Förra vintern körde vi utomhusträning i Humlegården. Alltså jag kan inte nog beskriva hur mycket jag saknar det. Det var minusgrader, frusna vantar, knarrande snö under kroppen när vi kastade oss i burpees och sit-ups. Vi körde sånna där pass som man nästan kräktes efteråt, och stapplade hem med träben och kläder som började frysa till is. Folk trodde vi var galna men ärligt talat så hände nåt i mig förra vintern som jag aldrig upplevt förut. Tillfredsställelsen av pusha kroppen så hårt, den där varma långa duschen efteråt, pirret i huden av kyla och värme..
Min kropp bara skriker efter liknande upplevelser just nu, varenda millimeter av mig är rastlös av det här degiga tempot i sista trimestern. Nåväl, får väl bli lite benböj till filmen.. nästa vinter då jävlar.