Håller med och tycker att det där är sen vår bit! Dessutom så förändra bådas behov lite över tid och det ligger väl på båda att försöka dansa med och anpassa sig lite till varandra så det blir rimligt bra för båda. Sådant kan ta tid.Eller hitta någon som självmant hör av sig tillräckligt. Det är inte nödvändigtvis så att ditt behov är onormalt eller avvikande (beror på nivå såklart) utan att ni bara är olika.
Faster beskrev det där så bra en gång. Att när man är tillräckligt långt in i förhållandet så försvinner anmälningsplikten och det går att mera ägna sig åt att känna glädja när man hörs av eller träffas men även glädjas över att längta.
Än har jag nog inte hittat dit i de förhållande jag varit i Har mest hamnat i otakt med den andre, dans tillhör inte det jag är jättebra på precis!