Oseriös avel, fortsättning.

Fast befinner man sig med sin hund på klubben då så utsätts ju och tränas hunden för skott ändå, trots att det inte är ens syfte. :)

Jag säger absolut inte att man kan träna bort rädsla, det är jag väl medveten om att det är dödsdömt efter att ha tränat varje dag i en massa år på min första hund (som för övrigt hade fått ett katastrofalt MH - om han inte sett det som träning. Skotten hade han dock inte brytt sig om). Men en orädd hund bör ju rimligtvis reagera mindre på skott om den utsatts förut. Nu var det längesen jag läste poängkriterierna, men om jag minns rätt är det olika poäng för att inte bry sig alls och att reagera i form av att titta mot ljudet eller liknande, och det borde ju kunna vara skillnaden mellan att uppleva skott för första gången och att ha hört det förut, utan att man nödvändigtvis aktivt tränat på skott.

Det är enorm skillnad på att vara aktiv och driftstark under skott mot lydig och passiv som på platsliggning.
Det finns en anledning att skottet ligger sist när hunden är som mest belastad.

Att dessutom utföra ett moment på en för hunden bekant och trygg plats gör jämförelsen ännu mer skev.
 
Det är ju exakt det jag skriver. De tränas inte i syfte att utföra ett MH, men de utsätts för ett liv som brukshund = förbereds på sånt som sen kommer att dyka upp på ett MH.

Och nej, det är inte negativt. Tvärtom, så borde det väl vara en självklarhet.
Nej, de förbereds inte på andra sätt än valpar av icke-brukshundsraser förbereds för vuxenlivet. Riktad spår/lydnads/sökträning sker förstås, men det har inget med träning för utvärderingar av mentaliteten att göra.
 
Nej, faktiskt tränas det inte bland de bruksuppfödare jag känner. (Känner ingen schäferuppfödare. Men de schäfrar jag träffat och tränar med är så stabila och driftstarka att jag tvivlar på att de skulle behöva träna en sekund på att träffa folk och leka.) Däremot är det lite knepigt att behålla en aktiv hund hemma till 12-18 månaders ålder utan att den råkat träffa främmande människor, eller har lekt med någon i sin familj, eller hört starka och plötsliga ljud. Jag tror att den hundhållningen skulle strida emot de flesta föreskrifterna i Jordbruksverkets rekommendationer.

HS gjorde faktiskt ett sådant forskningsprojekt på 80-talet. Hundar isolerades (fruktansvärt)
Bla så konstaterades att dessa hundar blev de som funkade bäst med andra hundar när de sen togs i arbete.
 
Det är enorm skillnad på att vara aktiv och driftstark under skott mot lydig och passiv som på platsliggning.
Det finns en anledning att skottet ligger sist när hunden är som mest belastad.

Att dessutom utföra ett moment på en för hunden bekant och trygg plats gör jämförelsen ännu mer skev.
Det köper jag. Men hunden förbereds ändå på något plan, eftersom den förbereds för bruks. Sen säger jag som sagt inte att det är något som gör underverk i MH-resultatet, men att de flesta hundar aldrig upplevt något som liknar MH-momenten har jag svårt att se, även om det inte är på samma nivå. Förstår du vad det är jag försöker säga då? :)

En bekant och trygg plats kan det ju vara, nog får man väl genomföra MH på sin hemmaklubb om de arrangeras där?
 
Nej, de förbereds inte på andra sätt än valpar av icke-brukshundsraser förbereds för vuxenlivet. Riktad spår/lydnads/sökträning sker förstås, men det har inget med träning för utvärderingar av mentaliteten att göra.
Då ser vi väldigt olika saker i den typen av träning.
 
Alldeles för få!
Det är därför det måste vara prio 1 i avelsutvärderingen och för avelsdjur.
Jag kan inte svara för övriga raser, men hos wachtelhundarna går ca 46% UKL och en försvinnande liten del (10%?) går sedan vidare och startar vildsvinsprov, skogsprov eller öppen klass-prov.

De har precis skärpt upp wachtelhundarnas avelsrekommendationer, med ökad tyngd på proven som görs efter UKL:
Valphänvisningen är indelad i två kategorier.
A-listan = parningar som följer SWKs Avelsrekommendationer.
B-listan = övriga kullar efter föräldrar med Godkända/gått till Pris (3;dje) UKL/NKL, men där en eller båda föräldrarna inte uppfyller SWKs Avelsrekommendationer.

För både A- och B-listan gäller följande:
• Avelshundarna ska ha HD- A eller B, ED- ua (0). Vid känd patellastatus ska den vara ua.
• Avelshundarna ska ha erhållit betyget Godkänd/gått till Pris på UKL/NKL/JP jaktprov. De måste ha 8 poäng på skott (en gång skottberörd = 4 p tillåts om hunden senare vid ett eller flera tillfällen fått 8 p).
• Avelshundarna får inte ha två eller fler avkommor, i minst två olika kombinationer, som erhållit nedsatt betyg på skottreaktion.
• För enskild parning får inavelsgraden inte vara högre än 6,25 %.
• Avelshundarna får ha högst 50 valpar per individ (drygt 2 % av antalet registreringar de senaste fem åren).

För A-listan gäller dessutom att parningen ska följa SWKs avelsrekommendationer, vilket innebär att …
• Avelshundarna ska vara lägst 2 år 6 månader vid parningstillfället.
• De ska ha Godkänt UKL/NKL med lägst 5 poäng i samtliga moment (utom förighet), motsvarar ett 2:a pris enligt 2017 års provregler och JP.
• Vid Godkänt UKL/NKL med lägre poäng krävs även något av följande: Pris i ÖKL / EP / EPB / GP / Godkänt Skogsprov med 4 eller 5 poäng på sök.
• Avelshundar över 4 år måste ha ytterligare jaktprovsmeriter utöver UKL / NKL / JP.
• Avelshundar måste fr.o.m. sin 2:a kull ha ytterligare jaktprovsmeriter utöver UKL / NKL / JP.
• Parningen ska inte vara en upprepad kombination.
• Avelsdjur som i olika kombinationer ger en högre andel avkommor med allvarliga sjukdomar/defekter än rasens genomsnitt ska tas ur avel. Likaså om valparnas jaktprovsresultat efter utvärdering är klart under medel.
Nu blir det ytterligare ett sidospår men det är helt klart ett problem att det är svårt att få fram bra mark att ha jaktprov på och få tag på domare som kan samma dag som marken är tillgänglig. Som för mig så har jag ungefär en timmes resväg för att ta mig till närmsta platserna det sker jaktprov på, för en del är det ett jätteprojekt att ta sig iväg på. Jag skulle däremot kunna tänka mig att åka betydligt längre för att kunna gå.

När det var på tapeten med huliganen så var det ständiga bortlottningar och jag valde att inte anmäla honom eftersom han absolut inte ska i aveln med sina fysiska problem, även om jag själv ville för att jag tycker att det är intressant.
 
En av våra klarade inte skottet och hon klarade tyvärr inte heller av nyårsfyrverkerierna så visst är det vardagshändelser. Varför skulle man träna på skott, som mig veterligen inte går att träna bort ev rädsla för? Alla mina andra hundar är och har varit skottfast men det var heller inget som "tränades" innan.

Den tiken kom från skottfasta linjer men utifrån MH gick hon aldrig i avel trots bra stam och typ.
För mig är det självklart att träna på skott i positiva situationer och även till viss del värdeladda skottet med att det är något roligt. Vid viltspår över anlagsklassen skjuts det också ett skott för att se hur hunden reagerar på det, vid eftersök är det enormt viktigt att hunden kan avvakta och behålla fokus för att sedan fortsätta spåra om det skulle behövas.
Så skott har vi tränat från tidig ålder med våra hundar, i början på avstånd, hunden och jag har lekt och husse har skjutit ett skott en bra bit ifrån, och så småningom kan hunden sitta vid fötterna samtidigt som man skjuter med hagelbössan.
Skott för mina hundar har betytt jobb och ha roligt.
 
Nu blir det ytterligare ett sidospår men det är helt klart ett problem att det är svårt att få fram bra mark att ha jaktprov på och få tag på domare som kan samma dag som marken är tillgänglig. Som för mig så har jag ungefär en timmes resväg för att ta mig till närmsta platserna det sker jaktprov på, för en del är det ett jätteprojekt att ta sig iväg på. Jag skulle däremot kunna tänka mig att åka betydligt längre för att kunna gå.

När det var på tapeten med huliganen så var det ständiga bortlottningar och jag valde att inte anmäla honom eftersom han absolut inte ska i aveln med sina fysiska problem, även om jag själv ville för att jag tycker att det är intressant.

Verkligen! Framförallt till unghundsproven är ju markerna skitsvåra. Det är ju inte i så många delar av landet som den typen av marker finns.. Det är även ett enormt tungt jobb hos SWK Södra t ex, eftersom de får slita som djur för att kunna köra så många prov som möjligt (med så många startande som möjlig) under septemberhelgerna.
 
Det köper jag. Men hunden förbereds ändå på något plan, eftersom den förbereds för bruks. Sen säger jag som sagt inte att det är något som gör underverk i MH-resultatet, men att de flesta hundar aldrig upplevt något som liknar MH-momenten har jag svårt att se, även om det inte är på samma nivå. Förstår du vad det är jag försöker säga då? :)

En bekant och trygg plats kan det ju vara, nog får man väl genomföra MH på sin hemmaklubb om de arrangeras där?

Hela poängen med beskrivningar faller ju totalt om hundar drar nytta av så banala vardagsupplevelser som du beskriver. Du tror inte att de människor med extrem kunskap som satt ihop och utvecklat testerna har tagit med det i beräkningen?
 
För mig är det självklart att träna på skott i positiva situationer och även till viss del värdeladda skottet med att det är något roligt. Vid viltspår över anlagsklassen skjuts det också ett skott för att se hur hunden reagerar på det, vid eftersök är det enormt viktigt att hunden kan avvakta och behålla fokus för att sedan fortsätta spåra om det skulle behövas.
Så skott har vi tränat från tidig ålder med våra hundar, i början på avstånd, hunden och jag har lekt och husse har skjutit ett skott en bra bit ifrån, och så småningom kan hunden sitta vid fötterna samtidigt som man skjuter med hagelbössan.
Skott för mina hundar har betytt jobb och ha roligt.

Men för er har ju skottet en betydelse för hunden som förknippar det med sitt jobb. På ett MH och för en brukshund är det en störning.
Du skulle däremot vilja att dun hund jobbade vidare i jakten utan att störas om det hoppade fram en figge bakom en gran. Jag däremot tränar min hund på positiva upplevelser mot figgen :)
 
Men för er har ju skottet en betydelse för hunden som förknippar det med sitt jobb. På ett MH och för en brukshund är det en störning.
Du skulle däremot vilja att dun hund jobbade vidare i jakten utan att störas om det hoppade fram en figge bakom en gran. Jag däremot tränar min hund på positiva upplevelser mot figgen :)
:D Ja och nej, jag vill hunden ska vara väldigt uppmärksam och hoppa undan om det kommer ett vildsvin farande ur granen även om han driver rådjur, det borde man kunna jämställa med ett spöke även om vildsvin är bra mycket farligare. ;)
 
Hela poängen med beskrivningar faller ju totalt om hundar drar nytta av så banala vardagsupplevelser som du beskriver. Du tror inte att de människor med extrem kunskap som satt ihop och utvecklat testerna har tagit med det i beräkningen?
Fast va? Det är väl en självklarhet att en hunds reaktioner påverkas av tidigare händelser i livet? Såklart att det är utvecklat för att se arv, men att tro att miljö inte har någon som helst påverkan är väl ändå lite naivt?

Återigen, inte stor påverkan. Men det är ju knappast totalt oväsentligt.
 
Undrade bara för min vän som är jägare ojar sig över hur svårt det är att få någon helhet över kullarna, att det är mycket individavel.

Ja, uppfödarna har ett stort ansvar över att få sina valpköpare att starta. Det är ju inte så enkelt dock (som din vän säkert erfarit), många lovar runt och håller tunt tyvärr.
Jag vet en uppfödare inom wachtel som har 87% av valparna startade på UKL - det är superbra siffror. Sedan finns det uppfödare som knappt har några valpar startade på UKL..
 
:D Ja och nej, jag vill hunden ska vara väldigt uppmärksam och hoppa undan om det kommer ett vildsvin farande ur granen även om han driver rådjur, det borde man kunna jämställa med ett spöke även om vildsvin är bra mycket farligare. ;)
Den hastiga fara som ett anfallande vildsvin är har inget att göra med det långsamt stegrande hot som spökena utgör. Tack och lov är inte bara jakthundar utan de flesta andra hundar också förprogrammerade att väja från plötsliga attacker de uppmärksammar.
 
Den hastiga fara som ett anfallande vildsvin är har inget att göra med det långsamt stegrande hot som spökena utgör. Tack och lov är inte bara jakthundar utan de flesta andra hundar också förprogrammerade att väja från plötsliga attacker de uppmärksammar.
Om du nu hade läst vad jag svarade på också så kanske du förstod sammanhanget, det var ett rätt skämtsamt inlägg till @Voff
 
Fråga funktionärerna. Det är skillnad på ett apport/hämta-kommando, och ett "Gör vad du har lust med/ Fri"-kommando, och det är den senare varianten jag syftar på.

Jag har svårt att tro att du får ge kommando vid jakten. Vad du använder för kommando har ju funktionärerna ingen aning om, du kanske säger "varsågod" istället för apport, men med samma innebörd. Jag fick inte ens sitta ner bredvid min hund för risken att fokus blir på mig, och fick klara instruktioner om att jag skulle vara helt tyst.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Fast varför skulle labbe/golden korsning ge aktivare ledarhundar? Inom respektive ras finns det ju redan hundar med mycket motor. Så om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
4 045
Senast: mamman
·
R
Hundavel & Ras OBS att jag kan iprincip inget om avel och jag har inte precis några planer att min hund ska bli en "avels hund" ändå utan jag är bara...
11 12 13
Svar
242
· Visningar
15 481
Senast: ildiko
·
  • Artikel Artikel
Radannons Hello everyone, this is not a fully related topic, but I hope you can help me. I'm a student of "Equine Sports and Business" from the...
Svar
0
· Visningar
449
Senast: Ponsa
·
Hundavel & Ras Jag har ingen vidare erfarenhet av katt i hemmet med husky mer än kort period med min katt Nisse, vilket inte fungerade. Jag hade...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
3 247
Senast: Mkb
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp