Vårföräldrar 2019

[rosapantern]

Grattis @naemi och välkommen

Kanske kan det smärta när magmusklerna börjar dela på sig. Det låter som att det är längs mittlinjen du har ont? Annars är ju övre delen av magen en del som kan smärta vid halsbränna t ex.

Som sagts tidigare - graviditet innebär alla möjliga och omöjliga krämpor som man inte känner igen och det är nästan alltid helt normalt men om du känner oro är det alltid bäst att vända sig till vården

Tack! Idag känns det bättre igen. Ja det måste vara så, har hunnit med en hel del konstiga krämpor redan

Vilka fina magar ni alla har

 

[Ja88]

Välkommen @naemi och grattis till graviditeten!

 

[rosapantern]

Välkommen @naemi och grattis till graviditeten!

Tack!

 

[Skrottiskrott]

Superfina magar!

Jag måste bara, med lite skratt, lägga in min v. 17-mage som min kollega tydligen sett bli sååå himla stor sedan flera veckor tillbaka(!). Och bara så att jag vet så kommer nog andra kollegor att börja fråga nu, för det syns såå mycket.

(Och då går jag inte ens med magen bar på jobbet! )

 

[Skrottiskrott]

Utan det är den här, ENORMA gravidlooken, jag går omkring med på jobbet (taget idag)!

 

[Anno]

@Skrottiskrott min mage är också obefintlig i v 18 Man kan tyda en liiten kula om jag har tajta kläder.

 

[BernT]

Utan det är den här, ENORMA gravidlooken, jag går omkring med på jobbet (taget idag)!
Visa bifogad fil 22429

Är du säker att det bara är en
Haha nej men skit i kollegan, hen vill uppenbarligen bara vara dum, man ser absolut inget på dig varken med eller utan kläder

 

[Luktpion]

Välkommen @naemi och grattis!

Och vilka fina magar alla har! Herregud vilken enorm kula @Skrottiskrott

Jag har märkt att mina t-shirts börjar bli lite korta i magen, och samma med en del sweatshirts. Gudars, så tråkigt att handla nya sådana. Och jag tycker dessutom att de flesta mammakläder ser så tråkiga ut så klockorna stannar. Däremot så hittade jag en Etsy-butik med så fina barnkläder igår Första gången jag kände att jag blev sugen på att handla till bebisen. Sedan fick jag veta att det finns en affär som säljer barnkläder i byn (men har typ aldrig öppet) men hon verkar ha superfina kläder! Ekotyg och inte alls dyrt, hon verkar sy allt själv. Måste verkligen åka dit och kika.

Sen tittade jag på julklappar på nätet och råkade ramla över skedar och tallrikar och pip-muggar med Mumin på... Krävdes mycket för att ta bort dem ur varukorgen igen. Men jag måste faktiskt se vad tomten kommer med i julklapp innan jag drar igång någon shopping. Risken finns väl att det är en del bebisgrejer i paketen i år.

 

[Elin_B]

Jag har märkt att mina t-shirts börjar bli lite korta i magen, och samma med en del sweatshirts. Gudars, så tråkigt att handla nya sådana. Och jag tycker dessutom att de flesta mammakläder ser så tråkiga ut så klockorna stannar. Däremot så hittade jag en Etsy-butik med så fina barnkläder igår Första gången jag kände att jag blev sugen på att handla till bebisen. Sedan fick jag veta att det finns en affär som säljer barnkläder i byn (men har typ aldrig öppet) men hon verkar ha superfina kläder! Ekotyg och inte alls dyrt, hon verkar sy allt själv. Måste verkligen åka dit och kika.

Ett tips är att köpa trikåklänningar från typ h&m eller nåt. Det gick jag runt i hela förra graviditeten och även nu. De kan man ha som de är eller som långärmade toppar. Det beror iofs på vad man har för smak, men jag tyckte att jag såg ut som ett slappt cirkustält i allt som inte satt åt. Dessutom går de att använda även när man inte är gravid

Annars finns det ju många amningskläder som även är sydda för gravidmagar vilket kan vara skönt. Dels tar det lite tid innan magen är vad den har varit (if ever ) och sen är just amningstoppar ganska smidigt så att man slipper visa magen i tid och otid. Det funkar såklart med omlottoppar/-klänningar och knapptröjor/skjortor också.

