Jag tror att min sambo misshandlar mig verbalt

[tanten]

För några dagar sedan var planen att jag skulle ta med mig alla mediciner jag hade och ta dom när jag var inlagd, så mina barn och min sambo skulle slippa bli traumatiserade av att hitta mig död i sängen.

Fan, vad dumt! Nu känns det bättre i alla fall!

Så bra att du skrev det där. För du både ser, och vet att det är absolut galet tänkande. För är det något man är skyldig sina barn är det att finnas där. Levande.

Stora knäppa tankar vill gärna bara ligga och pyra i huvudet. Precis som troll så spricker de när de kommer ut i ljuset. Det där sprack. Poff!

Du är grym!
Fortsätt jobba på. Vi står här och viftar med pompomsen och har våra öron öppna när du vll bolla dumma tankar.

Många varma tankar
/tanten

 

[TinyWiny]

Gör det Det är helt okej

Bra att du har kunnat vara ärlig med det. Det är så vanligt att inte klara av att säga hur illa det faktiskt är. Särskilt när det går upp och ner och känns olika från dag till dag.

Jo det vet jag och faktum är att även om man inte har den diagnosen så är en sådan här situation jättejobbig och det är lätt hänt att pendla mellan ytterligheterna.

Det är det som är så fantastiskt med buke Här finns alla sorters människor med alla sorters erfarenheter och man kan bolla med okända människor som man aldrig behöver träffa om man inte vill. Det kan ofta vara lättare än att sitta ansikte mot ansikte. Det där med bevis är så vanligt när man är i en destruktiv relation. Gränserna för vad som är okej och inte har för längesedan suddats ut och man känner sig helt vilse. Då är det så viktigt att få bekräftelse på att det man känner inte alls är fel utan väldigt väldigt rätt.

Jag har aldrig förstått det där med gruppterapi. Det kan säkert fungera för vissa (vilket man ser om inte annat på alla fb-grupper för diverse sjukdomar och elände) men jag tror att det lätt blir att man relaterar till sig själv när man själv mår så dåligt och därmed dömer andra utefter sin egen måttstock. Det kan vara helt omöjligt att förstå att andra har det bättre eller sämre än man själv när man är mitt i det. För mig har sådana grupper enbart varit destruktiva men alla är ju olika.

Fanns det ingen som ledde gruppen? Att bli utsatt i gruppen i ett sådant läge är ju fruktansvärt

Det låter bra När det väl har gått in på riktigt så är det omöjligt att gå tillbaka

Ja kanske men precis som du skriver så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att du i lugn och ro kan planera, strukturera och göra det du behöver.

Vad bra

Men tack

 

[Vallmo]

Gör det Det är helt okej

Bra att du har kunnat vara ärlig med det. Det är så vanligt att inte klara av att säga hur illa det faktiskt är. Särskilt när det går upp och ner och känns olika från dag till dag.

Jo det vet jag och faktum är att även om man inte har den diagnosen så är en sådan här situation jättejobbig och det är lätt hänt att pendla mellan ytterligheterna.

Det är det som är så fantastiskt med buke Här finns alla sorters människor med alla sorters lerfarenheter och man kan bolla med okända människor som man aldrig behöver träffa om man inte vill. Det kan ofta vara lättare än att sitta ansikte mot ansikte. Det där med bevis är så vanligt när man är i en destruktiv relation. Gränserna för vad som är okej och inte har för längesedan suddats ut och man känner sig helt vilse. Då är det så viktigt att få bekräftelse på att det man känner inte alls är fel utan väldigt väldigt rätt.

Jag har aldrig förstått det där med gruppterapi. Det kan säkert fungera för vissa (vilket man ser om inte annat på alla fb-grupper för diverse sjukdomar och elände) men jag tror att det lätt blir att man relaterar till sig själv när man själv mår så dåligt och därmed dömer andra utefter sin egen måttstock. Det kan vara helt omöjligt att förstå att andra har det bättre eller sämre än man själv när man är mitt i det. För mig har sådana grupper enbart varit destruktiva men alla är ju olika.

Fanns det ingen som ledde gruppen? Att bli utsatt i gruppen i ett sådant läge är ju fruktansvärt

Det låter bra När det väl har gått in på riktigt så är det omöjligt att gå tillbaka

Ja kanske men precis som du skriver så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att du i lugn och ro kan planera, strukturera och göra det du behöver.

Vad bra

Men tack

Det är det som är bra med att själv jobba i psykiatrin eller vara "van patient".
Självmordskortet är inte lika laddat utan man är öppen med det, vilket i sin tur gör att man får mer korrekta insatser, så att säga.

Ja, gruppterapin var sannerligen en .......låt oss säga......en upplevelse.
Jo, det var två ledare. Dom var professionella och utbildade terapeuter med särskild inriktning på MBT.
Tyvärr gick dom in lite sent vilket jag faktiskt kunde säga rakt ut till dom sen.
Hade ett möte, jag hade tänkt sluta för jag tänkte att den där gruppterapin var bara skit.

Hängde på ett annat forum då och fick liksom nu massor med stöd genom den processen.

På något väldigt konstigt sätt blev terapin bra ändå.
Det blev bra och jag fick med mig otroligt mycket som jag är glad över idag.
Skulle aldrig göra om det men skulle inte vilja ha det ogjort.

 

[Vallmo]

Så bra att du skrev det där. För du både ser, och vet att det är absolut galet tänkande. För är det något man är skyldig sina barn är det att finnas där. Levande.

Stora knäppa tankar vill gärna bara ligga och pyra i huvudet. Precis som troll så spricker de när de kommer ut i ljuset. Det där sprack. Poff!

Du är grym!
Fortsätt jobba på. Vi står här och viftar med pompomsen och har våra öron öppna när du vll bolla dumma tankar.

Många varma tankar
/tanten

Tack!

Ja, det där är också en historia för sig själv.
Har fått höra så många gånger att man ska tänka på sina barn och inte ta livet av sig.
Det var och är oerhört jobbigt att vara så "ofri" men det är säkert också det som är anledningen till att jag alltid haft den spärren och faktiskt fortfarande lever idag

Men, när jag mådde som sämst var jag ju övertygad om att jag inte var bra för dom och då skulle det faktiskt vara bättre om jag inte fanns.

Dom där tankarna kommer av och till.
Numera har jag lättare att hantera det.
Jag vet att det är en känsla och en känsla går över efter tag.
Jag brukar alltid, vad det än gäller, skjuta upp destruktiva tankar till någon bestämd framtid (typ 1 dag, 2 veckor, 3 månader osv).
Oftast känns det annorlunda när tillfället kommer och dom tankarna känns inte aktuella längre.

 

[Vallmo]

Så bra att du skrev det där. För du både ser, och vet att det är absolut galet tänkande. För är det något man är skyldig sina barn är det att finnas där. Levande.

Stora knäppa tankar vill gärna bara ligga och pyra i huvudet. Precis som troll så spricker de när de kommer ut i ljuset. Det där sprack. Poff!

Du är grym!
Fortsätt jobba på. Vi står här och viftar med pompomsen och har våra öron öppna när du vll bolla dumma tankar.

Många varma tankar
/tanten

Du är så snäll och go!
Dina ord värmer. Tack!

 

[Vastgota]

Angående hälsporreproblemen, prova en iläggssula som heter Superfeet. Finns i friluftsbutiker, en del sportaffärer och hos sjukgymnaster. Fick mina hos sjukgymnast. Jag hade så ont att jag knappt kunde gå, blev bättre på bara ett par dagar. Stötvågsbehandling kan hjälpa, men gör väldigt ont, och ibland hjälper det inte alls.

 

[Vallmo]

Angående hälsporreproblemen, prova en iläggssula som heter Superfeet. Finns i friluftsbutiker, en del sportaffärer och hos sjukgymnaster. Fick mina hos sjukgymnast. Jag hade så ont att jag knappt kunde gå, blev bättre på bara ett par dagar. Stötvågsbehandling kan hjälpa, men gör väldigt ont, och ibland hjälper det inte alls.

Bra att du sa det. Tack! Ska testa det.
Det har inte framgått att stötvågssbehandlingen ska vara SÅ smärtsam.
Lite ont skriver dom på hemsidan.
I sådana fall vet jag inte om jag vågar, faktiskt.

