Vad kan vi göra? Ukraina

Jag har skänkt pengar till någora etablerade organisationer. Ni som handlar på Coop - tänk på att man kan byta sina coop-poäng mot bidrag till UNICEF. Nu ska jag prioritera om min hög med kläder jag sorterat ut jag tänkte försöka sälja och ska lämna in på Naturkompaniet istället.
 
Vad man kan läsa på svt så har spanien en ganska stor Ukrainsk befolkning så det är nog inte omöjligt att många flyr dit eftersom de har släktingar där. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ni-har-de-forsta-flyktingarna-fran-ukraina-kommit-till-skane
Jag tänker att de som flyr till släktingar kanske bor hos dem i första hand? Jag tror också att möjligheterna att flyga från Ukraina till Spanien just nu som privatperson är begränsade (understatement). Men om man vill hjälpa till i Spanien kanske det finns en Ukrainsk förening eller liknande som kan sätta en i kontakt med någon som eventuellt behöver hjälp?
 
Jag tänker att de som flyr till släktingar kanske bor hos dem i första hand? Jag tror också att möjligheterna att flyga från Ukraina till Spanien just nu som privatperson är begränsade (understatement). Men om man vill hjälpa till i Spanien kanske det finns en Ukrainsk förening eller liknande som kan sätta en i kontakt med någon som eventuellt behöver hjälp?
Jag funderar på hur det fungerar eftersom ukraina tillhör Schengen, så om de kan fly till ett annat land och har pass så kanske de sedan har lättare att ta sig vidare till andra länder än om man kommer som resande från ett ickeschengen land. Man kanske inte behöver söka asyl i det land man först kommer till så som personer från ickeschengen länder behöver göra? Kan man komma som "turist" så att säga i sina tre månader och avvakta läget med hopp om att återvända innan man söker asyl?
 
Min poäng var inte just Spanien, det var mer, vad kan jag som privatperson hjälpa till med?
Jag är inte jätteintesserad av att lägga upp pengar till röda korset eller så (de gör underverk, inte det) men mer vardagligt, fysisk hjälp?

Jag vet att många behöver skjuts från gränsen just nu och det kan jag inte ordna utan bil men annars?

Men, min tråd är inte bara personlig, jag hoppas att den kan väcka tankar på vad var och en kan göra.
 
Jag förstår att alla vill hjälpa husdjur men kom ihåg att det finns rabies i Ukraina. Jag vet inte hur de lättade reglerna för resor med djur som Polen infört ställer sig till rabiesvaccinering men släpper vi ut sjukdomen i vårt eget land hjälper vi ingen.
Finska kennelklubben har tillsammans med finska livsmedelsverket gjort undantag för husdjur från Ukraina. De kan komma in direkt men ska genast till tullen för koll. De behöver alltså inte ha giltigt rabiesvaccintyg

"The Finnish Kennel Club has contacted the Finnish Food Authority (Ruokavirasto), in order to find out what to do, if one is travelling to Finland with a dog in the current situation.

According to Ruokavirasto, dogs travelling as personal pets from Ukraine can for the moment enter Finland without a rabies antibody test. If possible, dogs should be microchipped.

Also, a pre-application of an import licence is not required in this crisis situation. When entering Finland, the owner should contact Finnish Customs.

These guidelines apply also to other pets."
 
Min poäng var inte just Spanien, det var mer, vad kan jag som privatperson hjälpa till med?
Jag är inte jätteintesserad av att lägga upp pengar till röda korset eller så (de gör underverk, inte det) men mer vardagligt, fysisk hjälp?

Jag vet att många behöver skjuts från gränsen just nu och det kan jag inte ordna utan bil men annars?

Men, min tråd är inte bara personlig, jag hoppas att den kan väcka tankar på vad var och en kan göra.
Röda Korset ger ju vardaglig, fysisk hjälp. :confused: Eller hur menar du?
 
Det som troligen ger snabbast resultat är att ge pengar till de väletablerade organisationer som redan är på plats och har en fungerande infrastruktur, t ex Röda Korset, Läkare utan gränser och UNHCR.