 

[Luktpion]

Ett tips är att köpa trikåklänningar från typ h&m eller nåt. Det gick jag runt i hela förra graviditeten och även nu. De kan man ha som de är eller som långärmade toppar. Det beror iofs på vad man har för smak, men jag tyckte att jag såg ut som ett slappt cirkustält i allt som inte satt åt. Dessutom går de att använda även när man inte är gravid

Annars finns det ju många amningskläder som även är sydda för gravidmagar vilket kan vara skönt. Dels tar det lite tid innan magen är vad den har varit (if ever ) och sen är just amningstoppar ganska smidigt så att man slipper visa magen i tid och otid. Det funkar såklart med omlottoppar/-klänningar och knapptröjor/skjortor också.

Tack för tipsen! Jag bär aldrig klänning, annars hade det nog varit ultimat, de ser sköna och praktiska ut. Jag kan dock inte bära tights, strumpbyxor och liknande (avskyr känslan av kläder som sitter minsta tight) och det känns lite kallt att gå barbent. Mitt största problem är att kläderna jag sett är så långt ifrån min vanliga stil att jag nog skulle känna mig utklädd i dem. Jag får fortsätta söka, det lär väl finnas några himla plagg på hela nätet som skulle kunna duga tycker man!

 

[Flixon]

Superfina magar!

Jag måste bara, med lite skratt, lägga in min v. 17-mage som min kollega tydligen sett bli sååå himla stor sedan flera veckor tillbaka(!). Och bara så att jag vet så kommer nog andra kollegor att börja fråga nu, för det syns såå mycket.

(Och då går jag inte ens med magen bar på jobbet! )
Visa bifogad fil 22428

jag håller fast vid min tidigare teori om din kollega

 

[Flixon]

Tack för tipsen! Jag bär aldrig klänning, annars hade det nog varit ultimat, de ser sköna och praktiska ut. Jag kan dock inte bära tights, strumpbyxor och liknande (avskyr känslan av kläder som sitter minsta tight) och det känns lite kallt att gå barbent. Mitt största problem är att kläderna jag sett är så långt ifrån min vanliga stil att jag nog skulle känna mig utklädd i dem. Jag får fortsätta söka, det lär väl finnas några himla plagg på hela nätet som skulle kunna duga tycker man!

De få gånger jag har byxor brukar jag ha en vanligt linne i lite längre modell, tillsammans med en kofta eller en öppen skjorta. Dvs kläder som kan användas även efter graviditeten.

 

[megin]

Lägger till mig på listan också, har läst länge men inte kommit till skott att skriva nåt.
Vecka 24 nu och tiden flyger fram. Har en dotter på snart 2 år som kräver mycket tid och uppmärksamhet, så det blir inte alls lika mycket fokus på graviditeten och bebisen som första gången. Lite skönt att inte ha tid att fundera så mycket, men också lite tråkigt att inte hinna lära känna bebisen på samma sätt. Den sprattlar iaf runt hela dagarna och verkar må bra.
Förra graviditeten mådde jag illa till vecka 15-16, och det avlöstes av ordentlig bäckensmärta och sammandragningar från v 14 till förlossning. Jag hade räknat med att må ännu sämre den här gången, men nu mår jag faktiskt riktigt bra! Illamåendet var detsamma, men jag har bara ont om jag anstränger mig för mycket och sammandragningarna är mycket lindrigare. Kanske kan ge lite hopp till er som har ont nu, att det behöver inte bli lika illa en kommande graviditet.

Mars
28/2, KarinStarfighter, 33 år, 1a barnet
11 - Ynnej, 28 år 1a barnet
13 - Flixon, 31 år, 2a barnet
15 - Anemone, 33 år, 2a barnet
22 - Panamera, 25 år, 1a barnet
24 - Lady_D, 35 år, 1a barnet
26 - Schleten, drygt 30 år, första barnet
31 - Ja88, 30 år, 4e barnet.

April
5 - megin, 31 år, 2a barnet
11 - Elin_b, 29 år, 2a barnet
1? - Safir, 31 år, 2a barnet
14 - Aprilbarn, 30 år, 1a barnet
15 - unicornia, 32 år, 1a barnet
18 - Luktpion, 26 år, 1a barnet
18 - Undeniable, 29år, 1a barnet
23 - BusBarro, 31 år, 1a barnet

Maj
1 - Tussilagos, 32 år, andra barnet
5 - Lilleknodd2, 29 år, andra barnet (tredje)
6 - Winifred, 30 år, 1a barnet
6 - Lönn, 30 år, 1:a barnet
7- Turbofling, 34 år, 5te barnet
19 - Nejlica 27år, 1a barnet
23 - Skrottiskrott, 30 år, 1a barnet
26- naemi, 1a barnet

 

[unicornia]

Uppdarerar listan eftersom jag blivit flyttad och har ett tidigare datum 6 dagar än först beräknat!

Mars
28/2, KarinStarfighter, 33 år, 1a barnet
11 - Ynnej, 28 år 1a barnet
13 - Flixon, 31 år, 2a barnet
15 - Anemone, 33 år, 2a barnet
22 - Panamera, 25 år, 1a barnet
24 - Lady_D, 35 år, 1a barnet
26 - Schleten, drygt 30 år, första barnet
31 - Ja88, 30 år, 4e barnet.

April
5 - megin, 31 år, 2a barnet
9 - unicornia, 32 år, 1a barnet
11 - Elin_b, 29 år, 2a barnet
1? - Safir, 31 år, 2a barnet
14 - Aprilbarn, 30 år, 1a barnet
18 - Luktpion, 26 år, 1a barnet
18 - Undeniable, 29år, 1a barnet
23 - BusBarro, 31 år, 1a barnet

Maj
1 - Tussilagos, 32 år, andra barnet
5 - Lilleknodd2, 29 år, andra barnet (tredje)
6 - Winifred, 30 år, 1a barnet
6 - Lönn, 30 år, 1:a barnet
7- Turbofling, 34 år, 5te barnet
19 - Nejlica 27år, 1a barnet
23 - Skrottiskrott, 30 år, 1a barnet
26- naemi, 1a barnet

 

[Luktpion]

De få gånger jag har byxor brukar jag ha en vanligt linne i lite längre modell, tillsammans med en kofta eller en öppen skjorta. Dvs kläder som kan användas även efter graviditeten.

Det tror jag att jag ska satsa på! Tack för tipset Känns ju lite mer värt att köpa kläder man skulle kunna fortsätta använda ett tag till som ni säger.

 

[Luktpion]

Vågen tickar uppåt och jag har fått en fin kula till mage. Jag har inte tänkt något speciellt på viktuppgången förut. Jag bara förutsätter att det är helt normalt eftersom jag äter och rör på mig ungefär som innan jag blev gravid. Sen fick jag en kommentar igår om att mina nytillkomna kilon skulle vara så himla mycket och blev lite ställd. Sen ventilerade jag det med någon annan och det blev inte bättre alls så nu känner jag mig faktiskt ledsen trots att jag vet att jag inte borde.

Så tröttsamt, att det liksom ens kommer på tal. Kroppen är ju fantastisk som tillverkar en ny människa, hur kan det på något vis ens kännas rimligt att prata kilon då som något som är viktigt.

Jag har tidigare inte varit så brydd om när någon kommenterat magen men nu förstår jag mer varför många gravida tillslut tycker att det blir jävligt jobbigt, även om kommentarerna är vänliga.

 

[Elin_B]

Vågen tickar uppåt och jag har fått en fin kula till mage. Jag har inte tänkt något speciellt på viktuppgången förut. Jag bara förutsätter att det är helt normalt eftersom jag äter och rör på mig ungefär som innan jag blev gravid. Sen fick jag en kommentar igår om att mina nytillkomna kilon skulle vara så himla mycket och blev lite ställd. Sen ventilerade jag det med någon annan och det blev inte bättre alls så nu känner jag mig faktiskt ledsen trots att jag vet att jag inte borde.

Så tröttsamt, att det liksom ens kommer på tal. Kroppen är ju fantastisk som tillverkar en ny människa, hur kan det på något vis ens kännas rimligt att prata kilon då som något som är viktigt.

