Nu är du ute och cyklar.
Kalhyggen, eller snarare stora ytor utan skog är många, många hundra år gammalt i Sverige.
Jag trodde du var historiker?
Under väldigt många hundra år så var väldigt stora ytor av Sverige i det närmaste avskogat, för att ge bränsle för tillmakningsved och träkol till gruvnäringen.
Ved och träkol kördes många mil genom Sverige. T.ex. från Småland till Bergslagen.
Det är den äldsta granen i Sverige som är närmare 10.000 år.
https://www.sverigesnationalparker....ationalpark/upplevelser/varldens-aldsta-trad/
Men ett träd gör inte en skog.
EU:s rapporter om skogsbruk är väldigt dysfunktionella och har fått mycket berättigad kritik.
Nej, jag är inte ute och cyklar, jag pratar inte stolligheter eller annat. Jag har åsikter som inte är dina. Kan vi avhålla oss vid att använda tillmälen i varje svar?
Jag är historiker ja, och vet att kalhyggen inte är månghundraåriga. Absolut har vi haft mycket stor avverkning av skog, men endast de grövsta stammarna har tagits i de flesta områden, och små träd lämnats kvar. Talar vi regelrätt avskogning på stor skala skedde det senast under bronsåldern.
Nej, ett träd gör inte en skog, men att påstå att skogar på något sätt behöver människan för att överleva är befängt. Tallen vandrade in mycket fort efter isen. Helt utan människans hjälp. Särskilt befängt att säga att de behöver en form av skogsbruk som endast funnits i 150 år.
Vadi består denna kritik? Vem framför den?
Är det t.o.m. för svårt att förstå skillnaden för en planta att tåla att vara skuggad eller ej?
Det är nämligen den viktigaste faktorn för pionjärträden, att de måste ha fullt ljus för att kunna växa, medan sekundärträden kan växa i skugga.
Och de kan få fullt ljus utan kalhyggen, genom att följa skogens naturliga skiktningsmönster.
Om det handlar om fem år, så tror jag att ett kollektivt självmord är den enda lösningen.
Nej äldre skogar tar inte upp mer CO2 än yngre skogar. De innehåller redan ett "stående kollager" så att säga, men upptaget beror direkt på tillväxten, och ju äldre träd blir, desto långsammare tillväxt, och därmed ett allt långsammare upptag av CO2.
Många lövträd självdör, eller snarare börjar dö genom röta, redan vid 70-80 årsålder, och endast få individer av många arter av lövträd blir spontant mycket äldre än 100-110 år i södra Sverige.
Vill man maximera CO2 upptaget av skog, så ska man plantera skog på nu ej skogsbeväxta ytor.
Det finns forskare som på allvar föreslagit att vi ska sluta odla mat i Sverige annat än på de allra mest bördiga jordarna, för att maximera Sveriges upptag av CO2.
En ganska dålig idé, eftersom vi av flera olika sorters beredskapsskäl bör vara självförsörjande på mat, och då räcker inte att enbart odla de allra bästa jordarna till.
Det handlar om att vi måste ta varje åtgärd för att minska utsläppen, och däri finns inte kalhyggesbruket med. Det är för stora utsläpp kortsiktigt, och vi har inte råd med dem. Och ja, 2030 är gränsen för 1,5 c, men det betyder inte att vi inte ska fortsätta kämpa oavsett. Det är inte allt eller inget: varje gram co2 vi inte släpper ut är en vinst.
Kalhyggena hinner inte lagra upp det igen i tid. Så är det bara. Om du vill dö på grund av det är det ditt val.
Studien jag läste (och länkade till i tidigare tråd), motbevisar detta. Träden som individer lagrar mindre i stammarna, men desto mer i marken och biomassa i ekosystemet i stort. All denna biomassa som också släpps ut som co2 vid kalhuggning.
Tillägg: Äldsta nu levande tallen var visst 770 år, blandade ihop trädslagen. Fortfarande långt innan kalhyggena. Och tallen har funnits här snart 10 000 år, som de första av barrträden som invandrade. Utan kalhyggen. Tillsammans med granen. Så vi kan nog ta det lugnt med det här med att människan på något sätt skulle vara oumbärlig för skogen.