Kan vi prata om Sve##nius senaste uttalande?

Nej det kan självklart inte du veta. Min poäng var att man inte ska ha en övertro på att skolpersonal "flaggar upp".

Det handlar inte om övertro. Det handlar om att använda de redskap som är möjliga. Om screening kan hjälpa X antal till en bättre skolgång och uppväxt så är det bra.
Det minskar också felmarginalen om det finns skolpersonal som, av okänd anledning, inte flaggar för ett möjligt behov.
 
För det första var det du som började prata om att underdiagnostieringen var märklig så jag svarade på det. Och ja, jag tror att det spelar roll vad anledningen är för jag tror att det är där man får börja. Inte med att tvinga människor.

Och jag tycker bara hela förslaget är så sjukt. Det är sånt här som föder politikerförakt, att man tar en vetenskaplig studie och vänder och vrider på den tills den passar ens egna syften.

Att det finns en underdiagnostisering kan vi nog utgå ifrån. Då är det rimligt att samhället inför en form av kontrollfunktion för att i förlängningen minska negativa effekter, för både den enskilde individen och samhället.
Precis som att man inte väntar på att kvinnor ska undersöka sina bröst själva utan det kommer kallelse till mammografi.

Om alla barn i klassen X genomför en screening så är det ju möjligt att föräldrarna X inte tycker att det är lika mycket av ett socialt stigma. Det är ju bara något som alla erbjuds.
 
Det finns en gigantisk amerikansk studie som startade på 70talet. Tyvärr kommer jag ju inte ihåg något mer om källan, den presenterades på en föreläsning om förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet och sambandet mellan samhällets kostnader - i pengar. För att övertyga kommuners ekonomer och politiker om att en får igen satsade pengar. Studien påvisade naturligtvis också bätte mående på många sätt. Tusen barn ingick i den och tusen i kontrollgrupp. Barnen fick lite extra helt enkelt, lite extra mödravård - fler besök, barnavård, stöd i skolarbete så fort det behövdes och så vidare. Efter 30 år kunde det påvisas att krasst ekonomiskt hade varje instoppad dollar fyrdubblats. Barnen hade klarat skolan, läst vidare, fått jobb - dragit in skattepengar istället för att kosta i form av rättsväsendeutgifter. Bättre hälsa - allt som kostar samhället och den enskilde individen mycket var bättre. Och jämförelsen med kontrollgruppen var glasklar. Samhället vann på alla plan på LITE extra. Barnen kom från olika samhälls och socioekonomiska grupper. Ingen utpekning på det viset.
 
Att det finns en underdiagnostisering kan vi nog utgå ifrån. Då är det rimligt att samhället inför en form av kontrollfunktion för att i förlängningen minska negativa effekter, för både den enskilde individen och samhället.
Precis som att man inte väntar på att kvinnor ska undersöka sina bröst själva utan det kommer kallelse till mammografi.

Om alla barn i klassen X genomför en screening så är det ju möjligt att föräldrarna X inte tycker att det är lika mycket av ett socialt stigma. Det är ju bara något som alla erbjuds.
Måste alla ha en diagnos? Är det inte bättre att vi ser till att alla får det stöd de behöver. Vågar tippa på att många som inte är i behov av en diagnos, skulle fungera bättre med lite extra stöd. Detta då det finns många olika riskfaktorer för att hamna utanför samhället.
 
Måste alla ha en diagnos? Är det inte bättre att vi ser till att alla får det stöd de behöver. Vågar tippa på att många som inte är i behov av en diagnos, skulle fungera bättre med lite extra stöd. Detta då det finns många olika riskfaktorer för att hamna utanför samhället.

Jag har förstått det som att utan diagnos är det svårare att få rätt stöd. Det löser inget problem för alla men åtminstone för en del, kan jag tänka mig.
 
Att det finns en underdiagnostisering kan vi nog utgå ifrån. Då är det rimligt att samhället inför en form av kontrollfunktion för att i förlängningen minska negativa effekter, för både den enskilde individen och samhället.
Precis som att man inte väntar på att kvinnor ska undersöka sina bröst själva utan det kommer kallelse till mammografi.

Om alla barn i klassen X genomför en screening så är det ju möjligt att föräldrarna X inte tycker att det är lika mycket av ett socialt stigma. Det är ju bara något som alla erbjuds.
Såhär: om M PÅ RIKTIGT hade velat förbättra situationen för barn och unga med npf så hade de kunnat låta bli att skära ner på skola, socialtjänst och barn-och ungdomspsykiatri överallt där får makten.