Jag har tidigare inte varit så brydd om när någon kommenterat magen men nu förstår jag mer varför många gravida tillslut tycker att det blir jävligt jobbigt, även om kommentarerna är vänliga.

Nej jag vet hur det är... jag kan fortfarande ta illa upp när jag säger att jag gick upp över 30 kg med sonen och deras reaktion är ”åh HERREGUD!”

Blev även lite stött av att barnmorskan i vecka 20 konstaterade att jag gått upp de 12 kilo som räknas som ”normal” viktuppgång och att jag nog skulle börja tänka på vad jag stoppade i mig.

Jag levde i förhoppningen att kilona skulle rasa av mig med amningen som de gör för många men jag var så extremt hungrig att jag gick upp ytterligare första tiden.

Jag har släppt alla viktnojjor... Har gått från att vara lätt underviktig innan graviditeterna till att nu vara lätt överviktig. Denna graviditet har jag inte lagt på mig mer än något enstaka kilo trots att jag ätit precis vad jag känner för och fikar flera ggr/vecka så det varierar nog från gång till gång.

Det är tillräckligt mycket press att vara gravid och nybliven mamma utan vikt-shaming. Om jag går runt med några extrakilon spelar väl mindre roll om jag är en härlig och kärleksfull mor till mina barn.

Sen ska man självklart ta hand om sig och älska och vårda sin kropp men är sååå trött på allt skammande. Jag tycker småbarnsbubblan handlar mycket om att få vardagen att fungera, sen om man älskar promenader och går av sig alla kilon på ett par månader eller bara sitter parkerad i soffan med en ammande bebis och chokladmuffins får var och en komma fram till själv.

Kram till dig och alla andra gravida som skapar liv!

 

[nejlica]

Är i vecka 18 nu och har knappt berättat för någon än. Kläckte det i alla fall för en av mina tränare häromdagen (eftersom jag och hästen var iväg på vår sista hoppträning för den här graviditeten ) och fick kommentaren "Va? det syns ju inte alls!" Blev nästan lite ställd och var tvungen att försvara mig med att vi faktiskt kollat flera gånger så att det faktiskt är någonting där inne i magen

 

[Undeniable]

Åh jag orkar inte. Har fått tillbaka problemen med sammandragningarna, blev mer stressigt på jobbet än vanligt igår och sen dess har jag haft jätteont (även nattetid) Ringde till BM som gav mig massa bannor såklart, läkartid inbokat för att diskutera sjukskrivning. Åh ja vill inte! Vet såklart att jag måste tänka på barnet, men jag mår allra bäst när jag får vara igång och jobba, vill ha en vanlig vardag liksom. Gick hem från jobbet idag, tänker vara hemma imorgon också och försöka varva ner, sen är min plan att jag ska må bra nog att jobba fram till jul, ledig två veckor sen. Får se om det går.
Hur går det för er andra, någon som har liknade problem?

 

[Ja88]

Åh jag orkar inte. Har fått tillbaka problemen med sammandragningarna, blev mer stressigt på jobbet än vanligt igår och sen dess har jag haft jätteont (även nattetid) Ringde till BM som gav mig massa bannor såklart, läkartid inbokat för att diskutera sjukskrivning. Åh ja vill inte! Vet såklart att jag måste tänka på barnet, men jag mår allra bäst när jag får vara igång och jobba, vill ha en vanlig vardag liksom. Gick hem från jobbet idag, tänker vara hemma imorgon också och försöka varva ner, sen är min plan att jag ska må bra nog att jobba fram till jul, ledig två veckor sen. Får se om det går.
Hur går det för er andra, någon som har liknade problem?

Jag är ju helt sjukskriven så nu går det rätt bra. Tråkigt värre ja men jag har hittat det lunkiga tempo som funkar (hyfsat) för kroppen och det är skönt, även om jag såklart hade önskat att det funkade att jobba och vara igång som vanligt.

Se inte en ev sjukskrivning som ett nederlag, det kanske räcker med så lite som 25% för att det ska funka? Det som står på spel är ju scenarion som är betydligt värre än bara att inte kunna jobba så jag vill vänligt förmana dig att ta kroppen på allvar.