Det handlar inte om och har aldrig handlat om att stänga in sig och inte släppa in omvärlden. Det handlar om olika syn på volym. De som ansåg sig ha den ”rätta ”synen på volym och bestämde att ju större volym ju finare, snällare och ädlare är man och gud nåde den som hade modet att titta på nackdelarna och svårigheterna. Längre ner i ditt inlägg berättar du att de "kände sig tvingade" att tycka så.
inte "tvingade" rent bokstavligt talat, men jag menar att den onyanserade polarisering som har varit har bidragit till att debatten blev mer "för eller emot" än den hade behövt vara, och att det i det bildades en ängslighet för att prata om olika problem som fanns och finns med integrationen, eftersom det ofta så snabbt missbrukades till att man då enligt SD måste komma fram till att invandrare behöver kastas ut. Hade det funnits ett utrymme för att diskutera mer nyanserat så hade det varit bättre, och att man inte enbart ser integrationsproblemen som uppstått som en inneboende faktor hos den enskilda individen, utan också utifrån hur övriga samhället har utvecklats de senaste decennierna. Det är ju inte bara invandrare som har det tufft i dagens individualiserade samhälle, och därför menar jag att man också måste se det i ett större sammanhang.
Men ingen våg kan jämföras med den våg vi haft och från länder som står oerhört långt ifrån västs syn (och Sveriges) när det kommer till kvinnors och flickors fria val och rättigheter, familjeheder, barnuppfostran och konflikthantering.
Är det förvånande att människor har lätt att se hot från sin omgivning vars uppförande och uppfattning om majoritetssamhället står långt ifrån varandra? Ett liv är inget värt och tar du fel person i örat får du en kula i pannan -eller får hembesök av samtliga bröder, kusiner och pappor. Jag tror inte det beteendet var särskilt vanligt på 60,70 och 90talets vågor
Jag har släktingar som bott i städer där det kom väldigt många från Finland och Balkan på 50-60-talet, och de har berättat att det var mycket våld mellan olika grupper även då. Dock var det ju mer knivar än skjutvapen då, men det fanns ju inte så mycket vapen att få tag på förr. Inte ananas heller. Vi har en mycket mer globaliserad värld idag, och har mycket mindre gränskontroll, och då får vi in både det goda och det onda.
De allra flesta som ingår i de kriminella gängen och begår dessa skjutningar är födda i Sverige, så de har knappast haft med sig varken skjutvana eller vapen hit. Snarare är det så att de blir uppsökta och upplärda av äldre ungdomar, och blir lätta byten när samhället inte vill betala för förebyggande resurser. Ingen förälder kan hålla en 15-åring inne när äldre ungdomar lockar. Skolan, fritidsgårdar, föreningar, fältassistenter och polis kan däremot ha påverkan längre upp i åldrarna, men det gäller ju att vi vill betala för det också.
Känner du förresten någon med svensk bakgrund som är rädd för att bli bortgift pga den "nya kulturen" som man är rädd att invandringen för med sig? Eller tycker man att det är bättre att de inte kommer hit, så att tjejerna blir bortgifta i andra länder istället?
Nej för tillfället är vi tillräckliga och måste fokusera på att rikta stora resurser på de som inte jobbar idag verkligen ska kunna börja göra det. Det är verkligen hål i huvudet att låta 100 tusentals människor inte ha något jobb att gå till.
Vi är glesbefolkade i detta land, så det blir fler personer att dela kostnader på om vi blir fler. Förutom den produktions- och tillväxtökning en större befolkning förväntas skapa, men där tror jag att vi verkligen behöver ställa om till något annat sätt att se på ständigt ökad tillväxt än så som vi sett på det under 1900-talet.
Men ja, jag håller helt med om att vi verkligen måste få fler att jobba, och arbetsmarknaden kan inte vara uppbyggd efter att bara släppa in 100%-iga arbetstagare. Människor borde få möjlighet att bidra efter sin förmåga på ett mycket bättre sätt än idag, det är ett stort slöseri och utestängande vi tyvärr ser idag. Men jag tror inte att man kan förlita sig enbart på att marknaden ska lösa detta, så jag har inte så mycket tilltro till nuvarande regering utifrån det jag hört hittills. Vilket är synd, för de säger ju att jobben är deras kärnfråga.
Menar du verkligen att det var SD:s inträde i svensk politik som tvingade alla icke SD-are att säga att de är ”för invandrare”? Att de e g e n t l i g e n inte var för invandring… utan bara kände sig -liksom tvingade?
Du tänker att om SD inte hade funnits, då hade Sverige inte varit där vi är idag? Med korruption, infiltration av gängkriminella i vår välfärd och barnsoldater och blivit ett slags skräckexempel ute i omvärlden. Vad gjorde Sverige till Sverige? Jo de fick in ett parti som såg något de andra partierna vägrade att både se och diskutera och de kände sig tvingade att tycka tvärtom för att .............ja vaddå ? Riskera att framstå som rasister......
Se det jag skrev ovan. Jag menar inte att SD bokstavligen tvingat någon till att tycka något, utan att den starka polariseringen och det inpräntade pilen mellan "det finns olika utmaningar att hantera när människor från andra kulturer och språk kommer hit" -> alltså borde vi inte vilja få hit några och borde dessutom kasta ut dem som kommit tidigare. Det har skapat ett väldigt begränsat utrymme för vad som går att diskutera i de snuttifierade debatter som förs offentligt, och därav kom ängsligheten.
Hade det inte FUNNITS ett parti som VILL kasta ut även de invandrare som redan bosatt sig här, som menar att vi är födda med olika essenser i vår biologi och som därför gör att vi inte bör blandas, som letar efter olika saker att kunna misskreditera invandrare och särskilt muslimer med - ja, då tror jag att det hade funnits betydligt bättre förutsättningar för en annan debatt, där utmaningar med invandring leder till diskussionen om hur vi ska hantera dessa, i stället för nidbilder och hetsiga utspel som syftar till skapa rädsla hos folket.
Självklart har alla övriga ett eget ansvar att försöka navigera självständigt i debatten, ovanstående är ingen ursäkt men en utveckling av hur jag ser på hur debatten har sett ut sedan 2005 när SD kom in på spelplanen och de bl a lanserade sitt 33-punktsprogram.
Jag kunde inte uppfatta någonting om Bi Puranens inställning till invandring, och jag tycker att hennes beskrivning av de röda äpplena står för de ryggradslösa politikerna som var mer intresserade av att kalla SD för rasister än att se problemen som sedermera har givit Sverige unik plats i Europa för gangsters och barnsoldater.
Men de röda, gula och gröna äpplena hänger ihop i det resonemang hon förde, man kan inte bara plocka ut de röda. De röda ska vi hantera, t ex är det en självklarhet att svensk lag gäller och att man inte kan hänvisa till någon annan lag för att kunna göra det som är förbjudet. Och de gula behöver vi också vara uppmärksamma på om även om de inte är skadliga, så att vi gör dem positiva och undviker eventuella risker som kan falla ut om man lämnar dem helt utan omsorg. Och de gröna berikar oss som samhälle och dem kan vi bara njuta av