Vad gäller ålder har jag en historia som är lite intressant.
Var på en längre konferens/kurs i slutet på sommaren. Hade då just gjort slut med sambon, inte flirtat/hånglat/haft sex på evigheter och var galet sugen på att få till det på ett eller annat sätt med nästan vem som helst... Det gick åt löjligt mycket energi åt att att scanna av vilka som skulle vara potentiella, och riktade in mig på ett par stycken, men de hade flickvänner. Näst sista kvällen dök det upp en ny lite yngre snygging, och jag tyckte vi flirtade uppenbart, men så kröp det fram att även han hade flickvän, så det blev en gonattkram och inget mer. Nu får jag väl ge upp då, tänkte jag, gick och lade mig och... drömde att jag hade sex med en helt annan kurskamrat. En som jag snabbt fattat tycke för som person, och hängt med en hel del under veckan, men som jag avfärdat i mitt huvud, för att jag blir ju inte attraherad av en 15 år äldre man, det är helt uteslutet. Men på nåt sätt hade han ändå funnits där hela tiden. Det var som att mitt undermedvetna ville tala om det, få mig att släppa på spärren. Och från att jag vaknade efter den drömmen VAR jag attraherad av honom. Och tog till sist initiativet och vi sov ihop sista natten och det var skitbra (varför gjorde vi inte det här tidigare undrade vi båda) och när vi sen kom hem hade vi en het sexuell relation på distans (chat och lite webcam) i flera veckor, och jag tror det varit några av de kåtaste veckorna i mitt liv faktiskt...
Efter denna upplevelse har jag märkt att jag attraheras av ett större åldersspann både uppåt och neråt. En spärr som mest låg i tanken har blivit ruckad på. Sen märker jag att på tinder t.ex. när man bara ser bilder så är det svårare att finna folk som är långt ifrån i ålder attraktiva än vad det är i verkligheten, där blir det lätt ändå att de något mer jämnåriga väljs, c:a 5 år uppåt och neråt.
Vad gäller mitt nuvarande dejtingliv så har hjärtat tickat snabbare sen sist jag träffade L. Undrar om jag är på väg att bli kär. Och undrar om det är bra eller dåligt. Det har rullat på behagligt, vi har setts nån gång i veckan, inte hörts jättemycket däremellan (vi har inget jätteflyt i vårt sms:ande) men det har känts jättebra när vi väl träffas. Vi har inte pratat om vart det ska ta vägen, och det har känts okej. Båda ganska nyseparerade och lite rörigt, smart att ta det lugnt då. Samtidigt som det tickande hjärtat ger en längtan efter att ge sig hän så är jag rädd att släppa fram nåt som får honom att backa, då jag misstänker att han är lite "långsammare" än mig. Får väl fortsätta ta det en dejt i taget och se hur allt känns.
Min bästis är 5 år äldre t.ex.
