Tjockistråden 4

MJLee

Trådstartare
Kopierar in förra trådstarten:

En tråd för oss med STOR övervikt som vill pusha och peppas! Gå ner tillsammans. Med stor övervikt pratar vi åtminstone 15 kg som ska bort.

Här peppar, pushar och stöttar vi varandra utan att folk ska komma med en pekpinne om vad vi äter, klagar på ev baksteg vi tar osv :)

Vi riktigt tjocka vill ha vår egen tråd för vi trivs inte alla att prata vikt med folk som ska gå ner 2-3 kg. Det är skillnad på en stor övervikt och tappa något kilo.
 
Funderar lite på det här med att träna sig smal. Jag blir lite nervös att jag måste äta mer kolhydrater om jag tränar, ergo blodsockerjojo och annat otrevligt. Vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det.
 
Funderar lite på det här med att träna sig smal. Jag blir lite nervös att jag måste äta mer kolhydrater om jag tränar, ergo blodsockerjojo och annat otrevligt. Vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det.
Tänker att dels logga blodsockret noga för att få koll på hur träningen påverkar den i början så du kan lägga upp en strategi.
Är inte diabetiker men brukar försöka äta antingen en kolhydratrik måltid några timmar innan passet eller om jag inre hunnit lite snabbare kolhydrater lite tätare inpå. Inga jättemängder men så jag står mig och har energi.
Skulle jag vara diabetiker skulle jag de till att ha med mig typ dextrosol om man råkar sjunka.

Generellt så brukar jag tycka att man inte behöver gå så hårt ut iträningen i början utan att kroppen ska få vänja sig och att man får in vanan. Kanske hade jag fastnat för styrketräningen tidigare om jag inte de gånger jag provade gick så hårt ut att jag knappt tog mig ur sängen efter 😅. Att jag till slut ändå tyckte att det var kul var för att jag simmat i ett år typ och var less på att bara simma runt, runt så då kändes gymträningen trevlig och variationsrik 😂.
Börjar du lite lugnt så behöver du inte oroa dig så mycket för ditt blodsockret heller i början tänker jag så ta det lite stegvis så det inte blir för mycket i början.

Tänker att det säkert finns diabetiker som är duktiga på träning och har tips som kan hjälpa dig? Jag har ju gått till en PT som själv haft knäskade problematik och fick otroligt bra hjälp och har kunnat träna på riktigt bra med anpassade övningar. Har man själv den erfarenheten så vet man hur det är att vara i ens sits 🙂. Kanske finns nån FB grupp man kan fråga efter andras erfarenheter i?
 
Hur många kilon skiljer sig storlekar åt egentligen? När är det dags att beställa nya kläder? Jag behöver lite nya toppar men tycker det är svårt att veta hur mycket mindre en kan ha och vad det är lönt att köpa.
 
Hur många kilon skiljer sig storlekar åt egentligen? När är det dags att beställa nya kläder? Jag behöver lite nya toppar men tycker det är svårt att veta hur mycket mindre en kan ha och vad det är lönt att köpa.
De flesta butiker online har måttabeller, mät dig och jämför i några olika tabeller så borde du få fram ett någorlunda sanningsenligt svar. :)
 
Funderar lite på det här med att träna sig smal. Jag blir lite nervös att jag måste äta mer kolhydrater om jag tränar, ergo blodsockerjojo och annat otrevligt. Vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det.

Tränar man inte på en hög nivå där man verkligen måste maximera sin prestation/sitt resultat så är jag av uppfattningen att man inte måste äta något speciellt för att kunna träna. Däremot kan man ju lägga om kosten samtidigt som man börjar träna, om man vill gå ner i vikt, men inte för att man ska kunna träna. För oss vanliga som tränar måttligt, för positiv påverkan på hälsa och vikt, så räcker det bra att äta så som man skulle ha gjort om man inte lagt till träningen.

Sedan är jag skeptisk till att det går att "träna sig smal" i en mer bokstavlig betydelse, för de flesta med trivselkilon i medelåldern. Absolut att väldigt hårt tränande personer kan bli smalare trots att de äter som en häst (vissa elitidrottare får ju problem med vikten) men för de flesta av oss med jobb och en vardag och medelmåttig ork, så kommer vi helt enkelt inte upp i de träningsnivåerna som krävs för att kompensera att inte ändra på det man äter och dricker. Jag tror att intaget av kalorier är mycket mer effektivt sätt att påverka vikten än att förbränna kalorier för de flesta, förutsatt att man inte redan har ett väldigt snålt intag eller att man har knas pga sjukdom eller mediciner.

