Vi dejtar vidare - del 14

[Ceta]

Eller så borde man sluta att se personer som kön och lägga till könsord som bara för hos längre och längre ifrån ett jämställt samhälle.

Killgissa och mansplaining är för övrigt inte könsord..

 

[monster1]

Eller så borde man sluta att se personer som kön och lägga till könsord som bara för hos längre och längre ifrån ett jämställt samhälle.

Verkligen vad har du för grund för att det skulle fungera så?

 

[Alexis]

Om vithetsnormen tex:
”Det är normalt att ha vit hudfärg i Sverige”
Eller
”Det är vanligt att vit hudfärg i Sverige”

Dåligt exempel kanske men Jag tycker att det har olika innebörd, normalt är mer värderande än vanligt.

EXAKT!!! Det är en jävla skillnad på dom orden

Tar man normbrytare som exempel blir skillnaden ännu tydligare

För hur okej låter påståendena --> Det är onormalt att vara homosexuell eller Det är onormalt att vara svart i Sverige???

Eller om vi ska ta en fråga som verkar vara viktigare för en del:

Det är onormalt för svenska män att vara under 180 cm och väga under 80 kg

 

[Ceta]

För allt jag vet så gissade @Petruska också... hon har inte berättat om sin doktorsgrad i ämnet heller.

Men du kan inte se att hennes argument är skapligt mer välgrundade än dina?

 

[monster1]

@Petruska har inte någonstans redogjort för mig vilka meriter hon har och hur många års forskningserfarenhet hon har ? Hur kan ni säga att jag mansplainar henne när jag inte vet ett skit om hennes bakgrund ?

Förlåt men vad har du med det att göra? Har du ett enda högskolepoäng i genusvetenskap?

 

[Fruentimber]

För allt jag vet så gissade @Petruska också... hon har inte berättat om sin doktorsgrad i ämnet heller.

Så du bedömer hennes kunskaper som högre än dina, endast om hon har en doktorand? Ödmjukt.

Var är dina egna högskolepoäng i ämnet?

 

[Petruska]

@Petruska forskar i ämnet.

Typ.

 

[Petruska]

@Petruska har inte någonstans redogjort för mig vilka meriter hon har och hur många års forskningserfarenhet hon har ? Hur kan ni säga att jag mansplainar henne när jag inte vet ett skit om hennes bakgrund ?

Din mansplaining består ju som ett första steg i att du orerar om saker som du uppenbarligen inte vet något om, som om du visste något om det. Sen blir det ju mer som pricken över i, att du bland annat råkar göra det i direkt polemik mot personer som har grundliga kunskaper i det du orerar om.

Ett tips är till exempel, eftersom du tycks tillhöra de män som har svårt att skilja mellan konversation och mansplaining, att du när någon påpekar 65:e gången för dig att du uppenbarligen inte vet vad du talar om och att du borde läsa på, faktiskt läser på lite och gärna håller tyst i frågan tills det är klart.

Din okunskap stör oss andra, då den hindrar att vi andra utvecklar vår diskussion framåt. Du ser inte det. Och jag tror dessutom att du skiter i det.

 

[Alexis]

Hej relationsrådet . Jag har en manlig vän som jag bara ser som vän som jag inte helt förstår mig på. Nu beter han sig som om jag sårat honom när jag inte hört av mig på länge. (Han är 40+, så det är ingen fjortis) Vi har mötts av och till på olika aktiviteter och har varit på en resa tillsammans med ytterligare en gemensam vän. Han är trevlig och jag är trevlig tillbaka SOM MAN ÄR mot vänner. Nån enstaka gång har han försökt närma sig lite försiktigt (typ lägga huvudet nästan i mitt knä) och där ville jag inte ha honom så jag reste mig och bytte sittplats. Men thats it när det gäller närmanden. Jag känner noll attraktion.

Utöver resan (3dagar i början av sommaren) hängde vi i kanske tre dagar under en tvåveckorsperiod i slutet av sommaren, (vi var på ett par cykelturer ihop) och då pratade vi om saker som vore kul att göra, (som man ju kan göra vänner emellan) bokade inget. Han var under sommaren en ganska intensiv mailskrivare (inget messenger/FB utan mail!) och jag svarade oftast relativt snart om jag hade något vettigt att skriva. Frånsett när jag tyckte att det blev lite mycket, då tog jag en paus. (Och fick något halvmartyr-svar vid ett tillfälle om att han är van vid att folk slutar svara efter ett tag...)

Hursomhelst så är det väl 3mån sedan vi sågs eller hördes, så mailade han häromdagen och undrade vad han gjort för fel och eller om han sagt något dumt. Och om jag bestämt mig för att åka iväg på något av det vi pratat om men valt att inte fråga honom.

Jag svarade som det var: att jag periodvis har ett väldigt lågt behov av att vara social och därför inte hört av mig, och att jag inte genomfört det vi pratat om på grund av den usla regniga hösten. Och att han istället för att gå och grubbla kunde ha frågat. Plus att jag är likadan med de flesta av mina andra vänner, ibland går det veckor eller månader mellan det att man hörs, men när man saknar att umgås så går det fint att ringa eller skriva och sen är det som regel alltid kul när man ses igen även om det gått ett tag.

Noll respons tillbaka. (Och det är flera dagar sedan jag skrev)

Jag orkar inte med drama, jag är helt enkelt inte jättesugen på att hänga på tu man hand med denne man, och jag har ingen lust att behöva förklara mig mer än vad jag har gjort.

(Jag har varit ganska nere under hösten och velat vara ensam mest möjligt på fritiden eftersom jag inte orkat vara social)

Jag känner att som vuxen människa så är det väl snarare hans problem än mitt om han tycker att min frånvaro är ett problem, och då ska han inte lägga det på mig. Saknar jag någon och vill träffa den så hör jag av mig, även om det var jag som hörde av mig sist... Jag förstår att han tyckte att det blev abrupt tyst, men om det plågade honom är det väl rimligt att han hör av sig?

Jag misstänker att han hoppats på mer än bara vänskap och generellt är ganska ensam och missnöjd med det. Han har hintat en del om det och jag tycker såklart att det är tråkigt för honom, men jag började känna mig lite kvävd och trängd av de förväntningar jag kände att han hade på vänskapen. Och av att offerkoftan snarare hängde i hallen än i en låda på vinden. (lättillgänglig...)

Äh, jag vet inte var jag vill komma. Kanske höra att jag har rätt. Ja det är osympatiskt att bryta kontakt utan förklaring men förklaring hade getts om det efterfrågats. Om han fortsätter att ge mig dåligt samvete ska jag höra med honom om han förväntar samma saker av våra gemensamma manliga vänner.

Vi lär säkert ses igen i något socialt sammanhang framöver. Det var tal om redan nu i helgen via en annan vän, men då var jag uppbokad på annat håll. Vi får se hur stelt det blir nästa gång... själv tänker jag vara som vanligt.

Alltså jag har haft nästan exakt en sån här kompis och jag säger bara JA du HAR rätt!!!

Han är vuxen , han är fan 40+ och det är bara att han lyfter telefonen om han känner sig ensam och väljer han att inte göra det okej fine men då kan han inte förvänta sig nån tankeläsning från dig heller

Grejen med min martyrkompis var/är att han inte fattar att andra funkar annorlunda än honom , din verkar lite likadan...... så tillslut kände jag att nej jag orkar inte försvara mig såhär hela tiden --> som om det är ett brott att jag inte är exakt som honom

I ditt ställe hade jag lagt ner den vänskapen för den verkar inte ge dig särskilt mycket

 

[Snubbelfot]

Jovisst, vi avfärdar t ex nationella sekretariatet för genusforskning, det går snabbast så.

...

 

[Kattennizze]

Din mansplaining består ju som ett första steg i att du orerar om saker som du uppenbarligen inte vet något om, som om du visste något om det. Sen blir det ju mer som pricken över i, att du bland annat råkar göra det i direkt polemik mot personer som har grundliga kunskaper i det du orerar om.

Ett tips är till exempel, eftersom du tycks tillhöra de män som har svårt att skilja mellan konversation och mansplaining, att du när någon påpekar 65:e gången för dig att du uppenbarligen inte vet vad du talar om och att du borde läsa på, faktiskt läser på lite och gärna håller tyst i frågan tills det är klart.

Din okunskap stör oss andra, då den hindrar att vi andra utvecklar vår diskussion framåt. Du ser inte det. Och jag tror dessutom att du skiter i det.

Precis. Det hade varit väldigt mycket mer intressant att diskutera hur och vilka normer som gör så att @parellikusken idiot till psykiatriker kunde uttrycka sig på det viset. Men istället är det som vanligt längd hos mannen, smalhet hos kvinnan och nu biologi som grund för attraktion . Okunskapen tar liksom aldrig slut och inte heller det totalt tondöva förmågan till förklara det för oss stackars kvinns heller. Nåja. Det här är ett hästforum, och det enda som är roligt i den här historien är att se hur starka hästkvinnor gång på gång på gång aldrig ger sig.

 

[corzette]

Hoppar in i tråden igen efter x sidor och dagar...

Har ju lagt dejtingen på hyllan men nyårsafton va en riktigt bra fest.
2018 började på ett sätt som kommer vara svårslaget (om det ens är möjligt)
Inget är sagt men älskar honom... Och det är ömsesidigt.
Men som alltid inte helt okomplicerat. Men får försöka lära mej leva i nuet.
Och han får mej att må så bra, han är helt enkelt underbar....

 

[Milosari]

@Hero jag har inte varit med så länge att jag förstår vad allt handlar om, men på den dryga månad som jag skrivit i tråden så börjar jag se ett mönster. Du skriver något som gör folk upprörda, och sen blir det flera sidors diskussion med dig i fokus. Jag börjat tänka att det kanske är något du gör medvetet? Att du gillar uppmärksamheten? Det är alltså bara tankar från någon som står lite utanför...

 

[pepp]

Hoppar in i tråden igen efter x sidor och dagar...

Har ju lagt dejtingen på hyllan men nyårsafton va en riktigt bra fest.
2018 började på ett sätt som kommer vara svårslaget (om det ens är möjligt)
Inget är sagt men älskar honom... Och det är ömsesidigt.
Men som alltid inte helt okomplicerat. Men får försöka lära mej leva i nuet.
Och han får mej att må så bra, han är helt enkelt underbar....

Vad kul njut!

 

[Hero]

Din mansplaining består ju som ett första steg i att du orerar om saker som du uppenbarligen inte vet något om, som om du visste något om det. Sen blir det ju mer som pricken över i, att du bland annat råkar göra det i direkt polemik mot personer som har grundliga kunskaper i det du orerar om.

Ett tips är till exempel, eftersom du tycks tillhöra de män som har svårt att skilja mellan konversation och mansplaining, att du när någon påpekar 65:e gången för dig att du uppenbarligen inte vet vad du talar om och att du borde läsa på, faktiskt läser på lite och gärna håller tyst i frågan tills det är klart.

Din okunskap stör oss andra, då den hindrar att vi andra utvecklar vår diskussion framåt. Du ser inte det. Och jag tror dessutom att du skiter i det.

Du vinner. Jag avslutar diskussionen.
Jag håller fortfarande inte med dig fullständigt även om du är självutnämnd forskare, forskare eller på riktigt. Du är duktig på fancy words iaf .

 

[Aliche]

Du vinner. Jag avslutar diskussionen.
Jag håller fortfarande inte med dig fullständigt även om du är självutnämnd forskare, forskare eller på riktigt. Du är duktig på fancy words iaf .

Som ett skolboks-exempel mansplaining!

 

[Petruska]

Som ett skolboks-exempel mansplaining!

Jo, men när en kvinna är så anspråksfull som jag, så förstår vi ju alla mansplainers behov av att trycka till kvinnan lite.

 

[Aliche]

Jo, men när en kvinna är så anspråksfull som jag, så förstår vi ju alla mansplainers behov av att trycka till kvinnan lite.

Du ska inte tro att du kan nånting bara för att du kan saker om saker som andra inte kan samma saker om!

 

[Fruentimber]

Du är duktig på fancy words iaf .

Det var det där med fräsch kvinnosyn också ja...

 

[Ceta]

Som ett skolboks-exempel mansplaining!

och rätt tydlig härskarteknik dessutom