 

[TinyWiny]

Bra att du sa det. Tack! Ska testa det.
Det har inte framgått att stötvågssbehandlingen ska vara SÅ smärtsam.
Lite ont skriver dom på hemsidan.
I sådana fall vet jag inte om jag vågar, faktiskt.

Jag har förstått att vissa upplever det som smärtsamt men vissa inte. Min ena häst fick det och han reagerade inte ens och det hade han gjort om det hade gjort ont. På honom hjälpte det inte alls så kanske behöver det göra ont för att hjälpa?

 

[Vallmo]

Jag har förstått att vissa upplever det som smärtsamt men vissa inte. Min ena häst fick det och han reagerade inte ens och det hade han gjort om det hade gjort ont. På honom hjälpte det inte alls så kanske behöver det göra ont för att hjälpa?

Jag får testa!
Jag ska preppa mig med citodon innan i alla fall.

Har väldigt hög smärttröskel i vanliga fall, men kan tänka mig att just sånt där kan vara det motsatta.

En gång efter jag varit hos kiropraktorn fick jag psykotisk smärta.
Jag fattade inte riktigt själv att det var det, men sen när jag sa till min läkare så sa hen att det förekommer.
Därav är jag lite orolig också. Det var en väldig jobbig och märklig upplevelse.

 

[Vastgota]

Bra att du sa det. Tack! Ska testa det.
Det har inte framgått att stötvågssbehandlingen ska vara SÅ smärtsam.
Lite ont skriver dom på hemsidan.
I sådana fall vet jag inte om jag vågar, faktiskt.

Jag har inte provat stötvågsbehandling själv, bara läst andras erfarenheter. En del tycker att det gör väldigt ont, men inte alla.

 

[Vallmo]

Lite uppdatering!
Blev inskriven idag och är på vårdavdelningen nu.
Fick en smärre livskris för att jag inte fått enkelrum som jag blivit lovad.
Men det har löst sig ok ändå.
Den jag delar rum med, som jag inte ens träffat har åkt hem på nattpermission och kommer tillbaka i morgon.
Sen skrivs hon ut på torsdag, så i värsta fall EN natt med rumskamrat.

På torsdag och fredag skulle troligen ett eller flera enkelrum bli lediga och då ska jag tydligen prioriteras, även om en smula beskäftig skötare informerade mig om att "sånt kan man aldrig lova" , vilket hennes överordnade chef i det här fallet visst har gjort.
"Och hon, alltså den jag delar rum med, får du inga problem med".
Med det är inte medpatienten det beror på, utan på mig själv, ju.

Kan tyckas fånigt och överdrivet, men eftersom jag aldrig får vara ifred hemma är det otroligt viktigt för mig att kunna vara det här.
Jag har varit extremt tydlig med det och väntat tre veckor på inskrivningen pga det.

Är i alla fall helt slut just nu.
Det känns som all ork bara har runnit ur mig.
Är så trött på att ha ont också. Och att ha ångest.

Har varit helt ok hemma de senaste dagarna.
Sambon är trevligare än någonsin och har uppmärksammat både mina smärtor och min trötthet och varit mer behjälplig än någonsin.
Jag tänker om han nu är så här trevlig och hjälpsam så måste han ju också vara medveten om när han inte är det.
Det gör att jag tänker att hans handlande är medvetet oavsett hur han är.
Han har tidigare beskyllt mig för att vara orsaken till hur han är när han inte är trevlig och ursäktat sig själv med att han är "lat av naturen".

Jag vet inte riktigt vad jag ska känna egentligen när det gäller den biten.

Ägnade hela natten igår till att skriva upp på vilka punkter min sambo har misshandlat mig, vad han säger och hur det går till osv.
Visste inte riktigt om jag skulle få en massa såna frågor så jag ville vara förberedd. Men naturligtvis fick jag inte det.

Det är ju inte läkaren eller vårdpersonalens sak att avgöra om det är "tillräckligt illa".
Men jag själv tänker så och jag tänker att jag måste "ha bevis" på något sätt.
Nu svamlar jag bara, så jag sätter punkt där....

Läkaren som skrev in mig var helt ok.
Jag förstod ju på något vis att jag inte alls har mått bra/mår bra när jag svarar på hans frågor.
Det kändes inte som det var "onödigt" alls att läggas in.
Tvärtom!
Jag inser ju att min situation är helt fördjävlig egentligen.
Det var väldigt mycket prat om självmordstankar och självmordsplaner och när jag svarar på frågorna så inser jag faktiskt att det finns fog för läkaren att ställa dom frågorna.

Och ja, @tanten mina mediciner följde med men jag har lämnat in dom.
Alltid något!

 

[TinyWiny]

Ta hand om dig nu @Vallmo vi är alla med dig i tanken

 

[Vallmo]

Ta hand om dig nu @Vallmo vi är alla med dig i tanken

Tack!
Det värsta är bara att jag mår ÄNNU värre här.
Jag håller ihop mig så mycket hemma så jag tror att jag kommer gå sönder snart.
Det är bara så vidrigt jobbigt när locket lyfts. Det gör det nu.

 

[TinyWiny]

Tack!
Det värsta är bara att jag mår ÄNNU värre här.
Jag håller ihop mig så mycket hemma så jag tror att jag kommer gå sönder snart.
Det är bara så vidrigt jobbigt när locket lyfts. Det gör det nu.

Det förstår jag. Ibland behöver man falla totalt för att sedan kunna resa sig igen. Bygga upp sig igen på en solid grund. Tillåt dig att må så dåligt som du gör. Tillåt dig gå sönder, jag lovar att du kommer bli hel igen. Kräv hjälpen du behöver just när du behöver den. De finns där för din skull.

Kramar

 

[Intejag]

Tack!
Det värsta är bara att jag mår ÄNNU värre här.
Jag håller ihop mig så mycket hemma så jag tror att jag kommer gå sönder snart.
Det är bara så vidrigt jobbigt när locket lyfts. Det gör det nu.

Jag tror att du går sönder nu som du skriver här är för att du just nu INTE behöver hålla dig samman för resten av familjen
Så du har gjort helt rätt som lagt in dig och fokuserar på DIG
Stora kramar och vet du? Jag tror på dig Det här fixar du- hur jobbigt det än är

 

[mandalaki]

Tack!
Det värsta är bara att jag mår ÄNNU värre här.
Jag håller ihop mig så mycket hemma så jag tror att jag kommer gå sönder snart.
Det är bara så vidrigt jobbigt när locket lyfts. Det gör det nu.

Bra att du fattar varför du mår sämre där! Att du gör det för att du är trygg.

Tillåt dig att braka, det är det vården till för.

(Och oroa dig inte för keramikkursen, jag håller ställningarna. )

 

[Vallmo]

@TinyWiny @quarter4ever @mandalaki Tack för ert stöd!
Det är precis som ni säger, att det kommer här för jag håller ihop mig så mycket hemma.
Men det var ok ändå. Till slut!
Blev fruktansvärt ledsen och grät ordentligt för första gången på mycket länge igår.
Sen sov jag. Somnade i normal tid dessutom.
Konstigt nog sov jag hela natten tills någon kom och stack en nål i armen på mig och tog massa blodprover.

@mandalaki du har bra koll på keramiken. För du visste väl att det var idag?
Jag litar på dig och att vi kommer få se många, fina nydrejade rövhattar här inom kort.

 

[tanten]

Tack!
Det värsta är bara att jag mår ÄNNU värre här.
Jag håller ihop mig så mycket hemma så jag tror att jag kommer gå sönder snart.
Det är bara så vidrigt jobbigt när locket lyfts. Det gör det nu.

Så bra att du är på rätt ställe nu.
Vore värre om du gått sönder hemma utan hjälp runt dig.

Vi finns också hos dig. Skriv allt du behöver skriva.

 

[tanten]

Tänker på dig och hoppas allt är så OK det kan vara under omständigheterna.

Varma tankar
/tanten

 

[athena_arabians]

Skickar en massa varma tankar @Vallmo Klart att det brakar för dig nu när du inte behöver tvinga dig själv att hålla ihop.