Så tänker jag också, och har skänkt till flera av dem. De är vana vid att snabbt organisera krishjälp och att ha inarbetade rutiner och infrastruktur för det är en väldigt stor fördel för en så snabb och effektiv nytta som möjligt.

Sedan skulle jag kunna hjälpa direkt till enskilda också, men vill i så fall känna mellanhanden, jag swishar inte till okända hjälpinlägg i sociala medier. Jag har ett par olika bekanta från Ukraina så skulle de behöva hjälp för att kunna hjälpa sina familjer och vänner så skulle jag hjälpa till där också.

På längre sikt kan jag tänka mig att vara volontär om det blir flyktingläger här, det var jag 2015. Nu ska det ju inte bli som då har det sagts, men om hjälpen behövs så hoppas jag att vi ställer upp igen.
 
@Rosett Åh nej. Mycket bra förslag. Jag inser att jag skrev dumt där, självklart är röda korset den bästa varianten om man vill stödja.

Jag var så inne på personliga saker, personlig hjälp att jag skrev för fort. Du har helt rätt, tack för att du poängterade ❤️
Förlåt om det här låter surt, det är inte avsikten. Vad tänker du att privatpersoner utan kunskap eller erfarenhet ska kunna bidra med konkret som är bättre än det som välgörenhetsorganisationerna gör?

UNHCR, Unicef, Röda Korset med flera har utbildad personal, logistikkedjor som fungerar, och framförallt: de vet vad de gör.
 
Förlåt om det här låter surt, det är inte avsikten. Vad tänker du att privatpersoner utan kunskap eller erfarenhet ska kunna bidra med konkret som är bättre än det som välgörenhetsorganisationerna gör?

UNHCR, Unicef, Röda Korset med flera har utbildad personal, logistikkedjor som fungerar, och framförallt: de vet vad de gör.

När jag var volontär vid en flyktingförläggning 2015 så behövdes det många volontärer utöver organisationen som ansvarade för förlängningen. Vi hjälpte till med allt vi blev tillsagda av den som var arbetsledare just då.

Såg ett inslag på TV igår där privatpersoner erbjöd nyanlända (vid en tågstation tror jag) skjuts (de som hade någon att åka till, förstås).

Så det finns saker att göra för att ge rent handgriplig hjälp. Men jag håller med dig (som jag tolkar dig) att man inte ska dra igång en egen parallell hjälporganisation, då är det bättre att hjälpa till inom dem som redan finns. Jag tycker också att man bör lyssna in vad som faktiskt behövs vid insamlingar av kläder och saker, hellre än att åka dit med prylarna i förrådet som man själv inte haft nytta av och troligen inte nyanlända flyktingar heller. (Skrattretande, men nästan också provocerande, vad folk ibland kommer med och som tar tid för hjälporganisationen att ta hand om...)
 
Så det finns saker att göra för att ge rent handgriplig hjälp. Men jag håller med dig (som jag tolkar dig) att man inte ska dra igång en egen parallell hjälporganisation, då är det bättre att hjälpa till inom dem som redan finns. Jag tycker också att man bör lyssna in vad som faktiskt behövs vid insamlingar av kläder och saker, hellre än att åka dit med prylarna i förrådet som man själv inte haft nytta av och troligen inte nyanlända flyktingar heller. (Skrattretande, men nästan också provocerande, vad folk ibland kommer med och som tar tid för hjälporganisationen att ta hand om...)
Klippte lite i ditt citat.
Jag menade precis som du tolkade det: att man inte ska dra igång en egen hjälporganisation utan uppmärksamma det som de etablerade ber om.

Jättebra att ställa upp som volontär, och då utföra de uppdrag man blir tilldelad. De som faktiskt jobbar med sånt här kan planera och organisera, och frivilliga verkställa arbetet.

Det är absurt hur folk ser kriser som en möjlighet att bli av med gammalt skräp. Och så har vissa mage att klaga på att "flyktingar" är bortskämda för att organisationerna givetvis inte kan ta emot trasiga saker "bara för att det är nöd".
 
Förlåt om det här låter surt, det är inte avsikten. Vad tänker du att privatpersoner utan kunskap eller erfarenhet ska kunna bidra med konkret som är bättre än det som välgörenhetsorganisationerna gör?

UNHCR, Unicef, Röda Korset med flera har utbildad personal, logistikkedjor som fungerar, och framförallt: de vet vad de gör.
Åh. Jag tänker inte att jag gör något bättre på något vis, jag vill göra något bara.

Precis nu har jag pratat med folk på FB som drog igång en transportledja, som hjälper mödrar med små barn att resa. Jag sitter på en helt annan plats, men jag connectade dem, det kändes bra.

Som jag skrev, ingen kan hjälpa alla, men en kan hjälpa någon. Ni vet.
Om det var jag, min familj, då hade jag uppskattat det.
 
Via Liberos poängshop kan man skänka pengar till Rädda barnen. Jag har precis använt upp de sista poängen vi hade liggandes där.
 
Alltså, jag förstår inte varför jag måste försvara mig?

Självklart ska alla duktiga, pålästa, engagerade organisationer gå in!

Men det hindrar väl inte att privatpersoner också vill göra något?

Vi kan ta den där personliga kontakten, prata med folk , lyssna, gilla och sammanföra de som vinner på att bli sammanförda?
Vem förlorar på det?
 
Jag känner. Om jag satt i en krigssituation, jag behövde ha full koll bara på barn och barnbarn. Inte sjutton hade jag haft tid att googla och be hjälporganisationer att komma dit där jag är. Man lär ha fullt upp ändå.

Som utomstående vill jag hjälpa någon. Inte alla, läs rätt, men någon.

Om den hjälpen jag kan ge, hur liten den än är, hade jag inte i motsatt situation uppskattat det?

Det är min åsikt. Jag tänker fortsätta leva efter den.
 
Jag var och demonstrerade idag, min vän skickade bilder till sina vänner i Ukraina som blev rörda över stödet.
Om inte annat så kanske det hjälper till att visa att många stöttar dem.

Min vän berättar hur vanliga människor -
Hennes vänner och familj som tex är lärare och gamla pensionärer har fått tag på vapen och kommer göra motstånd, hur de på lunchrasterna går ut och sabotrerar måltargets och hur de syr in hennes namn adress och nummer på sina barns kläder ifall de kommer ifrån varandra...

Man går sönder av att tänka på det...
 
Min vän berättar hur vanliga människor -
Hennes vänner och familj som tex är lärare och gamla pensionärer har fått tag på vapen och kommer göra motstånd, hur de på lunchrasterna går ut och sabotrerar måltargets och hur de syr in hennes namn adress och nummer på sina barns kläder ifall de kommer ifrån varandra...

Man går sönder av att tänka på det...
Riktigt sönder! Det går inte att föreställa sig, inte på riktigt. Jag ...

Åh...

Jag kan inte säga mer. Åh.
 
Alltså, jag sitter här och planerar en handarbetesträff när vi äntligen ska kunna träffas ett gäng nationer och så läser man något sånt. Det går inte att ta in. Det är så, vi svenskar är inte vana vid krig.
Vi kunde ha varit de som sydde in barnens namn i kläderna!
 
Alltså, jag sitter här och planerar en handarbetesträff när vi äntligen ska kunna träffas ett gäng nationer och så läser man något sånt. Det går inte att ta in. Det är så, vi svenskar är inte vana vid krig.
Vi kunde ha varit de som sydde in barnens namn i kläderna!
Det är så surrealistiskt.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 848
Kropp & Själ Jag har köpt hus och flyttar in om några veckor och det har varit långdraget med massor av strul och oro. Jag kollade på huset 20 mars...
6 7 8
Svar
141
· Visningar
9 866
Senast: Inte_Ung
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 861
Relationer Jag har en nära anhörig, pensionerad sedan drygt tio år, som ibland har så extremt hårda övertygelser om hur saker ÄR. Jag skriver milda...
2
Svar
36
· Visningar
3 917
Senast: skiesabove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp