Avels fråga

[Hedinn]

Ja, precis. Det är det jag menar - labradoren som ras har en rad egenskaper som gör dem lämpliga som assistanshundar. Trots det finns det uppfödare som, helt eller delvis, arbetar för att få fram just assistanshundar.

Om det var så "enkelt" som att en ras har "rätt" egenskaper, och därför "räcker" det att avla på rastypiska individer, varför tycks det då finnas ett behov att fylla för dessa uppfödare?

Fast så är det ju inom alla specialinriktningar. Rastypiska egenskaper är ju inte bara två, det är i regel många fler än så. En genomsnittlig hund är sällan perfekt på alla punkter, det innebär inte att den inte är rastypiskt. Vissa egenskaper är bara bättre/starkare än andra.
En schäferuppfödare, t.ex, kan vara inriktad mot bruks. En annan mot tjänst. Det betyder inte att ena typen av hund är mer rastypisk än den andra, det är bara olika egenskaper som är viktigare att ha ”det lilla extra” av, och fokuserar man på dem i sin avel är det ju större chans att få fram lämpliga individer.

Det kanske blir ännu tydligare om man kollar på hästsidan. Vissa SWBs avlas mot dressyr, andra mot hoppning. Båda typerna är fortfarande rastypiska, men ska du få fram individer som blir topphopphästar behöver du ju fokusera på just hoppegenskaperna för att öka chansen.

Så jag ser inte varför specialinriktad avel och rastypiska hundar skulle säga emot varandra.

 

[MML]

Fast så är det ju inom alla specialinriktningar. Rastypiska egenskaper är ju inte bara två, det är i regel många fler än så. En genomsnittlig hund är sällan perfekt på alla punkter, det innebär inte att den inte är rastypiskt. Vissa egenskaper är bara bättre/starkare än andra.
En schäferuppfödare, t.ex, kan vara inriktad mot bruks. En annan mot tjänst. Det betyder inte att ena typen av hund är mer rastypisk än den andra, det är bara olika egenskaper som är viktigare att ha ”det lilla extra” av, och fokuserar man på dem i sin avel är det ju större chans att få fram lämpliga individer.

Det kanske blir ännu tydligare om man kollar på hästsidan. Vissa SWBs avlas mot dressyr, andra mot hoppning. Båda typerna är fortfarande rastypiska, men ska du få fram individer som blir topphopphästar behöver du ju fokusera på just hoppegenskaperna för att öka chansen.

Så jag ser inte varför specialinriktad avel och rastypiska hundar skulle säga emot varandra.

Ja. Det här är alltså precis vad jag försökt att få fram sedan jag reagerade på det här inlägget, och undrade hur @LaMagia då såg på den specialinriktade aveln för att få fram assistanshundar:

Så länge det handlar om rastypiska egenskaper som gör hunden lämplig som assistanshund så är ju det avelsmeriterande. Att en individ är en utmärkt assistanshund måste ju inte per automatik innebära att det är en rastypisk hund och i så fall så finns ju inget värde att avla på en sådan hund. Vi kan ju inte göra om våra raser för att passa en specifik syssla, men om rasen som sådan har egenskaper som gör att den passar för en viss syssla så räcker det ju att avla på rastypiska egenskaper.

Mer specifikt då sista meningen som gjorde/gör mig en aning förvirrad, "om rasen som sådan har egenskaper som gör att den passar för en viss syssla så räcker det ju att avla på rastypiska egenskaper"

Jag menar dels att arbetet som assistanshund inte handlar om att kunna utföra "en viss syssla", utan i de allra flesta fall har assistanshundar ett flertal olika uppgifter. Jag menar också att det inte nödvändigtvis "räcker" att avla på "rastypiska individer", om det är potentiella assistanshunds-kandidater man vill få fram, utan att man då kanske behöver tänka vilka rastypiska egenskaper som är extra viktiga för just den typen av assistanshund.

 

[Hedinn]

Ja. Det här är alltså precis vad jag försökt att få fram sedan jag reagerade på det här inlägget, och undrade hur @LaMagia då såg på den specialinriktade aveln för att få fram assistanshundar:



Mer specifikt då sista meningen som gjorde/gör mig en aning förvirrad, "om rasen som sådan har egenskaper som gör att den passar för en viss syssla så räcker det ju att avla på rastypiska egenskaper"

Jag menar dels att arbetet som assistanshund inte handlar om att kunna utföra "en viss syssla", utan i de allra flesta fall har assistanshundar ett flertal olika uppgifter. Jag menar också att det inte nödvändigtvis "räcker" att avla på "rastypiska individer", om det är potentiella assistanshunds-kandidater man vill få fram, utan att man då kanske behöver tänka vilka rastypiska egenskaper som är extra viktiga för just den typen av assistanshund.

Fast det står ju inte att det räcker att avla på rastypiska individer, utan rastypiska egenskaper. Och det gör det ju, om du använder en ras som har lämpliga egenskaper som rastypiska. Dock bör du ju fortfarande specialisera sig på de rastypiska egenskaper som är viktigast, vilket är anledningen till specialinriktade uppfödare.

 

[MML]

Fast det står ju inte att det räcker att avla på rastypiska individer, utan rastypiska egenskaper. Och det gör det ju, om du använder en ras som har lämpliga egenskaper som rastypiska. Dock bör du ju fortfarande specialisera sig på de rastypiska egenskaper som är viktigast, vilket är anledningen till specialinriktade uppfödare.

Jag menade naturligtvis "rastypiska egenskaper". Hur som helst så är jag nog lite för trött för att ge mig in i det här ännu en vända.

 

[Bulldoozer]

Alltså BPH är en beskrivning av en dag i hundens liv och på individ-nivå kan det såklart vara missvisande men zoomar man ut och ser på syskon, föräldrar, farföräldrar m.m. så kan man få en bra fingervisning på styrkor och svagheter i linjerna.

En i individs bph säger väldigt lite särskilt utan att man sett film eller på plats. Jag vet individer som om man läser bph ser jätte-trevliga ut men har rejäla problem (det var ren tur att hunden tog det som ett träningspass och därför syntes inte vilka problem med rädslor den faktiskt har i vardagen) och jag vet i individer som gått "dåligt" som är bra hundar.

Mina egna hundar har gjort bph och vissa saker känner jag igen och vissa saker blir lite missvisande. I en önskevärld skulle de ha samma förutsättningar men det är skillnad på hundens energinivå en gassande sommardag och en blåsig kall höstdag tex.

Mina bc har inte gjort nåt direkt spännande bph, de satt mest passiva och väntade på att matte ska göra nåt. De har jättebra kamp och lek som inte syntes för fem öre (den ena för att jag var osmart och tog "fel" leksak och den andra fattade inte varför han fick belöning utan att ha gjort något då han råkar bli så indoktrinerad att träning först sen belöning ). Den ena är lite mer sprättig och det syntes, bägge trygga med underlag och skott.
Påstår jag att de är fantastiska? Ja, på många sätt eftersom de är det. Dock så är de väl ganska mellanmjölk för att vara border collies. Tay är för reaktiv för min smak men med fantastiskt bra vallegenskaper som vi tyvärr inte lyckats förvalta. Spock är en klippa på många sätt men hans höga förväntan i tävlings sammanhang är ett aber.

Ingen av dem passar i avel. Skulle jag höja på ögonbrynen om nån skulle avla på hundar med identiska egenskaper? Nä, för det beror helt på vad man vill få fram med sin avel. Ingen av dem är en dålig hund på något sätt. Spock är uteslutet att avla på då han är krypt och Tay är för nervig för min smak, de flesta tränare som sett Tay har varit helt till sig över hans vallegenskaper vilket ändå är det viktigaste i rasen. Jag hade gärna fått börja om med en valp som Tay när jag själv fått mer rutin så hade man haft en chans att inte göra så mycket misstag .

 

[Bulldoozer]

Sen kan man tycka att en hund är bra i mentaliteten oavsett hur BPH ser ut vill jag tillägga.
Några av de enklaste mest okomplicerade hundar jag vet har haft rätt tråkigt bph och Nessie som var ett as som valp/unghund och workaholic och säkert mer hund än de flesta vill ha gjorde ett riktigt trevligt BPH men hur många hade velat leva med den hunden i vardagen? Dröm för den riktigt träningsintresserade som vill träna hund varje dag och gärna flera pass om dagen men det är ju ett fåtal snitt-hundägare som har möjlighet till det.