I Lund är nu BUPs kötid till läkarbesök för medicinering mer än 1 år!! Börja där kanske? På ett år kan ett barn med t ex adhd halka efter så mycket i skolan att det blir svårt att komma ikapp. Men det ger inte lika mycket röster som det här förslaget så det skiter man i. Man har ingen ambition att driva igenom det, man vill bara locka till sig en viss typ av väljare. Populism i sin allra vidrigaste form.

Och jag är inte ens vänster.
 
Anpassnigar i skolan har ett mindre genomslag än anpassningar (medvetna eller omedvetna) i hemmet.

Dessutom finns det forskning som indikerar att ju mer vi individanpassar undervisning (oavsett diagnoser eller inte) desto sämre inlärning och resultat hos eleverna.
Har du en länk till studien/studier?
Är det mer stigmatiserande för utrikes födda barn jämfört med svenskfödda barn?
Ja. Det är samverkande strukturer. (Se nedan.)






KL: Citerar in mitt eget inlägg från valtråden:
Som varande person med ADHD samt utbildad i medicinhistoria med inriktning just rasism och rasbiologi så kan jag säga att det i nuvarande situation blir fruktansvärt rasistiskt och även negativt för barn med ADHD med en sådan screening. Samhället och vården kämpar fortfarande med att sluta försöka "fixa" människor som inte fungerar som det rasbiologiska ideal vi fortfarande lever med, och att börja medicinera bort vad som borde vara normal variation hos barn är fruktansvärt i sig. Lägg till det att det skulle göras med tvång och dessutom riktas mot grupper som fortfarande lider av rasistiska strukturer, så är vi utan problem tillbaka i rashygienens värld.

ADHD har blivit ett problem endast för att vi skapat en värld där variationer inte bejakas. Det behövs förändringar i hur vi bemöter och hjälper dessa barn, som utgår från deras välmående snarare än omgivningens rädsla för att de (vi) är annorlunda. Särskilt när det handlar om barn i familjer som redan misstror samhällsinstitutioner (med all rätt, med tanke på den rasism de utsätts för).

Så jo, jag tycker det är väldigt rimligt att kalla det för vad det är som @sjoberga mfl gör. Det betyder inte att vi inte kan diskutera hur dessa barn bäst hjälps. Snarare hjälper det oss att se till att vi inte upprepar historiska misstag såsom tvångsvård, tvångsomhändertagande, och tvångsmedicinering.
 
Jag förstår inte alls vad detta ska ge.
- ADHD är en av de mest kända NPF-diagnoserna i samhället. Förskola, skola, BVC och all annan hälsovårdande personal har ständigt ögonen öppna för symptom. Formell screening saknas men ögonen och kunskapen finns och vi är många som har stor vana att lyfta dessa frågor med vårdnadshavare.
- Vad är det för tester för ADHD man tänker sig? De screeningtest som finns för ADHD saknar tillförlitlighet och är definitivt inte tillräckliga för diagnosticering. (Källa mamma, specialist inom neuropsykiatri)
- BUP är kraftigt överbelastat redan idag. Vi pratar kötider på 1-2 år för en ADHD-utredning i många regioner. Vem är det som ska göra alla dessa nya utredningar? Vad gör vi med alla dem som redan står i kö?
- Ett screeningresultat kommer aldrig att övertala en skeptisk vårdnadshavare. Man behöver informera och samtala med vårdnadshavare. I flerspråkiga familjer så behöver man göra det med kunskap i deras kulturella bakgrund och, vid behov, med tolk.
- Skollagen är jättetydlig i att insatser ska ges efter behov, inte utifrån diagnos. I verkligheten så stämmer det att diagnos ger viss fördel. Däremot så ger inte en diagnos skolan mer pengar eller mer resurser. Finns där inte mer resurser att ta av så spelar inte diagnos någon roll.
- ADHD går att medicinera men vill vi verkligen börja sätta in amfetaminliknande preparat till lågstadieelever?

Man slänger pengar i sjön, skrämmer upp vårdnadshavare och tar en överhängande risk att fylla på redan milslånga köer med barn som inte ska stå i dem. Men det är givetvis sexigare att uppfinna något nytt än att göra slitgörat att reparera befintliga system.
 
Har du en länk till studien/studier?

Ja. Det är samverkande strukturer. (Se nedan.)






KL: Citerar in mitt eget inlägg från valtråden:

Kunde tyvärr inte hitta några öppna resurser just nu. Men det handlar om studier gjorda ffa mot polska elever i matte. Iom det fantastiska uppsving i resultaten i PISA och TIMSS.
 
Som jag skrev så hade jag önskat en bredare screening. Precis som att kvinnor över en viss ålder kallas till cellprov och mammografi.

Min gissning kring detta fokus är att man i vissa områden kan misstänka en underdiagnostisering som i förlängningen ger en negativ effekt på samhället.
Jämför inte ADHD med cancer, det är inte en sjukdom.

Personligen tror jag att underdiagnostiseringen i utsatta områden har att göra med flera saker, men de har alla med kultur att göra (inte religion, kultur). Kunskapen om psykologiska termer är låg (kan bli sett som "hittepåproblem"). Föräldrarna har fullt upp med sina egna bekymmer. Förtroendet till stat och myndigheter är extremt lågt. Förhållandet till skola och lärare är annorlunda.

Alltså... Hur ofta diagnostiseras barn i Syrien, Afghanistan och Somalien med ADHD?

Med det sagt, så tror jag aldrig att en allmän screening kommer att införas. Då skulle i princip alla skolklasser behöva ha stöd. Och det finns inte nog med lärare som det är...
 
Jag förstår inte alls vad detta ska ge.
- ADHD är en av de mest kända NPF-diagnoserna i samhället. Förskola, skola, BVC och all annan hälsovårdande personal har ständigt ögonen öppna för symptom. Formell screening saknas men ögonen och kunskapen finns och vi är många som har stor vana att lyfta dessa frågor med vårdnadshavare.
- Vad är det för tester för ADHD man tänker sig? De screeningtest som finns för ADHD saknar tillförlitlighet och är definitivt inte tillräckliga för diagnosticering. (Källa mamma, specialist inom neuropsykiatri)
- BUP är kraftigt överbelastat redan idag. Vi pratar kötider på 1-2 år för en ADHD-utredning i många regioner. Vem är det som ska göra alla dessa nya utredningar? Vad gör vi med alla dem som redan står i kö?
- Ett screeningresultat kommer aldrig att övertala en skeptisk vårdnadshavare. Man behöver informera och samtala med vårdnadshavare. I flerspråkiga familjer så behöver man göra det med kunskap i deras kulturella bakgrund och, vid behov, med tolk.
- Skollagen är jättetydlig i att insatser ska ges efter behov, inte utifrån diagnos. I verkligheten så stämmer det att diagnos ger viss fördel. Däremot så ger inte en diagnos skolan mer pengar eller mer resurser. Finns där inte mer resurser att ta av så spelar inte diagnos någon roll.
- ADHD går att medicinera men vill vi verkligen börja sätta in amfetaminliknande preparat till lågstadieelever?

Man slänger pengar i sjön, skrämmer upp vårdnadshavare och tar en överhängande risk att fylla på redan milslånga köer med barn som inte ska stå i dem. Men det är givetvis sexigare att uppfinna något nytt än att göra slitgörat att reparera befintliga system.

Bra inlägg i övrigt men jag är så trött på dessa fördomar om medicin. Ja det är amfetaminliknande men dosen är mycket låg. Medicin kan göra hela skillnaden för ett barn, till den grad att utan medicin hade barnet knappt kunnat gå i specialklass, med medicin kan barnet gå i vanlig klass och prestera väl.

Så ja, det vill vi. Om behovet finns.
 
Bra inlägg i övrigt men jag är så trött på dessa fördomar om medicin. Ja det är amfetaminliknande men dosen är mycket låg. Medicin kan göra hela skillnaden för ett barn, till den grad att utan medicin hade barnet knappt kunnat gå i specialklass, med medicin kan barnet gå i vanlig klass och prestera väl.

Så ja, det vill vi. Om behovet finns.

Givetvis. Du har helt rätt. Det var slarvigt formulerat av mig. Det jag skulle ha uttryckt var en oro för en utveckling där medicinering blir en quick-fix till allt och alla och övriga insatser prioriteras ned. Men jag håller helt med dig och medicinering kan verkligen vara livräddande.
 
Bra inlägg i övrigt men jag är så trött på dessa fördomar om medicin. Ja det är amfetaminliknande men dosen är mycket låg. Medicin kan göra hela skillnaden för ett barn, till den grad att utan medicin hade barnet knappt kunnat gå i specialklass, med medicin kan barnet gå i vanlig klass och prestera väl.

Så ja, det vill vi. Om behovet finns.

Ja men det kan också leda till en hel del obehagliga problem. Jag känner flera som fått mycket ångest av mediciner och barn har inte alltid verktygen som behövs för att förstå vad som händer.

Eftersom konsekvenserna kan bli både bra och dåliga bör det ske med stor försiktighet och efter att mycket annat prövats.

Jag kan väl tycka att de barn som behöver medicin för att gå i en vanlig klass "upptäcks" även utan screening.
 
Ja men det kan också leda till en hel del obehagliga problem. Jag känner flera som fått mycket ångest av mediciner och barn har inte alltid verktygen som behövs för att förstå vad som händer.

Eftersom konsekvenserna kan bli både bra och dåliga bör det ske med stor försiktighet och efter att mycket annat prövats.

Jag kan väl tycka att de barn som behöver medicin för att gå i en vanlig klass "upptäcks" även utan screening.

Helt klart! Och enligt min erfarenhet så sker medicinering inte alls slentrianmässigt utan diskuteras igenom med läkare och man har en noggrann uppföljning.
 
Det är inte enkelt men det är ett sätt att börja.
Föräldrar som vägrar diagnostiserade barn lämplig behandling kanske bör orosanmälas? Jag antar att det görs när föräldrar i andra fall vägrar sina barn lämplig behandling.
Rätt stöttning från skolan borde bli lättare om det finns en diagnos att peka på.
Det händer att de barnen orosanmäls, men en orosanmälan behöver ju inte betyda att utredningen inleds och ger verkligen ingen myndighet rätt att utreda barns eventuella neuropsykiatriska funktionshinder mot vårdnadshavares vilja.

Efter att under många år ha arbetat med att hantera orosanmälningar som kommit in till socialtjänsten är jag övertygad om att tvång inte är den rätta vägen. Det skapar en fientlighet till samhället och bidrar till att man inte vill vara en del av det samhället.
 
Helt klart! Och enligt min erfarenhet så sker medicinering inte alls slentrianmässigt utan diskuteras igenom med läkare och man har en noggrann uppföljning.
Det är tyvärr inte min erfarenhet, men nu talar jag utifrån bara min personliga erfarenhet, då. Så det blir ju lite ord mot ord, men vi kanske kan konstatera att det kan se väldigt olika ut, helt enkelt.
 
Det är tyvärr inte min erfarenhet, men nu talar jag utifrån bara min personliga erfarenhet, då. Så det blir ju lite ord mot ord, men vi kanske kan konstatera att det kan se väldigt olika ut, helt enkelt.
Jag vet två barn i min närhet som man gärna stoppar i mediciner- och höjer dosen för att stävja stök, tex i skolan, och glömmer bort det där viktiga att ge barnen verktyg att hantera känslor och ...tja, sig själv och livet. Nej nej, höj medicinerna så det blir lugn och ro i skolan och hemma istället!
 
Helt klart! Och enligt min erfarenhet så sker medicinering inte alls slentrianmässigt utan diskuteras igenom med läkare och man har en noggrann uppföljning.

Tror du att det skulle följas upp lika noggrant som det gjorts i din erfarenhet även med föräldrar som inte litar på vprden och egentligen inte vill få adhddiagnos på sina barn?
 

Liknande trådar

Samhälle Tittar ni på nyheter på TV eller streaming? Själv har jag slutat att titta på nyheter. Jag behöver inte nyheter för att veta att idag...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 019
Senast: aiquen
·
Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 624
Senast: Squie
·
Samhälle Såg att @Görel tipsat om denna på annat håll men den är för intressant att inte få en egen tråd. Intressant i betydelsen hur ett - vad...
2 3
Svar
45
· Visningar
3 040
Senast: Sirap
·
Skola & Jobb Jag jobbar delade pass och har egentligen ganska många timmar ledigt varje dag - men spenderar dem på att vara trött och stressad över...
2
Svar
30
· Visningar
1 838
Senast: Migo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp