Jämställt förhållande

[Inte_Ung]

Dvs de lagar mat vid särskilda tillfällen när de själva känner för det, men kvinnan är fortfarande den som får slita för att allt ska gå runt till vardags.

Jag tror att vi skall rikta in oss på just det där med att "slita för att allt skall gå runt" är något som måste delas lika på när det kommer till själva "slitet".

Om någon "sliter" mera än den andra så blir det ojämlikt.

 

[Svartkatt]

Fast nej, nu var jag nog inte tydlig. Han kan laga mat, men inte mat jag gillar. Det är inte så det blir makaroner och ketchup, men han har inte samma känsla för kryddning som jag. Måste han lära sig det för att vi ska "få kalla oss" jämställda? Han sköter all städning. Jag har nog dammsugit typ tre gånger sen vi flyttade ihop för åtta år sen.

Och angående trädgården @VLMF varför ska jag projektleda honom i ogräsrensning när jag lika gärna kan göra det själv både bättre och snabbare? Så tar han tvätten istället.

Jag förstår dig och jag hade i en relation absolut kunna sköta både tvätt och städning för att slippa den förhatliga matlagningen. Jag lagar inte mat som singel för jag är 1) värdelös på det och 2) totalt ointresserad av att äta lagad mat, så varför skulle jag börja med något jag verkligen avskyr och är skitkass på om den andra kan det? Till och med kanske är bra på det? Tycker det är viktigt? Då gör jag hellre något annat som jag är bättre på och som han per automatik då också slipper.

Men jag skulle aldrig tvinga iväg min sambo för att besikta min bil eller något annat som oftast hamnar på mannen. Det är ju min bil och jag skulle aldrig gå med på att bara ha en bil.

 

[Inte_Ung]

Männen däremot glider på räkmacka hemma och har därmed ork och tid att göra saker på jobbet som leder till högre inkomst.

Men det är inte vad jag menar.
Jag menar i form av arbetsbelastning gällande sådant som man vill göra som familj.
Arbetsbelastningen måste delas så att båda får möjlighet att utveckla sig lika mycket.

Om tvätt och städ tar mindre tid och energi än att träna ungdomar i en idrottsförening så faller din teori.

 

[MiniLi]

Jag tror att vi skall rikta in oss på just det där med att "slita för att allt skall gå runt" är något som måste delas lika på när det kommer till själva "slitet".

Om någon "sliter" mera än den andra så blir det ojämlikt.

Ja, och faktum är att kvinnor generellt sliter betydligt mer hemma. Många kvinnor ser det dock inte som slit, för det är så självklart att det är så det ska vara. Vi är så indoktrinerade i detta att man inte ens reagerar.

 

[MiniLi]

Men det är inte vad jag menar.
Jag menar i form av arbetsbelastning gällande sådant som man vill göra som familj.
Arbetsbelastningen måste delas så att båda får möjlighet att utveckla sig lika mycket.

Om tvätt och städ tar mindre tid och energi än att träna ungdomar i en idrottsförening så faller din teori.

Nej min teori faller inte alls eftersom en väsentlig punkt i den handlar om vad vi för vidare till framtida generationer. Vi för fortfarande vidare könskonservstiva roller även när vi delar upp saker efter intresse.

 

[Inte_Ung]

Ja, och faktum är att kvinnor generellt sliter betydligt mer hemma. Många kvinnor ser det dock inte som slit, för det är så självklart att det är så det ska vara. Vi är så indoktrinerade i detta att man inte ens reagerar.

Och det är just där som det blir ojämlikt.
Inte i själva aktiviteten som sådan.

Laga mat är dock något som alla behöver kunna för sin självständighet, så det går nog inte att skippa helt.

 

[MiniLi]

Och det är just där som det blir ojämlikt.
Inte i själva aktiviteten som sådan.

Laga mat är dock något som alla behöver kunna för sin självständighet, så det går nog inte att skippa helt.

Jag anser att aktiviteten i sig påverkar och är viktig, där tänker vi helt enkelt olika.

Ang laga mat så kan man ju lära sig på olika nivå. Det är nog få personer som inte klarar av att laga mat alls, men nu pratade vi ju om att män generellt ändå är sämre på det än kvinnor vilket leder till att kvinnor fortsätter laga mer mat vilket håller igång hela ekorrhjulet.

 

[sthu]

varför skulle jag börja med något jag verkligen avskyr och är skitkass på om den andra kan det?

Det här! Jag håller med. Och jag ser det inte som ojämställt att dela det så.
Varför måste precis allt delas 50/50 för att det ska "räknas"?

 

[MiniLi]

Det här! Jag håller med. Och jag ser det inte som ojämställt att dela det så.
Varför måste precis allt delas 50/50 för att det ska "räknas"?

Det beror väl på vad man anser att målet är?
Är målet att få till en uppdelning som båda trivs med?
Är målet att få till en uppdelning som innebär att båda lägger lika mycket tid sammantaget?
Eller är målet också att vara del i att påverka en förändring i samhället?
Eller någonstans där emellan?

Vad man väljer som mål kommer såklart påverka vad man anser ”räknas”

 

[Badger]

Fast nej, nu var jag nog inte tydlig. Han kan laga mat, men inte mat jag gillar. Det är inte så det blir makaroner och ketchup, men han har inte samma känsla för kryddning som jag. Måste han lära sig det för att vi ska "få kalla oss" jämställda? Han sköter all städning. Jag har nog dammsugit typ tre gånger sen vi flyttade ihop för åtta år sen.

Och angående trädgården @VLMF varför ska jag projektleda honom i ogräsrensning när jag lika gärna kan göra det själv både bättre och snabbare? Så tar han tvätten istället.

Eftersom du inte städar och så så gör ni ju mest tvärtom mot vad vi gör, dvs hos oss lagar han nästan all maten.

Dock för någon annan, inte dig, kan jag faktiskt varmt rekommendera att helt enkelt bara nöjt äta allting som mannen serverar under ett par år. Min har gått från att inte kunna laga mat till att vara oerhört bra på det och mycket bättre än jag är (mycket bättre än hans och mina mammor, fastrar och mostrar, vänner och väninnor och bättre än flertalet restauranger man går på). Jag har haft all kunskapen (och har kunnat tipsa om hygien och gröna potatisar) och han all entusiasmen, inför att slippa äta mackor varje gång jag inte har haft lust att laga mat.

Så som sagt han lagar 90% av maten nu och gör mesta handlingen. Och lagar extremt bra mat dessutom och letar nya rätter.

Det var verkligen inte så tidigare, han gick inte ens in i köket med tidigare flickvänner. (iofs sa han att om han gjorde det så tog de över och sparkade ut honom. Men var ändå irriterade över att han inte lagade mat.)

 

[sthu]

Det beror väl på vad man anser att målet är?
Är målet att få till en uppdelning som båda trivs med?
Är målet att få till en uppdelning som innebär att båda lägger lika mycket tid sammantaget?
Eller är målet också att vara del i att påverka en förändring i samhället?
Eller någonstans där emellan?

Vad man väljer som mål kommer såklart påverka vad man anser ”räknas”

Fast jag förstår fortfarande inte varför varje enskild syssla måste delas lika för att "räknas". Vårt mål är att vara jämställda, och det anser vi att vi är. Men vi delar inte millimeterlika på varje enskild syssla. Hushållsarbetet är dock fördelat i det stora hela jämnt över båda.

Sen att jag inte låter honom inkräkta på mitt intresse, tex trädgården, tycker inte jag påverkar jämställdheten i förhållandet. Jag menar, jag rör inte hans modellplan.

 

[sthu]

Eftersom du inte städar och så så gör ni ju mest tvärtom mot vad vi gör, dvs hos oss lagar han nästan all maten.

Dock för någon annan, inte dig, kan jag faktiskt varmt rekommendera att helt enkelt bara nöjt äta allting som mannen serverar under ett par år. Min har gått från att inte kunna laga mat till att vara oerhört bra på det och mycket bättre än jag ärn (mycket bättre än hans och mina mammor, fastrar och mostrar, och bättre än flertalet restauranger man går på). Jag har haft all kunskapen (och har kunnat tipsa om hygien och gröna potatisar) och han all entusiasmen, inför att slippa äta mackor varje gång jag inte har haft lust att laga mat.

Så som sagt han lagar 90% av maten nu och gör mesta handlingen. Och lagar extremt bra mat dessutom och letar nya rätter.

Det var verkligen inte så tidigare, han gick inte in i köket med tidigare flickvänner. (iofs sa han att om han gjorde det så tog de över och sparkade ut honom. Men var ändå irriterade över att han inte lagade mat.)

Men då antar jag att han haft något slags intresse av att lära sig, dvs slippa mackor.
Min man är nöjd med maten han lagat, jag är det inte. Det innebär inte att han är dålig på det, han har bara inte samma smak som mig.

 

[Badger]

Men då antar jag att han haft något slags intresse av att lära sig, dvs slippa mackor.
Min man är nöjd med maten han lagat, jag är det inte. Det innebär inte att han är dålig på det, han har bara inte samma smak som mig.

Jo absolut.

Och det faktum att både jag och min mamma äter typ vad som helst. Hon lärde mig baka på samma sätt. Genom att helt enkelt verkligen inte göra det alls men gärna äta även lätt bränd äppelpaj och kasst jästa bullar.

Men det är ganska uppenbart att ett vacuum är lättare att nästla sig in i än att försöka kämpa sig in mot ett motstånd. Så tex om någon rent teoretiskt sett vill att ens man ska göra X är det bättre att släppa det delvis.

Jag är ju själv likadan, supertråkigt att försöka göra muffins med en faster hängandes över sig som pekar på receptet och -nejnej nu gör du fel. Usch vad det blev.

Men som sagt du vill ju inte att han ska laga mat. Jag vill bara tipsa andra.

Jag tycker ju också det är mycket roligare att laga mat till mamma. När vi reser bort lagar jag all maten. Hon gillar min mat (typ grönsaker kokta eller stekta med X eller Y) mer än min man gör så han får lite skylla sig själv.

 

[sthu]

Jo absolut.

Och det faktum att både jag och min mamma äter typ vad som helst. Hon lärde mig baka på samma sätt. Genom att helt enkelt verkligen inte göra det alls men gärna äta även lätt bränd äppelpaj och kasst jästa bullar.

Men det är ganska uppenbart att ett vacuum är lättare att nästla sig in i än att försöka kämpa sig in mot ett motstånd. Så tex om någon rent teoretiskt sett vill att ens man ska göra X är det bättre att släppa det delvis.

Jag är ju själv likadan, supertråkigt att försöka göra muffins med en faster hängandes över sig som pekar på receptet och -nejnej nu gör du fel. Usch vad det blev.

Men som sagt du vill ju inte att han ska laga mat. Jag vill bara tipsa andra.

Ja, det är en helt annan situation. Men det är inte det jag vänder mig mot.

 

[Svartkatt]

Fast jag förstår fortfarande inte varför varje enskild syssla måste delas lika för att "räknas". Vårt mål är att vara jämställda, och det anser vi att vi är. Men vi delar inte millimeterlika på varje enskild syssla. Hushållsarbetet är dock fördelat i det stora hela jämnt över båda.

Sen att jag inte låter honom inkräkta på mitt intresse, tex trädgården, tycker inte jag påverkar jämställdheten i förhållandet. Jag menar, jag rör inte hans modellplan.

Jag håller med. Och jag håller också med i att det blir skevt att räkna in ett intresse i ekvationen. Matlagning och trädgårdsarbete kan ju vara ett intresse. Bilar kan absolut vara ett intresse (och då menar jag inte att åka till verkstan och dricka kaffe medan en mekaniker servar bilen utan skruva bil själv). Hästarna och stallet är ju mitt intresse. Jag skulle aldrig drömma om att säga att jag inte kan eller borde städa för att jag har ju minsann varit i stallet i tre timmar. Även om det är något som i alla fall i viss mån ingår i vardagen. Jag skulle heller aldrig kräva att min partner engagerade sig i hästarna och stallarbetet.

Jag hade heller inte velat tvångsmässigt dela med mig av en syssla 50/50 som jag faktiskt tyckte om bara för att det skulle bli rättvist heller. Så länge det är hyfsat jämt och inte en part (läs: kvinnan) gör typ 98 procent av hushållsarbetet medan mannen tittar på sport i soffan så orkar jag inte hetsa upp mig så mycket om vem som gör vad. Då stör det mig ungefär tusen procent mer att en man per automatik oftast får högre lön enbart av att han är en man, trots att man gör likvärdigt jobb, eller att även arbetsgivare utgår från att man som kvinna kommer vilja yngla av sig och vara föräldraledig, men det är ju egentligen en helt annan diskussion.

 

[MiniLi]

Fast jag förstår fortfarande inte varför varje enskild syssla måste delas lika för att "räknas". Vårt mål är att vara jämställda, och det anser vi att vi är. Men vi delar inte millimeterlika på varje enskild syssla. Hushållsarbetet är dock fördelat i det stora hela jämnt över båda.

Sen att jag inte låter honom inkräkta på mitt intresse, tex trädgården, tycker inte jag påverkar jämställdheten i förhållandet. Jag menar, jag rör inte hans modellplan.

Trädgården är väl en sak, jag tänker mer på matlagningen. Där har ni ju en traditionell uppdelning som beror på att du är bättre på matlagning, vilket är i linje med de konservativa och traditionella könsrollerna och högst troligen även är en effekt av desamma.

Jag har svårt att se det som jämställdhet eftersom det ligger i linje med destruktiva och traditionella könsroller. Men det beror ju på att jag anser att målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma en samhällsförändring, vilket är väldigt svårt att göra utan att utmana befintliga strukturer.
Men det är ju min syn på jämställdhet, alla delar inte den. Jämställdhet är dessutom inte en ja/nej fråga för de flesta. Det är väl mer en gradvis grej, där en relation kan ”pricka av” olika många faktorer. Det är liksom ingen kritik mot er om det nu är så att ni får till en jämställd fördelning på (nu hugger jag något) 9 av 10 faktorer. Det är säkert bättre än hos många andra och fullt tillräckligt om ni är nöjda. Jag tror inte det finns någon relation som är 100% jämställd. Vi har helt enkelt inte kommit så långt i samhället än.

 

[sthu]

Trädgården är väl en sak, jag tänker mer på matlagningen. Där har ni ju en traditionell uppdelning som beror på att du är bättre på matlagning, vilket är i linje med de konservativa och traditionella könsrollerna och högst troligen även är en effekt av desamma.

Jag har svårt att se det som jämställdhet eftersom det ligger i linje med destruktiva och traditionella könsroller. Men det beror ju på att jag anser att målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma en samhällsförändring, vilket är väldigt svårt att göra utan att utmana befintliga strukturer.
Men det är ju min syn på jämställdhet, alla delar inte den. Jämställdhet är dessutom inte en ja/nej fråga för de flesta. Det är väl mer en gradvis grej, där en relation kan ”pricka av” olika många faktorer. Det är liksom ingen kritik mot er om det nu är så att ni får till en jämställd fördelning på (nu hugger jag något) 9 av 10 faktorer. Det är säkert bättre än hos många andra och fullt tillräckligt om ni är nöjda. Jag tror inte det finns någon relation som är 100% jämställd. Vi har helt enkelt inte kommit så långt i samhället än.

Men maten är ju mitt intresse. Jag gör det inte för att jag måste. Får jag inte vara njuta av att laga mat för att jag är kvinna?

 

[Thaliaste]

Men maten är ju mitt intresse. Jag gör det inte för att jag måste. Får jag inte vara njuta av att laga mat för att jag är kvinna?

Jag tycker att du såklart får laga mat när det är ditt intresse! Det är dessutom du och din man som ska vara nöjda med er uppdelning (även om det i förlängningen även påverkar fler). Sen kan det ju vara bra för honom själv och vid de tillfällen han är själv med ert barn, att han har någon sånär förmåga att laga okej mat, men det är ju hans eget ansvar också.

Men det jag undrar över är varför det är viktigt för dig att er uppdelning med maten ska ses som jämställd?

 

[MiniLi]

Men maten är ju mitt intresse. Jag gör det inte för att jag måste. Får jag inte vara njuta av att laga mat för att jag är kvinna?

Det är klart du får. Det är inte du som är ”problemet” där. Problemet ur ett jämställdhetsperspektiv är ju att din partner inte har lagt ner tillräckligt engagemang och övningstid för att lära sig att laga godare mat (edit. Eller rättare sagt så pass god mat att det skulle kännas bra och okej för dig att överlåta mer matlagning till honom)

Men åter igen - ingen kritiserar er eller säger att ni måste ändra er. Det är helt okej att vara nöjd med fördelningen även om ni just på denna punkt har en stereotyp och därmed icke-jämställd fördelning. Alla relationer har saker som inte är helt hundra ur ett jämställdhetsperspektiv så ni är inte på något sätt ensamma om detta.

 

[Inte_Ung]

Men då antar jag att han haft något slags intresse av att lära sig, dvs slippa mackor.
Min man är nöjd med maten han lagat, jag är det inte. Det innebär inte att han är dålig på det, han har bara inte samma smak som mig.

Eller så intresserar man sig för varandras intressen.
Vi delar faktiskt alla intressen.
Och jag tror att det är en orsak till att vi trivs så bra tillsammans.
Även om vi ibland tycker olika i hur de skall prioriteras inbördes.