Ska man kolla på enbart BPH så skulle ju Nessie vara att föredra men jag kan lova att för de flesta normala personer hade de hundarna med tråkigt BPH passat betydligt bättre .

 

[Milosari]

Sen kan man tycka att en hund är bra i mentaliteten oavsett hur BPH ser ut vill jag tillägga.
Några av de enklaste mest okomplicerade hundar jag vet har haft rätt tråkigt bph och Nessie som var ett as som valp/unghund och workaholic och säkert mer hund än de flesta vill ha gjorde ett riktigt trevligt BPH men hur många hade velat leva med den hunden i vardagen? Dröm för den riktigt träningsintresserade som vill träna hund varje dag och gärna flera pass om dagen men det är ju ett fåtal snitt-hundägare som har möjlighet till det.

Ska man kolla på enbart BPH så skulle ju Nessie vara att föredra men jag kan lova att för de flesta normala personer hade de hundarna med tråkigt BPH passat betydligt bättre .

De som gör de i mitt tycke bästa BPH:erna är utställningslabbar. De är glada, trygga och nyfikna. Men just avsaknaden av ängslan i kombination med stor nyfikenhet och absolut noll förmåga att ta åt sig gör ju att de inte är helt enkla i vardagen alla gånger. Och sen är höga siffror inge alltid bäst. 4 på glad i främmande människor och energisk är "för mycket".

 

[MML]

En i individs bph säger väldigt lite särskilt utan att man sett film eller på plats. Jag vet individer som om man läser bph ser jätte-trevliga ut men har rejäla problem (det var ren tur att hunden tog det som ett träningspass och därför syntes inte vilka problem med rädslor den faktiskt har i vardagen) och jag vet i individer som gått "dåligt" som är bra hundar.

Det här tycker jag är intressant, speciellt mot det som diskuterats tidigare i tråden kring BPH. Då menade man att BPH är framtaget av experter, och utformat som det är för att belasta hundens psyke och för att få fram och identifiera brister/avvikelser (min formulering). Det har också lyfts fram att det är ett hjälpmedel för att se gemensamma egenskaper inom vissa linjer o. s. v. Utöver detta är det förstås också talande om individen som sådan - annars skulle man ju inte använda sig av BPH just för t. ex. blivande assistanshundar.

Det jag tycker blir klurigt är om det stämmer som du skriver, att det förekommer att individer "ser jättetrevliga ut" enligt BPH men har rejäla problem med rädslor i vardagen. Att du "vet individer" tolkar jag som i alla fall några stycken - inte bara en eller två. Hur vanligt förekommande är det att bilden som ges av hunden på BPH inte överrensstämmer med den bild ägaren/människor i hundens närhet har?

Rent statistiskt känns det väl inte sannolikt att de du känner till, är de enda hundar som "inte matchar" sitt BPH. Vad innebär det för BPH:ts tillförlitlighet?

Det går naturligtvis inte heller att få det helt "rättvist", sett ur alla aspekter. Att hundar påverkas av vem som håller i kopplet är väl ingen hemlighet, och att yttre omständigheter kan påverka reaktionerna borde heller inte vara något nytt. Om det dessutom är förekommande att hundar visar upp andra egenskaper än vad de "egentligen har", går det då att lita på BPH ur ett avelsperspektiv? Om det inte finns något sätt att ta reda på hur stor "felmarginal" det kan vara, går det ju inte heller att säga att det faktiskt är "enstaka individ" som inte "stämmer". Hur vet vi då att resultatet enligt BPH faktiskt visar vad linjerna bär på?

 

[MML]

Sen kan man tycka att en hund är bra i mentaliteten oavsett hur BPH ser ut vill jag tillägga.
Några av de enklaste mest okomplicerade hundar jag vet har haft rätt tråkigt bph och Nessie som var ett as som valp/unghund och workaholic och säkert mer hund än de flesta vill ha gjorde ett riktigt trevligt BPH men hur många hade velat leva med den hunden i vardagen? Dröm för den riktigt träningsintresserade som vill träna hund varje dag och gärna flera pass om dagen men det är ju ett fåtal snitt-hundägare som har möjlighet till det.

Ska man kolla på enbart BPH så skulle ju Nessie vara att föredra men jag kan lova att för de flesta normala personer hade de hundarna med tråkigt BPH passat betydligt bättre .

De som gör de i mitt tycke bästa BPH:erna är utställningslabbar. De är glada, trygga och nyfikna. Men just avsaknaden av ängslan i kombination med stor nyfikenhet och absolut noll förmåga att ta åt sig gör ju att de inte är helt enkla i vardagen alla gånger. Och sen är höga siffror inge alltid bäst. 4 på glad i främmande människor och energisk är "för mycket".

Det är väl över lag väldigt svårt att prata om ett "bra" BPH-resultat, eller ett "tråkigt" BPH-resultat, just eftersom det beror så väldigt mycket på vad man vill göra med hunden och vad det är för sorts hund. Vad som säkert skulle ses som ett "tråkigt" BPH för t. ex. någon retriever, skulle kanske vara betydligt mycket lämpligare för en vinthund. Skulle jag gå BPH med en retriever som visade (minsta antydan till) aggression i något moment skulle jag tycka att det var ett mycket dåligt resultat, medans någon som går med en malle kanske skulle tycka att det inte alls var några konstigheter.

Glad, trygg och nyfiken är kanske mer eller mindre rasöverskridande önskemål, men jag tänker att det även där säkert ser väldigt annorlunda ut "hur mycket" man vill ha av egenskaperna i olika raser? Höga siffror på glad i främmande människor och energisk är absolut "för mycket" för vissa, medans andra tycker att det inte kan bli för mycket.

Nu minns jag inte några exakta siffror för när jag gick BPH med dotterns hund, men han fick ordentligt högt på bland annat de punkterna. I "fel" situation blir det naturligtvis väldigt "mycket av allt", och han kräver en del. Å andra sidan är det just den outtömliga energin och viljan att arbeta och vara till lags, som gör honom till en så rolig träningskompis! När andra hundar tröttnat och behöver paus, är han fortfarande fullt fokuserad och vill köra på. Han lär sig snabbt - på gott och ont. Som ren sällskapshund skulle han förmodligen ganska snabbt bli kvarterets skräck, inte aggressiv eller otrevlig på så sätt, men "för mycket" energi och "för mycket" egen problemlösningsförmåga (vilket f. ö. inte syns riktigt i hans BPH) skulle säkert kunna orsaka en del "hyss" om han fick för tråkigt. Nu - med ett aktivt liv men inget extremt, och med viktiga uppgifter i vardagen - är han en dröm i alla möjliga situationer. Inga problem att ligga "mitt i smeten" och slappna av, totalt obrydd om vad som händer runt omkring. Men vill man träna - då är han genast med på noterna!

Jag tror att han, på det stora hela, stämmer ganska väl med hur hans BPH ser ut. Jag vet också att för både dottern och för mig, är det ett "bra BPH". Det är en hundtyp vi trivs med, en mentalitet som är rolig att leva med och träna med, och som väl speglar rasens önskade egenskaper. Men någon annan kan naturligtvis titta på hans resultat och tycka att det ser "dåligt" ut, alldeles beroende på egna preferenser.

 

[Myrten]

Det är väl över lag väldigt svårt att prata om ett "bra" BPH-resultat, eller ett "tråkigt" BPH-resultat, just eftersom det beror så väldigt mycket på vad man vill göra med hunden och vad det är för sorts hund. Vad som säkert skulle ses som ett "tråkigt" BPH för t. ex. någon retriever, skulle kanske vara betydligt mycket lämpligare för en vinthund. Skulle jag gå BPH med en retriever som visade (minsta antydan till) aggression i något moment skulle jag tycka att det var ett mycket dåligt resultat, medans någon som går med en malle kanske skulle tycka att det inte alls var några konstigheter. [...

Ja, till viss del. Men jag har svårt att se ett BPH där hunden uppvisar rädslor som den inte övervinner som "bra". Min egen hund tyckte att överraskning och skrammel var riktigt läskigt på sitt BPH (vilket inte förvånade mig). Hon reagerade starkt, ville inte alls gå fram och undersöka och fick lågt på trygghet på dessa moment. Samtidigt hade hon 4 på trygghet när det gällde främmande person (med och utan utklädsel), underlag och skott, lekte gärna och fick 3 på energisk och positiv attityd. Men otryggheten gör att jag inte kan se hennes PBH som "bra" och hon kommer inte att gå i avel. Det är ju vad jag tycker men jag tror att det finns andra som delar inställningen när det gäller rädslor och trygghet.

 

[Milosari]

Det här tycker jag är intressant, speciellt mot det som diskuterats tidigare i tråden kring BPH. Då menade man att BPH är framtaget av experter, och utformat som det är för att belasta hundens psyke och för att få fram och identifiera brister/avvikelser (min formulering). Det har också lyfts fram att det är ett hjälpmedel för att se gemensamma egenskaper inom vissa linjer o. s. v. Utöver detta är det förstås också talande om individen som sådan - annars skulle man ju inte använda sig av BPH just för t. ex. blivande assistanshundar.

Det jag tycker blir klurigt är om det stämmer som du skriver, att det förekommer att individer "ser jättetrevliga ut" enligt BPH men har rejäla problem med rädslor i vardagen. Att du "vet individer" tolkar jag som i alla fall några stycken - inte bara en eller två. Hur vanligt förekommande är det att bilden som ges av hunden på BPH inte överrensstämmer med den bild ägaren/människor i hundens närhet har?

Rent statistiskt känns det väl inte sannolikt att de du känner till, är de enda hundar som "inte matchar" sitt BPH. Vad innebär det för BPH:ts tillförlitlighet?

Det går naturligtvis inte heller att få det helt "rättvist", sett ur alla aspekter. Att hundar påverkas av vem som håller i kopplet är väl ingen hemlighet, och att yttre omständigheter kan påverka reaktionerna borde heller inte vara något nytt. Om det dessutom är förekommande att hundar visar upp andra egenskaper än vad de "egentligen har", går det då att lita på BPH ur ett avelsperspektiv? Om det inte finns något sätt att ta reda på hur stor "felmarginal" det kan vara, går det ju inte heller att säga att det faktiskt är "enstaka individ" som inte "stämmer". Hur vet vi då att resultatet enligt BPH faktiskt visar vad linjerna bär på?

Jag tror du rör ihop begreppen lite. BPH är en standardiserad beskrivning av hundar som är ett bättre underlag för forskning jämfört med MH. Syftet med beskrivningar är inte att anpassa testsituationen för att få fram så mycket information som möjligt om den individuella hundenens förmåga att utföra en viss arbetsuppgift. Är det detta du vill komma åt ska du låta hunden genomföra ett Lämplighetstest.

Mentalbeskrivningar som verktyg är väl beprövat och har stöd från forskarna. Resultaten från BPH överensstämmer dessutom i hög grad med det ägarna redan vet om sin hund.

Är det ett 100 % exakt test när det gäller att beskriva och förklara alla individers beteenden? Nej, men det är faktiskt riktigt bra .

 

[Milosari]

Det är väl över lag väldigt svårt att prata om ett "bra" BPH-resultat, eller ett "tråkigt" BPH-resultat, just eftersom det beror så väldigt mycket på vad man vill göra med hunden och vad det är för sorts hund. Vad som säkert skulle ses som ett "tråkigt" BPH för t. ex. någon retriever, skulle kanske vara betydligt mycket lämpligare för en vinthund. Skulle jag gå BPH med en retriever som visade (minsta antydan till) aggression i något moment skulle jag tycka att det var ett mycket dåligt resultat, medans någon som går med en malle kanske skulle tycka att det inte alls var några konstigheter.

Glad, trygg och nyfiken är kanske mer eller mindre rasöverskridande önskemål, men jag tänker att det även där säkert ser väldigt annorlunda ut "hur mycket" man vill ha av egenskaperna i olika raser? Höga siffror på glad i främmande människor och energisk är absolut "för mycket" för vissa, medans andra tycker att det inte kan bli för mycket.

Nu minns jag inte några exakta siffror för när jag gick BPH med dotterns hund, men han fick ordentligt högt på bland annat de punkterna. I "fel" situation blir det naturligtvis väldigt "mycket av allt", och han kräver en del. Å andra sidan är det just den outtömliga energin och viljan att arbeta och vara till lags, som gör honom till en så rolig träningskompis! När andra hundar tröttnat och behöver paus, är han fortfarande fullt fokuserad och vill köra på. Han lär sig snabbt - på gott och ont. Som ren sällskapshund skulle han förmodligen ganska snabbt bli kvarterets skräck, inte aggressiv eller otrevlig på så sätt, men "för mycket" energi och "för mycket" egen problemlösningsförmåga (vilket f. ö. inte syns riktigt i hans BPH) skulle säkert kunna orsaka en del "hyss" om han fick för tråkigt. Nu - med ett aktivt liv men inget extremt, och med viktiga uppgifter i vardagen - är han en dröm i alla möjliga situationer. Inga problem att ligga "mitt i smeten" och slappna av, totalt obrydd om vad som händer runt omkring. Men vill man träna - då är han genast med på noterna!

Jag tror att han, på det stora hela, stämmer ganska väl med hur hans BPH ser ut. Jag vet också att för både dottern och för mig, är det ett "bra BPH". Det är en hundtyp vi trivs med, en mentalitet som är rolig att leva med och träna med, och som väl speglar rasens önskade egenskaper. Men någon annan kan naturligtvis titta på hans resultat och tycka att det ser "dåligt" ut, alldeles beroende på egna preferenser.

Jag håller inte alls med om att det inte finns dåliga BPH. Jag har avbrutit flera hundar under första momentet för att de är så rädda att de inte går att hantera. I testsituationen avbryter jag av djurskyddsskäl, men måste den till veterinären är situationen inte lika lätt att avbryta. En veterinär måste ju undersöka hunden även om den kissar ner sig av rädsla.

Samma gäller de hundar som inte avreagera efter att de blivit rädda, eller avreagera med väldigt lång tidsfördröjning, som tvärvägrar att gå över underlag 2. Och de som reagerar offensivt och kanske t o m avslutar med bett som första reaktion vid halvfiguren.

 

[MML]

Ja, till viss del. Men jag har svårt att se ett BPH där hunden uppvisar rädslor som den inte övervinner som "bra". Min egen hund tyckte att överraskning och skrammel var riktigt läskigt på sitt BPH (vilket inte förvånade mig). Hon reagerade starkt, ville inte alls gå fram och undersöka och fick lågt på trygghet på dessa moment. Samtidigt hade hon 4 på trygghet när det gällde främmande person (med och utan utklädsel), underlag och skott, lekte gärna och fick 3 på energisk och positiv attityd. Men otryggheten gör att jag inte kan se hennes PBH som "bra" och hon kommer inte att gå i avel. Det är ju vad jag tycker men jag tror att det finns andra som delar inställningen när det gäller rädslor och trygghet.

Ja, det är väl självklart att t. ex. osäkerhet/rädsla är något de absolut flesta inte vill ha i sin hund. Nu pratade jag dock mer allmänt om "bra" respektive "tråkigt" resultat, utifrån det inlägget av @Bulldoozer jag besvarade.

 

[MML]

Jag tror du rör ihop begreppen lite. BPH är en standardiserad beskrivning av hundar som är ett bättre underlag för forskning jämfört med MH. Syftet med beskrivningar är inte att anpassa testsituationen för att få fram så mycket information som möjligt om den individuella hundenens förmåga att utföra en viss arbetsuppgift. Är det detta du vill komma åt ska du låta hunden genomföra ett Lämplighetstest.

Mentalbeskrivningar som verktyg är väl beprövat och har stöd från forskarna. Resultaten från BPH överensstämmer dessutom i hög grad med det ägarna redan vet om sin hund.

Är det ett 100 % exakt test när det gäller att beskriva och förklara alla individers beteenden? Nej, men det är faktiskt riktigt bra .

Nej, jag känner till vad BPH är och det är BPH jag menar. @Bulldoozer skrev om hundar som fått ett "bra" BPH-resultat, trots ganska stora problem med rädslor i vardagen. Rädslor som alltså inte visades i testsituationen.

Hur vanligt förekommande är det? Om det händer med viss regelbundenhet att hundar får ett resultat som inte stämmer med hur de fungerar annars, hur kan vi då veta om det resultat som syns faktiskt är en riktig återspegling av hundarna (kullen/släkten/avkommorna) ?

 

[MML]

Jag håller inte alls med om att det inte finns dåliga BPH. Jag har avbrutit flera hundar under första momentet för att de är så rädda att de inte går att hantera. I testsituationen avbryter jag av djurskyddsskäl, men måste den till veterinären är situationen inte lika lätt att avbryta. En veterinär måste ju undersöka hunden även om den kissar ner sig av rädsla.

Samma gäller de hundar som inte avreagera efter att de blivit rädda, eller avreagera med väldigt lång tidsfördröjning, som tvärvägrar att gå över underlag 2. Och de som reagerar offensivt och kanske t o m avslutar med bett som första reaktion vid halvfiguren.

Nu skrev jag väl heller inte att det inte finns dåliga BPH, utan att det väl över lag är svårt att prata om ett "bra" respektive "tråkigt" resultat, så jag vet inte riktigt vad du menar att du inte håller med om.

Ett avbrutet BPH är väl dessutom rent krasst just avbrutet, och således inget resultat på BPH?

 

[tanten]

Nu skrev jag väl heller inte att det inte finns dåliga BPH, utan att det väl över lag är svårt att prata om ett "bra" respektive "tråkigt" resultat, så jag vet inte riktigt vad du menar att du inte håller med om.

Ett avbrutet BPH är väl dessutom rent krasst just avbrutet, och således inget resultat på BPH?

Tråden är lång och jag har alltmer svårt att förstå vad du argumenterar och diskuterar?

Dew flesta saker du för fram är väl i princiop allmängods? Dvs inte så myckt att argumentera varken för eller emot?

Själv har jag gjort BPH (för att ta ett exempel) med bara två hundar. Det gör att jag har en väldigt liten erfarenhet. I tråden finns de som gjort fler och dessutom personal och bedömare. En stor skillnad i vad vi vet, och i erfarenhet.

Ju längre tråden fortskrider desto svårare har jag att hänga med. Är det möjligt att sammanfatta?

 

[MML]

Tråden är lång och jag har alltmer svårt att förstå vad du argumenterar och diskuterar?

Dew flesta saker du för fram är väl i princiop allmängods? Dvs inte så myckt att argumentera varken för eller emot?

Själv har jag gjort BPH (för att ta ett exempel) med bara två hundar. Det gör att jag har en väldigt liten erfarenhet. I tråden finns de som gjort fler och dessutom personal och bedömare. En stor skillnad i vad vi vet, och i erfarenhet.

Ju längre tråden fortskrider desto svårare har jag att hänga med. Är det möjligt att sammanfatta?

Jag vet inte riktigt vad du menar att du vill ha en sammanfattning av. Hela tråden? Mina åsikter och tankar om BPH? Något annat?

Min erfarenhet av diskussionsforum är inte att de enbart är till för argumentationer "för eller emot" saker, eller att någon har rätt och någon annan har fel. Det är förstås möjligt att jag missbedömt hundforumet här, och att det enbart är den typen av diskussioner som ska föras här?

Annars så är det väl helt enkelt så att jag skriver frågor och funderingar som dyker upp under trådens gång. Som det här med hur mycket det går att "lita på" BPH-resultat, om det är som @Bulldoozer nämnde att hen känner till hundar som sett "bra" ut enligt BPH men har rädslor i vardagen. Det ser jag som ett potentiellt problem.

I just det inlägget du citerade var väl min argumentation att jag inte skrivit något om att det "inte finns dåligt BPH", vilket @Milosari antydde eftersom hen skrev att hen "inte alls höll med". Och så frågade jag om ett avbrutet BPH räknas som ett resultat, eftersom jag uppfattat det som att det enbart är genomförda BPH:n som är ett faktiskt resultat.

Det är ju inte konstigt att det blir så oerhört konstiga urspårningar, om det hela tiden förutsätts att allt man skriver är menat att "argumentera för eller emot".

 

[tanten]

Jag vet inte riktigt vad du menar att du vill ha en sammanfattning av. Hela tråden? Mina åsikter och tankar om BPH? Något annat?

Min erfarenhet av diskussionsforum är inte att de enbart är till för argumentationer "för eller emot" saker, eller att någon har rätt och någon annan har fel. Det är förstås möjligt att jag missbedömt hundforumet här, och att det enbart är den typen av diskussioner som ska föras här?

Annars så är det väl helt enkelt så att jag skriver frågor och funderingar som dyker upp under trådens gång. Som det här med hur mycket det går att "lita på" BPH-resultat, om det är som @Bulldoozer nämnde att hen känner till hundar som sett "bra" ut enligt BPH men har rädslor i vardagen. Det ser jag som ett potentiellt problem.

I just det inlägget du citerade var väl min argumentation att jag inte skrivit något om att det "inte finns dåligt BPH", vilket @Milosari antydde eftersom hen skrev att hen "inte alls höll med". Och så frågade jag om ett avbrutet BPH räknas som ett resultat, eftersom jag uppfattat det som att det enbart är genomförda BPH:n som är ett faktiskt resultat.

Det är ju inte konstigt att det blir så oerhört konstiga urspårningar, om det hela tiden förutsätts att allt man skriver är menat att "argumentera för eller emot".

Möjligen är jag trög, men jag känner att du upprepar saker flera gånger? En del är sånt som de flesta instämmer i, så varför upprepa?

Din dotters flat ska utbildas till assistanshund. Att just de individer som passar behöver ha utvalda egenskaper tror jag de flesta begriper

Självklart är det öppet att diskutera- det är själva meningen.med forumet.
Ledsen om jag totalt missuppfattat nåt

 

[Bulldoozer]

@MML Ber om ursäkt, jätte-trevligt var faktiskt att ta i. Däremot att BPH:t inte är rättvisande då det inte syns vilka problem de har med rädslor i vardagen. Jag vet två hundar som har ett helt ok BPH där det inte känns rättvisande avseende rädslor de lever med i vardagen. Dock verkar löp-cykeln styra väldigt mycket hos den ena hunden så där kan ju förklaringen vara att den var i en bättre period i cykeln. Att den inte är kastrerad är för att veterinär avrådde då det inte gick att spå om det skulle bli bättre eller sämre med kastrering.

Sen vet jag hundar där det syns mer rädslor på BPH men där det inte alls märks i vardagen på samma sätt som ovanstående, antagligen för att de inte blir belastade på det sättet till vardags som på ett BPH.

Jag påstår inte att BPH är ett dåligt verktyg men man måste ändå förstå att det kan bli viss felmarginal. Det finns liksom ingen regel utan undantag brukar man ju säga.

 

[Elementary]

Tror att det viktigaste att ta med sig från BPH är att det kan absolut vara kul att göra, kan ge en bild av hunden man kanske inte får se i vardagen och lära sig mer om sin hund, men att det i slutändan faktiskt inte handlar så mycket om individerna som om helheten. En hunds resultat säger ibland ganska lite om vad som nedärvs men om man har en hel kull med mer eller mindre otrygghet så är det en klarröd flagga.

När jag visste lite mindre om detta så fick jag se ett resultat där hunden var ointresserad av lek men där det förklarades med att hundens matte (som var en gammal dam) "ärligt talat inte är kul att leka med" och att hunden var helt annorlunda med "roligt" folk och rätt lekar osv. Det lät rimligt och kan nog absolut hända. Men nu när jag vet mer och har sett två kullsyskons resultat så inser jag ju att det är en röd tråd i kullen och inte alls kan förklaras med att matte eller testledaren är trist och det har också visat sig i avkommor med brist på lekintresse och lågt allmänt "driv".

Man kan absolut titta på ett resultat och dra öronen åt sig om man inte gillar det man ser men ett resultat kan ha relativt stora "felmarginaler" på grund av olika anledningar. Ju fler i kullen som beskrivs desto mindre blir felmarginalen och det är då BPH visar vilket bra verktyg det kan vara.

Tyvärr blev det aldrig av att jag gjorde BPH med någon av mina. Första var redan för sjuk när han blev tillräckligt gammal och de andra två var det för svårt att få plats nånstans med. Alla kan ju inte resa i flera timmar hur mycket man än skulle vilja. Hoppas verkligen det både blir mer poppis att hålla i BPH (speciellt i norrland) och att genomföra BPH så att man kan zooma ut från individnivå oftare i framtiden.