När jag träffade ex hade han hund och jag katter och häst. Han hade haft katt tidigare i ett förhållande och även om han inte var någon kattmänniska så föll han handlöst för den katten som vi senare skaffade tillsammans när en av mina dog.
Hunden, typ stor svart schäferliknande blandning tog saken i egna tassar för att försäkra sig om resultatet och la sig helt sonika tvärs över mig där jag halvlåg i min soffa efter en trafikolycka. Jag blev förvånad men husse var ännu mer förvånad, hon hade aldrig gjort så tidigare mot någon, inte med honom heller.
Nu var jag hundvan sedan tidigare och hundar har alltid brukat gilla mig men jag blev väldigt, väldigt glad att hon så tydligt visade att hon tyckte om mig där jag låg och hade ont. Det var ingen sak att vänja katterna och hunden med varandra, hon var ändå mest intresserad av deras mat.
Ex hängde med till stallet för att hjälpa mig, jag gjorde inte många knop och att bara klara av att mocka boxen till min häst tog över 30 min. Han brukade stå och prata med älsklingen i gången, bjuda på lite morötter och borsta lite på henne medan jag fixade. Hjälpte mig packa höpåsar, fixa kraftfodret och styra skottkärran medan jag stapplade omkring och hade ont. Han blev riktigt duktig i stallet och frågade ett år senare om han kunde få rida lite och blev riktigt duktig.
Vi hade väldigt trevliga vi-stunder med alla djuren, vi åkte till SBK och utställningar tillsammans, kattgos i soffan och han följde nästan alltid med om jag skulle iväg med hästen på jakter, träningar eller betäckningar. Jag har absolut inga problem med att en man intresserar sig för mina intressen, vi var aldrig konkurrenter eller hade en syn på djuren som skar sig.
Jag skulle aldrig göra mig av med något djur för en mans skull, han skulle åka ut fortare än kvickt!
Jag kräver inte att alla ska älska dem, de frestar emellanåt på mitt eget tålamod, men om någon vill dela sitt liv med mig ska mina djur behandlas väl och vara omtyckta.