Lätt är det däremot inte. Att avstå från det man vill ha och har möjlighet att inta kan nog vara något av det svåraste som människan kan utsättas för, och historiskt så har vi ju inte behövt en sådan förmåga så vi har ju inte så mycket hjälp av vår genetik heller. Jag tänker många gånger att om det bara fanns något jag kunde GÖRA så vore det så mycket lättare, jag skulle lätt kunna ta semester en vecka och GÖRA det 24/7. Men det funkar ju tyvärr inte så, utan istället måste jag avstå en massa goda saker de flesta dagarna, de flesta veckorna, de flesta månaderna. Och det är inte lika lätt att hålla det.
 
Hur många kilon skiljer sig storlekar åt egentligen? När är det dags att beställa nya kläder? Jag behöver lite nya toppar men tycker det är svårt att veta hur mycket mindre en kan ha och vad det är lönt att köpa.

Jag tycker det är så olika mellan märken och passform, skiljer mer där än mellan några kilon hit eller dit på mig. Ser jag till mig själv så har jag gått upp 2 storlekar på ca 15-20 kilo men då har jag också åldrats lika många år och kilona placerat sig lite annorlunda.
 
Jag gick till garderoben och provade jobbets snyggjacka. Den har jag inte kunnat knäppa förut alls och nu var det inga problem. Västen i "samma" storlek var det några centimeter kvar på. Så att mäta blir ju lätt busigt. Tänker att om jag köper billiga toppar från bonprix och cellbes i modeller som jag redan har fast mindre så borde det ju funka. Men då inser jag att jag ju inte vet hur mycket det skiljer i storlekarna. Om jag ska gå ner en eller två storlekar.
 
Med risk för att väcka trollen igen, någon med erfarenhet av medicinering och vikt? Tänker främst på neuroleptika men även andra erfarenheter
 
Tränar man inte på en hög nivå där man verkligen måste maximera sin prestation/sitt resultat så är jag av uppfattningen att man inte måste äta något speciellt för att kunna träna. Däremot kan man ju lägga om kosten samtidigt som man börjar träna, om man vill gå ner i vikt, men inte för att man ska kunna träna. För oss vanliga som tränar måttligt, för positiv påverkan på hälsa och vikt, så räcker det bra att äta så som man skulle ha gjort om man inte lagt till träningen.

Sedan är jag skeptisk till att det går att "träna sig smal" i en mer bokstavlig betydelse, för de flesta med trivselkilon i medelåldern. Absolut att väldigt hårt tränande personer kan bli smalare trots att de äter som en häst (vissa elitidrottare får ju problem med vikten) men för de flesta av oss med jobb och en vardag och medelmåttig ork, så kommer vi helt enkelt inte upp i de träningsnivåerna som krävs för att kompensera att inte ändra på det man äter och dricker. Jag tror att intaget av kalorier är mycket mer effektivt sätt att påverka vikten än att förbränna kalorier för de flesta, förutsatt att man inte redan har ett väldigt snålt intag eller att man har knas pga sjukdom eller mediciner.

Lätt är det däremot inte. Att avstå från det man vill ha och har möjlighet att inta kan nog vara något av det svåraste som människan kan utsättas för, och historiskt så har vi ju inte behövt en sådan förmåga så vi har ju inte så mycket hjälp av vår genetik heller. Jag tänker många gånger att om det bara fanns något jag kunde GÖRA så vore det så mycket lättare, jag skulle lätt kunna ta semester en vecka och GÖRA det 24/7. Men det funkar ju tyvärr inte så, utan istället måste jag avstå en massa goda saker de flesta dagarna, de flesta veckorna, de flesta månaderna. Och det är inte lika lätt att hålla det.

När jag gymmade för en del år sedan kunde jag inte göra det efter jobbet eftersom, trots middag om den inte var fylld med snabba kolhydrater, så kraschade jag ofta under natten. Så lösningen, då, var att träna på morgonen och eftersom gymmet låg på vägen till jobbet var det lättare att kravla sig upp lite tidigare och köra en vända. Var ofta svårt att motivera mig själv när jag var trött efter jobbet. Nu ska jag försöka komma igång med min fysio så mina benmuskler inte längre är så korta att jag krampar. Och ska investera i bra skor. Det är väl egentligen inte kalorierna som så, som är det mest positiva med att motionera/träna. Utan att må bättre, få bättre kondis och ser till att bs ligger stabilt.
 
Med risk för att väcka trollen igen, någon med erfarenhet av medicinering och vikt? Tänker främst på neuroleptika men även andra erfarenheter
Jag har aldrig varit direkt överviktig men när jag fick seroquel (antipsykostik) i låg dos för att behandla svår depression så gick jag upp om det var lite över 15 kg på en knapp månad och då åt jag inte mer under medicinering. När jag tog bort medicinen då den inte hjälpte mig så tappade jag kilona igen utan att göra ngt speciellt.
 
@MJLee tillägger att jag inte äter mer kolhydrater när jag tränar än när jag inte tränar, jag bara väljer hur jag ska placera dem så jag ska ha ork och energi under passet. Framförallt vill jag inte vara döhungrig efter för att jag slarvat med maten så jag äter allt jag ser 😝.


Jag är inte diabetiker eller pre-diabetiker men jag behöver hålla ett bra, regelbundet intag av ordentlig mat för att lyckas. Min kära make däremot har kört periodisk fasta och kan ha långt mellan måltiderna utan att bli påverkad, jag däremot blir lättretlig, låg och tenderar att överäta sen när jag väl äter 😅.
 
Jag har aldrig varit direkt överviktig men när jag fick seroquel (antipsykostik) i låg dos för att behandla svår depression så gick jag upp om det var lite över 15 kg på en knapp månad och då åt jag inte mer under medicinering. När jag tog bort medicinen då den inte hjälpte mig så tappade jag kilona igen utan att göra ngt speciellt.
Ja jag är ju i samma sits lite grann.. gick upp massor när medicinen sattes in. Var utan någon vecka i samband med förlossningen och gick utan att göra nånting ner tre kilo under pre-barnvikt. Nu är medicinen insatt igen och jag går upp..

Tyvärr klarar jag mig inte utan den ..
 
Ja jag är ju i samma sits lite grann.. gick upp massor när medicinen sattes in. Var utan någon vecka i samband med förlossningen och gick utan att göra nånting ner tre kilo under pre-barnvikt. Nu är medicinen insatt igen och jag går upp..

Tyvärr klarar jag mig inte utan den ..
Det är svårt när medicinen är livsviktig. Lider med dig, men har svårt med konkreta tips då du onekligen har koll på kosten. Men känns som tydligt samband gällande medicinen och viktökning med tanke på att du tappade den korta tid du var utan.
Minns de pratade om lipödem på fråga doktorn, där kvinnor (iofs även med smärta) inte lyckades gå ned i vikt trots träning.
Det finns ju både mediciner och sjukdomar som verkligen ställer till det.
 
Det är svårt när medicinen är livsviktig. Lider med dig, men har svårt med konkreta tips då du onekligen har koll på kosten. Men känns som tydligt samband gällande medicinen och viktökning med tanke på att du tappade den korta tid du var utan.
Minns de pratade om lipödem på fråga doktorn, där kvinnor (iofs även med smärta) inte lyckades gå ned i vikt trots träning.
Det finns ju både mediciner och sjukdomar som verkligen ställer till det.
Jag har en kompis med lipödem, verkligen inte roligt.. och det tog tid innan hon fick hjälp!

Jag vågar inte börja krångla med medicinen, inte nu när jag har liten bebis. Men jag mår inte väl i min kropp heller.. Jag menar, innan vi satte in medicinen var jag så deffad att jag hade sexpack.. nu är det mer muffins..
 
Jag har en kompis med lipödem, verkligen inte roligt.. och det tog tid innan hon fick hjälp!

Jag vågar inte börja krångla med medicinen, inte nu när jag har liten bebis. Men jag mår inte väl i min kropp heller.. Jag menar, innan vi satte in medicinen var jag så deffad att jag hade sexpack.. nu är det mer muffins..
Svårt :heartmen viktigaste nu är stabilitet i psykiska måendet och sen ta tag i det andra. Men sen förstår jag om även vikten och om du dessutom fortsätter gå upp påverkar det psykiska måendet också. Ond cirkel. :(
 
Svårt :heartmen viktigaste nu är stabilitet i psykiska måendet och sen ta tag i det andra. Men sen förstår jag om även vikten och om du dessutom fortsätter gå upp påverkar det psykiska måendet också. Ond cirkel. :(
Precis.. och när vården hela tiden tar upp vikten som ett problem blir det ännu jobbigare..
Nu har jag ju en kronisk psykisk sjukdom, jag kommer aldrig bli frisk men jag fungerar ofta bra ändå. Tack vare medicinen.
 
Precis.. och när vården hela tiden tar upp vikten som ett problem blir det ännu jobbigare..
Nu har jag ju en kronisk psykisk sjukdom, jag kommer aldrig bli frisk men jag fungerar ofta bra ändå. Tack vare medicinen.
Känns som vården trampar på en istället för att hjälpa. :heart
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Kopierar in förra trådstarten: En tråd för oss med STOR övervikt som vill pusha och peppas! Gå ner tillsammans. Med stor övervikt pratar...
101 102 103
Svar
2 046
· Visningar
172 628
Senast: Mineur
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 447
Senast: Blyger
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 698
Hundavel & Ras Nu kommer ytterligare en ”vilken ras ska jag köpa” tråd… Jag söker efter en liten, glad hund som älskar långa promenader i skog och...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
9 641
Senast: hundtant
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp