Perfekt storlek på hund?

[Tonto]

Jag tycker hela diskussionen varfor en liten hund behover baras ar orelevant.



Och jag larde mina tva rottisar hur man gar/star i rulltrappor nar jag tog dem till Sverige och vi bodde i Stockholm i nagon manad. Och de var stora nog att ingen rakade stiga pa dem hur trangt det an var, plus att jag ju fick halla koll och se till att de inte kom i vagen.
Ingen av mina hundar har behovt baras i trappor, de gick sjalva upp och ner aven som valpar och det tog inte lang tid att lara dem att ta det lungt och ga ordentligt.



Jag bar overhuvudtaget inte en hund pa 45 kilo sa det ar bra att vi aldrig behovt ... nu ar jag ju mycket sallan/aldrig ute i sa olandig terang dar det inte finns telefonforbindelse och man ar helt last utan att kunna fa hjalp ... visst forstar jag att andra kan tycka att det ar smidigt med en hund man kan bara i vissa situationer. For MIG personligen ar det dock ett daligt argument for att en liten hund skulle passa battre i mitt liv.

Nar mina hundar (som den nuvariga 11-ariga rottisen) blir aldre eller har skadat sig och inte bor hoppa upp och ner i bilar finns ramper i manga olika utforanden att kopa och anvanda. Nar det galler for en gammal hund att ga i trappor sa far man helt enkelt ta det saktare och stanna och vila da och da. En sele med handtag sa man kan avlasta en hund med skadat ben fungerar ocksa mycket bra. Jag har haft oturen att vara tvungen att prova.

Skulle aldrig i livet låta hundarna åka rulltrappa. Enorm risk för att klor/tassar/svans fastnar med stora skador som följd.

Mina hundar behöver inte heller bäras. Förutom när dom skadat sig.

 

[Motacilla]

Gillar medelstora hundar, kring 50-55 cm i mankhöjd och kring 18-25 kg i vikt.

Är ofta ute ensam med bara hunden i skog och mark och har varit med om att hunden fått anafylaktisk chock efter att ha trampat i ett jordgetingbo. Då var den enda möjligheten att bära honom till bilen, skulle inte ha funkat med en större hund. Redan att bära 20 kg lealös hund 2 km i oländig terräng var jobbigt för mig.

Vill inte ha en liten hund, men tycker det är smidigt med mellanstor som ändå funkar bra i kollektivtrafiken, på tåg osv. Detta förutom aspekten "kunna bära vid behov".

 

[Red_Chili]

Det är i mina ögon också rätt mycket en fråga om vilket liv man lever? Jag skulle inte vilja ha en stor hund i trängsel på fulla spårvagnar där folk råkar trampa på varandra hela tiden, eller dito rulltrappor. En som går att sätta i knät i sådana situationer känns klart mycket lugnare, även om hunden själv givetvis är kapabel att gå under nästan alla lägen som en större hund kan.

Som en person som gärna vandrar och är ute och vildcampar är en mindre hund också att föredra, eftersom det snabbt blir väldigt mycket mat att bära på för en vecka ute. Likadant med att jag vill fortsätta ha en liten bil, och en hund som är välkommen på ställen och bland vänner på ett enkelt sätt.

Min idealstorlek är 35-40 cm, 10-15 kg. Troligen kommer jag gå ner lite i storlek från det när jag väl skaffar hund, eftersom de raser jag gillar inte riktigt är kompatibla med min livsstil. Men riktigt små hundar är inte riktigt min grej, och jag vill gärna kunna nå ner till hunden utan att sätta mig ner också. (Sen tycker jag som kattmänniska att små hundar ofta känns både bräckliga och på något sätt otympliga i sin egen kropp jämfört med katterna. En katt på 3,5 kg är så otroligt fysiskt kapabel och kan ta sig exakt överallt. )

En dvärgschnauzer i jaktspanielkropp hade varit idealet! Eller en mini-saluki. (Jag misstänker att jag och @Red_Chili har någon form av gemensamma preferenser. )

Haha ja!
Whippets är för långa. Italienare för ömtåliga. Och så beter de sig inte som salukis heller för den delen. Men jag är inte pepp på att ha salukihanar utan håller mig hellre till tikar i mindre storleken. Det är skillnad på en tik som är 60cm och väger 19kg, eller en hane som är 73cm och väger åtminstone 30kg.

Och angående det där med att bära sina hundar...

(63cm/18kg hund. Jag är 170cm lång)

 

[Tonto]

Haha ja!
Whippets är för långa. Italienare för ömtåliga. Och så beter de sig inte som salukis heller för den delen. Men jag är inte pepp på att ha salukihanar utan håller mig hellre till tikar i mindre storleken. Det är skillnad på en tik som är 60cm och väger 19kg, eller en hane som är 73cm och väger åtminstone 30kg.

Och angående det där med att bära sina hundar...

(63cm/18kg hund. Jag är 170cm lång)

Min 24kg klump bar jag såhär!

 

[Sel]

Jag funderade ju på jaktlabbe och vill ha hane, dvs stor risk att den skulle bli en storlek som jag har svårt att bära särskilt långt. Jag valde inte bort jaktlabbe pga det, men när jag väger för och nackdelar så ser jag det som en fördel om jag kan bära hunden. Det är möjligt att det blir jaktlabbe eller annan ras i den storleken i framtiden.

Vilken ras sneglar du på?

Kai ken har alltid varit drömhunden för mig. Jag kikar lite på de andra japanska urhundarna också, särskilt Shikoku. Inga jättehundar men ändå ett steg upp.

 

[Red_Chili]

Visa bifogad fil 139874

Min 24kg klump bar jag såhär!

Jag har tänkt på det där, och ser bara framför mig hur jag får en spetsig, konstigt formad salukibröstkorg i nacken och hur bakdelen halkar iväg åt alla möjliga håll

 

[Tonto]

Jag har tänkt på det där, och ser bara framför mig hur jag får en spetsig, konstigt formad salukibröstkorg i nacken och hur bakdelen halkar iväg åt alla möjliga håll

Tonto är formad som en tunna så han var mkt bekväm att bära så.

 

[Viva]

Jag har fått bära 3 av mina 4 hundar upp och ner för trapporna och är faktiskt glad att de var så pass lätta att det var möjligt. Så även om jag gillar större hundar runt 30 kg är hälften lagom i min värld.

Eftersom det varit vissa diskussioner i tråden så är det självklart för att hunden varit skadad när de burits upp och ner för trapporna. Diskbråck, ryggsmärta, bukoperation. Det har inte handlat om att de inte kunnat gå i trappor, de har inte fått gå i trappor för att inte förvärra sina skador. Och efter några gånger upp och ner för tre trappor har jag helt klart önskat att de varit ännu lättare, men någonstans vid 20 kg går smärtgränsen. Det har inte hindrat mig från att skaffa hunden på 30 kg men jag vet inte var jag bott om han inte fått gå i trapporna.

 

[Sasse]

Jag föredrar stora hundar med nättare kroppsbyggnad, 50-60 cm alt. ca 20-30 kg. Det är lagom för mig. Tillräckligt stora för att synas och inte råka trampa på, slippa böja sig vid belöning, röra sig fritt i all terräng, och fortfarande bärvänliga (med rätt träning).

 

[Roheryn]

Fast det finns ju stora hundar som tar lite plats hemma också, och om en lever livat ute men lugnt inne tycker jag just den biten spelar lite mindre roll.

Njaa.... Min bror hade en grand danois, som var extremt lugn och behaglig inomhus, men när jag passade honom fick han BACKA ut ur köket när han hade ätit för han hade inte plats att vända Det var en supertrevlig hund på alla sätt men han var bara FÖR STOR!

 

[Lingon]

Jag har sett en instruktör förespråka att man aldrig ska ha en större hund än man klarar att lyfta upp och bära vid behov. Undrar hur hen tänkte där, ska bara bodybuilders få ha stora hundar då?

Det är väl så inom t.ex. räddning att man måste kunna bära sin hund tror jag.

 

[Zoya]

Okej, nu har vi hört alla fördelar med liten hund och jag absolut förstå att man kan tycka att det är smidigare med en liten hund jämfört med stor hund i många lägen men i många lägen finns det fördelar med en större hund.
Jag kan säga att när vi hade potentiella inbrottstjuvar som rekade på tomten och när min dotter på 17 år är ute och promenerar själv på kvällen så är jag rätt glad att det är den här tjuvarna möter i dörren och som dottern har i kopplet istället för en chihuahua eller dyl. på några ynka kilo.

 

[Roheryn]

Jag har haft alla möjliga raser och storlekar. Uppvuxen med storpudel, senare skaffade vi en riesenschnauzer, när jag flyttat hemifrån blev det en cairnterrier, nu har dottern och jag en isländsk fårhund. Jag har också varit extramatte åt kompisens dvärgtax och så brorsans grand danois då

Jag tycker absolut att en GD är opraktiskt stor och för mig skulle en så stor ras gå bort enbart pga storlek (hur trevlig just den här hunden än var!). Och på samma sätt tycker jag att dvärgtaxen var för liten - jag vill liksom inte ständigt gå runt och vara rädd att jag (eller hästarna!) ska trampa på och skada min hund!!

Tycker nog att storleken på nuvarande hund, en isländsk fårhund, hane på 18 kg och nånstans mellan 45 och 50 i mankhöjd, är rätt lagom Bra "belöningshöjd" - hans nos når precis min hand utan att jag behöver böja mig ner - och tillräckligt "mycket hund" för att kännas robust och någorlunda tålig bland hästarna och runtom på gården. Och förhoppningsvis ett tillräckligt "stort" skall för att vara avskräckande när han vaktar gården. Men ändå tillräckligt liten för att vara någorlunda behändig att ha med sig och om det kniper, dvs i nödsituationer, så KAN jag bära honom. Enda gången det har tillämpats hittills är dock när han varit ute och skitat ner sig - då blir han buren från ytterdörren till badrummet för sanering!

 

[LiviaFilippa]

Jag kom och tänka på en sak när jag läste några inlägg om när vissa vill kunna bära sin hund eller att det kan be hövas och så. Och att vissa tycker att man aldrig be höver kunna bära hunden.
Men jag tror att det kanske lite be ror på hur man tänker också OM nånting skulle hända. Alltså tillexempel att det är enklare att lyfta in en liten hund i bilen men som nån som har en stor hund skrev att det finns ramper så be höver man inte lyfta.
Och jag tror att det kanske är ett exempel att IBLAND om man har en större hund så kanske man måste tänka lite andra lösningar. Men iallafall VISSA som vill kunna lyfta sin hund kanske inte vill ha risken att man måste an passa mera utan att det är enklare om man bara kan lyfta hunden då?
Alltså jag menar såklart inte att nåt av det är bättre motför nåtannat utan det var bara en sak som jag tänkte på!
Men det som jag tycker är lite fel är som nån skrev att en instruktör tyckte att man bara skulle ha hundar som man kan lyfta. Och DET tycker jag är konstigt sagt för det är väl inte dens val?

 

[LiviaFilippa]

Och förhoppningsvis ett tillräckligt "stort" skall för att vara avskräckande när han vaktar gården.

Jag har en flatcoated retriever så han är ju ganska stor men jag tror inte precis att han skulle skrämma några inbrotts tjuvar om dom såg han. Därimot om dom bara hörde han så skulle dom nog tro att han var en rottis eller en schäfer eller nånting för hans vakt skall låter VÄLDIGT stort och som en mera vaktig hund

 

[Fjordfrälst]

Jag har en flatcoated retriever så han är ju ganska stor men jag tror inte precis att han skulle skrämma några inbrotts tjuvar om dom såg han. Därimot om dom bara hörde han så skulle dom nog tro att han var en rottis eller en schäfer eller nånting för hans vakt skall låter VÄLDIGT stort och som en mera vaktig hund

Hahaha vi hade en borzoi (rysk vinthund) på foder så när sotaren kom in för att göra sitt jobb inomhus med pannan ryggade han baklänges när han såg hunden utsträckt på sidan på sin madrass

 

[hollypolly]

Jag har en flatcoated retriever så han är ju ganska stor men jag tror inte precis att han skulle skrämma några inbrotts tjuvar om dom såg han. Därimot om dom bara hörde han så skulle dom nog tro att han var en rottis eller en schäfer eller nånting för hans vakt skall låter VÄLDIGT stort och som en mera vaktig hund

Jag tror personligen man många gånger är tryggare med en riktig högljudd liten larmhund om man är rädd för överfall och liknande.

Jag har själv inte hund i något som helst syfte att hunden ska skydda mig aldrig tänkt i dom banorna.

Skulle jag vara rädd för överfall skulle jag inte känna mig tryggare med stor hund såvida hunden inte var en utbildad och godkänd skyddshund alternativt av ras avlad på att ta saken i egna tassar men hur kul skulle jag ha med en sån hund i övrigt - ungefär noll kul.

Jag gillar socialt trevliga hundar.

 

[hollypolly]

Jag kom och tänka på en sak när jag läste några inlägg om när vissa vill kunna bära sin hund eller att det kan be hövas och så. Och att vissa tycker att man aldrig be höver kunna bära hunden.
Men jag tror att det kanske lite be ror på hur man tänker också OM nånting skulle hända. Alltså tillexempel att det är enklare att lyfta in en liten hund i bilen men som nån som har en stor hund skrev att det finns ramper så be höver man inte lyfta.
Och jag tror att det kanske är ett exempel att IBLAND om man har en större hund så kanske man måste tänka lite andra lösningar. Men iallafall VISSA som vill kunna lyfta sin hund kanske inte vill ha risken att man måste an passa mera utan att det är enklare om man bara kan lyfta hunden då?
Alltså jag menar såklart inte att nåt av det är bättre motför nåtannat utan det var bara en sak som jag tänkte på!
Men det som jag tycker är lite fel är som nån skrev att en instruktör tyckte att man bara skulle ha hundar som man kan lyfta. Och DET tycker jag är konstigt sagt för det är väl inte dens val?

Ja jag tycker det är betydligt enklare att lyfta in hunden än att släpa med sig en ramp särskilt då jag har liten bil

 

[Fjordfrälst]

Jag har cocker spaniel och tycker det är en praktisk storlek. Ca 40 cm över manken och ungefär 12 kg för tikar och 15-16 för hanar. Det är kompakta hundar som inte det är någon större risk att snubbelfotade jag trampar på regelbundet och vid behov är det bara att lyfta upp hunden.

Min nuvarande fyller fyra år i sommar. Om hon lever sitt liv till den förväntade livslängden kommer jag att vara nära pensionen när det är det är dags för en ny hund. Likaså om hon ska få en kompis, vilket pga stundande flytt inte kan bli aktuellt förrän om ett år. Och då funderar jag på om jag skulle se mig om efter en annan ras, en som man kan ha i kabinen på flyget. Dock har jag svårt för att tänka mig en annan ras. Vi får väl se.

Åhhhh cocker . Inte haha vet inte hur många gånger vi råkade trampa vår stackars cocker på svansen . Men himla behändig hund ändå (fast jag överlag gillar större hundar är cocker är nummer ett!) . Det är ju verkligen mycket hund i en smidig storlek!

 

[Roheryn]

Jag har en flatcoated retriever så han är ju ganska stor men jag tror inte precis att han skulle skrämma några inbrotts tjuvar om dom såg han. Därimot om dom bara hörde han så skulle dom nog tro att han var en rottis eller en schäfer eller nånting för hans vakt skall låter VÄLDIGT stort och som en mera vaktig hund

Men precis! Ingen hade blivit rädd för vår glada, vänliga isländska fårhund heller, men han har ett bra skall! Både för att varna oss för om något kommer och för att verka avskräckande på den som försöker ta sig in olovandes!