar med det.
 
Tänkte på denna tråden när jag läste på fb häromdagen. I mitt närområde är det ganska vanligt att ungdomar efterfrågar arbetsuppgifter av olika slag som tex att köra saker till återvinning med egen EPA/bil och släp. Jättebra, absolut men en sak som stör är att det inte är ungdomen själv som lagt ut inlägget utan oftast ungdomens mamma. Så om jag vill använda tjänsten så ska jag kontakta mamman för mer information. Sorry men för mig mig blir att jag bara scrollar vidare.
 
Tänkte på denna tråden när jag läste på fb häromdagen. I mitt närområde är det ganska vanligt att ungdomar efterfrågar arbetsuppgifter av olika slag som tex att köra saker till återvinning med egen EPA/bil och släp. Jättebra, absolut men en sak som stör är att det inte är ungdomen själv som lagt ut inlägget utan oftast ungdomens mamma. Så om jag vill använda tjänsten så ska jag kontakta mamman för mer information. Sorry men för mig mig blir att jag bara scrollar vidare.

Jag tycker att det känns rimligt när det gäller minderåriga att föräldern tar en del av ansvaret och övervakar så att den minderåriga inte blir utnyttjad av främlingar som kontaktar hen via en annons.
 
Jag tycker att det känns rimligt när det gäller minderåriga att föräldern tar en del av ansvaret och övervakar så att den minderåriga inte blir utnyttjad av främlingar som kontaktar hen via en annons.
Ja så kan man se det eller så kan man tänka att föräldern kan finnas i bakgrunden och ungdomen får träna på att ta den första kontakten etc. Det ena utesluter inte det andra. Många ungdomar idag tycker det är jobbigt att prata i telefon med okända etc men det är ändå viktiga förmågor att träna på inför vuxenlivet.
 
Ja så kan man se det eller så kan man tänka att föräldern kan finnas i bakgrunden och ungdomen får träna på att ta den första kontakten etc. Det ena utesluter inte det andra. Många ungdomar idag tycker det är jobbigt att prata i telefon med okända etc men det är ändå viktiga förmågor att träna på inför vuxenlivet.
Många unga har inte heller FB idag så kanske även beror på det? 🙂
 
Många unga har inte heller FB idag så kanske även beror på det? 🙂
Så kan det vara men om ungdomen absolut inte vill skaffa sig ett eget konto så kan den väl ändå skriva sitt eget inlägg och använda sitt eget nummer för kontakt. Jag kanske är gammalmodig men för mig är det ett bra exempel på där förälderns handling är tänkt som stöd men blir en björntjänst.
 
Så kan det vara men om ungdomen absolut inte vill skaffa sig ett eget konto så kan den väl ändå skriva sitt eget inlägg och använda sitt eget nummer för kontakt. Jag kanske är gammalmodig men för mig är det ett bra exempel på där förälderns handling är tänkt som stöd men blir en björntjänst.
Mitt idag 14 åriga barn fick för 2 år sedan skriva ansökan för att "jobba" på 4h på sommaren. Samma sak till ridskolan de har haft diverse ansökningar till stipendier mm. Det är hon som skrivit det med hjälp av oss men hennes ord. Nån sa att det kan man ju inte begära men jag tänker att såna ställen som är för barn skall de kunna skriva själva.
 
Mitt idag 14 åriga barn fick för 2 år sedan skriva ansökan för att "jobba" på 4h på sommaren. Samma sak till ridskolan de har haft diverse ansökningar till stipendier mm. Det är hon som skrivit det med hjälp av oss men hennes ord. Nån sa att det kan man ju inte begära men jag tänker att såna ställen som är för barn skall de kunna skriva själva.
Ja jag tänker det. För mig är det att beröva barn och ungdomar tillfälle att träna och lära sig. Som förälder kan man vara i bakgrunden och hjälpa till med formuleringar etc.

För stunden kan det kännas som en bra idé som förälder men i ett längre tidsperspektiv så är det att stjälpa.
 
Ja jag tänker det. För mig är det att beröva barn och ungdomar tillfälle att träna och lära sig. Som förälder kan man vara i bakgrunden och hjälpa till med formuleringar etc.

För stunden kan det kännas som en bra idé som förälder men i ett längre tidsperspektiv så är det att stjälpa.
Men jag har läst flera gånger på buke att föräldrar söker jobb åt sina barn.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 978
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 676
Senast: Gunnar
·
Relationer Vill bara berätta ang detta ensam när man bor på äldreboende, där jag jobbar är det flera med många barn/barnbarn men inga kommer och...
3 4 5
Svar
84
· Visningar
7 463
Senast: cewe
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
63 505
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp