Inte bara nätdejting

[Red_Chili]

Fortfarande enorm skillnad för mig. Jag värderar helt enkelt inte kärlek/parrelation särskilt högt. Och det är frivilligt man går in i en sådan relation, det är inte frivilligt man skaffar ett allergiskt barn tex. Om vi pratar om en redan existerande parrelation där partnern plötsligt utvecklar allergi är det väl mer jämförbart, men fortfarande inte samma sak riktigt.

Och jag är i det mesta väldigt försiktig med "jag skulle aldrig", men när det kommer till att prioritera karl över hund så är jag så säker man bara kan bli i alla fall. Det är en mycket stor del av min personlighet, min vardag, mitt välmående, mitt intresse, mina aktiviteter, allt som är "jag" genomsyras av "hund". Att välja bort hundar till förmån för kärleken innebär för mig att välja bort mig själv. Ja, kärlek kan göra en spritt språngande galen men jag hoppas som sagt att jag i så fall skulle märka det och försöka göra något åt det.

Vi är helt lika på den punkten (förvånande, eller hur?) tänk dig då att träffa en man som först säger "så fint att du har hundar! Jag gillar att mysa med hundar och det är ju bra att du har ett eget intresse" och efter ett tag börjar undra om du verkligen måste gå såå långa promenader med hundarna vaaarje dag, om du inte kunde strunta i det och titta på en film med honom istället. (Då snackar vi hundar som fick 3km promenad och en man som kunde umgås varje dag nästan dygnet runt men som plötsligt inte kunde acceptera att jag var ute med hundarna, för det var ju så tråkigt) Aldrig igen!

 

[mandalaki]

Men var det inte där diskussionen började?
I om det var rimligt att ha så specifika, smala krav på urvalet att man automatiskt sorterade bort allergiker? Eller har jag gått vilse någonstans längs vägen i diskussionen?

(Och ja, jag hade absolut haft "måste tåla hund" som grundkriterium. Fast jag är själv allergisk. )

Det är möjligt, fast jag startade inte där Att säga nej till djurallergiker redan i sin dejtingprofil verkar tvärtom vara ett klokt drag.

Fast jag startade nog där det som diskuterades var prioriteringsordning mellan partner och djur.

 

[Trani]

Fast vad som "händer" här är är ju att man träffar någon man gärna vill bo tillsammans med och oturligt nog är han allergisk.

Jag tror att man - i de flesta sammanhang - ska vara väldigt försiktig med "jag skulle aldrig". Livet kan föra med sig så mycket som man inte hade en aning om.

Om jag skulle omplacera ett djur pga att jag tvunget skulle flytta ihop med någon så hoppas jag att någon pratar vett med mig. (Är rätt säker på att min mamma skulle göra det faktiskt.) Man behöver ju inte bo ihop för att ha en relation.

 

[mandalaki]

Vi är helt lika på den punkten (förvånande, eller hur?) tänk dig då att träffa en man som först säger "så fint att du har hundar! Jag gillar att mysa med hundar och det är ju bra att du har ett eget intresse" och efter ett tag börjar undra om du verkligen måste gå såå långa promenader med hundarna vaaarje dag, om du inte kunde strunta i det och titta på en film med honom istället. (Då snackar vi hundar som fick 3km promenad och en man som kunde umgås varje dag nästan dygnet runt men som plötsligt inte kunde acceptera att jag var ute med hundarna, för det var ju så tråkigt) Aldrig igen!

Jag träffade min förra sambo via nätet, och rätt tidigt på mailstadiet nämnde jag att jag hade häst. Reaktionen jag fick var "Men åh så roligt, jag har ingen erfarenhet av hästar men jag älskar djur!"

Det skulle visa sig vara sant, han tyckte det var jätteroligt och intressant att umgås med hästarna i stallet och han lärde sig en hel del.

Så det var lite bingo när det gäller det

 

[mandalaki]

Om jag skulle omplacera ett djur pga att jag tvunget skulle flytta ihop med någon så hoppas jag att någon pratar vett med mig. (Är rätt säker på att min mamma skulle göra det faktiskt.) Man behöver ju inte bo ihop för att ha en relation.

Nej, men igen då: jag pratar om de fall då man VILL det.

 

[Monstermom]

Vi är helt lika på den punkten (förvånande, eller hur?) tänk dig då att träffa en man som först säger "så fint att du har hundar! Jag gillar att mysa med hundar och det är ju bra att du har ett eget intresse" och efter ett tag börjar undra om du verkligen måste gå såå långa promenader med hundarna vaaarje dag, om du inte kunde strunta i det och titta på en film med honom istället. (Då snackar vi hundar som fick 3km promenad och en man som kunde umgås varje dag nästan dygnet runt men som plötsligt inte kunde acceptera att jag var ute med hundarna, för det var ju så tråkigt) Aldrig igen!

(Ja, jätteförvånad. )

Jamen precis. Klart man "gillar hundar", liksom. Typ som man gillar lördagsgodis, gå på krogen, spela spel... När det passar, när man känner för det, när det får plats.

Och så ska man inte bara hitta någon som förstår och accepterar hur viktiga hundarna är, man ska hitta någon som också kan acceptera att det är mitt sätt som gäller. Det är inte mitt sätt som gäller - tills hunden dreglade på frukostmackan när man har sovit dåligt, för då får man i alla fall slå den i huvudet med tidningen...

Hade inte @Migo liknande erfarenheter också? (Det kan vara mitt minne som spökar också, sorry om jag blandat ihop eller missförstått eller något. )

 

[Monstermom]

Det är möjligt, fast jag startade inte där Att säga nej till djurallergiker redan i sin dejtingprofil verkar tvärtom vara ett klokt drag.

Fast jag startade nog där det som diskuterades var prioriteringsordning mellan partner och djur.

Jamen just ja, så var det ju! Sorry, det var nog lite tidigare som det var uppe om man verkligen skulle sortera på sådant... Kanske. Eller nåt. Men det flöt nog ihop i min skalle.

Men ja, jag skulle såklart sortera på det viset, det tror jag folk gör som känner som jag i frågan. Men i prioriteringsordningen så tror jag ändå fortfarande att jag inte skulle välja partner över djur - och skulle nog välja bort en partner som vore villig att själv göra det. Inte för att jag riktigt har det här rangordnandet klart för mig (det hänger ju på så mycket annat, som väl redan varit uppe i tråden, tex om en är i fara får man ju prioritera om), men för mig är som sagt kärleksrelationer inte något "du och jag för eeeeeeeeevigt ". Det är jag nog för cynisk för.

 

[Red_Chili]

Haha, på ett annat community där jag är medlem råkade jag få syn på en snygg man för en stund sedan. Gick in på hans presentation, konstaterar att han bor i rätt stad, är singel och verkar väldigt lik mig på många punkter. Lite sådär "hade jag velat ha en dejt så hade jag raggat på honom" Meeen så inser jag ju att jag troligen inte har något intresse av människan egentligen, mer är "vad ska jag med honom till?" och då blir det ju inte av att jag skriver något heller.

Det irriterar mig lite, för personer som honom skulle kanske kunna bli bra vänner och jag är övertygad om att det inte går att ha för många vänner. Men skriver jag något till personen? Nej, för jag tar för givet att det bara kommer bli trassligt eller helt ointressant. Inte konstigt att jag inte har överdrivet många människor att umgås med utöver hundägande vänner, trots att jag egentligen har många fler intressen än just hundar.

 

[tigerflicka]

Hörredu @Bison ! Jag såg i snötråden att du också bor i Östergötland. Vi skulle kanske samla ihop singlar häromkring och köra en ragg/spanrunda på Ågatan!

 

[Migo]

Hade inte @Migo liknande erfarenheter också? (Det kan vara mitt minne som spökar också, sorry om jag blandat ihop eller missförstått eller något. )

Jo... han hade en halv hundfarm, körde massa drag och extremsportade.

Eller ja, han hade iaf många hundar. Ibland fick de tom komma ur hundgården. Om de gick att hantera.

Jag är fortfarande avskräckt från att ens försöka ragga på nån med hund efter detta, har vart singel i över 2 år

 

[Trani]

Nej, men igen då: jag pratar om de fall då man VILL det.

I de fallen var det uppenbart ett misstag att skaffa djur från första början.

 

[Trani]

Jo... han hade en halv hundfarm, körde massa drag och extremsportade.

Eller ja, han hade iaf många hundar. Ibland fick de tom komma ur hundgården. Om de gick att hantera.

Jag är fortfarande avskräckt från att ens försöka ragga på nån med hund efter detta, har vart singel i över 2 år

Du behöver inte sky alla hundägare, håll dig bara borta från draghundsfolk. (Den snubben lever, efter vad du berättat här, verkligen upp till alla mina fördomar om draghundsfolk. )

 

[mandalaki]

I de fallen var det uppenbart ett misstag att skaffa djur från första början.

Har jag förstått dig rätt om man alltså ska låta bli att skaffa djur, om man tänker sig att man någon gång kan vilja flytta ihop med någon?

 

[Trani]

Har jag förstått dig rätt om man alltså ska låta bli att skaffa djur, om man tänker sig att man någon gång kan vilja flytta ihop med någon?

Om man kan tänka sig att slänga ut djuret till förmån för nya partnern, ja.

 

[mandalaki]

Om man kan tänka sig att slänga ut djuret till förmån för nya partnern, ja.

Det är ingen idé att diskutera med dig när du överdriver i så känslomässiga termer. Slänga ut, det är alltså detsamma som omplacering? Och förut skrev du nåt om att göra sig av med katterna när det "dök upp nåt roligare". Du tar i som om det handlade om sommarkatter, när det är omplacering vi pratar om, för någon som vill flytta ihop med en allergiker.

Jag lägger ner den delen med dig här.

 

[Trani]

Det är ingen idé att diskutera med dig när du överdriver i så känslomässiga termer. Slänga ut, det är alltså detsamma som omplacering? Och förut skrev du nåt om att göra sig av med katterna när det "dök upp nåt roligare". Du tar i som om det handlade om sommarkatter, när det är omplacering vi pratar om, för någon som vill flytta ihop med en allergiker.

Jag lägger ner den delen med dig här.

Jag är väl inte otydlig? Även om jag uttrycker mig lite slappt.

Men jag har klargjort min ståndpunkt ang att prioritera djur före partners. Jag tar djurägaransvaret på stort allvar medan jag tycker att många andra tar kärleksrelationer på alldeles för stort allvar.

Och frågan gällde väl huruvida djurägarskap någonsin ställs i konflikt med kärleksrelationer, vilket vi kommit fram till att så sker.

 

[stjarnhimmel]

Angående djur- allergisk sambo.

För mig så handlar det om inställningen. Dvs jag har tackat nej till jobb, boende, resor etc för att jag har katt. Idag låter jag bli att skaffa katt då jag inte vill vara bunden på det sättet.

Sen kan saker hända tex man blir sjuk eller får allergiskt barn och då kanske man inte har ngt val.
MEN- jag skulle aldrig ha inställningen att jag gör mig av med katten för att jag vill resa nu eller jag fått ett nytt drömjobb. Jag skulle inte skaffa djur om jag inte vill prioritera dom.

Därför är nätdejting bra då man kan få reda på allergi etc först. Och det har hänt att jag säger nej till folk på dejtingsidorna för att de säger att de är allergiska. För i min framtid ser jag att det finns djur.

 

[Bubbla]

Nu har jag ju inga intentioner att träffa flera samtidigt. Men jag fick ett meddelande från en karl som hörde av sig för ett tag sedan som sen försvann för att nu höra av sig igen. Han är verkligen inte alls min typ, lite för gammal, bor på gymmet och skriver sååå, gooood morgon och kuuul (, vem över 15 skriver så på allvar?). På nåt konstigt sätt är han ändå rätt trevlig och intressant.

En annan iakttagelse jag gjort är att de som snabbast kommer in på sex, kroppsform etc. är de som i inledningsskedet verkar mest städade och tråkiga...

 

[Raderad medlem 94602]

Du behöver inte sky alla hundägare, håll dig bara borta från draghundsfolk. (Den snubben lever, efter vad du berättat här, verkligen upp till alla mina fördomar om draghundsfolk. )

Har samma fördommar........

 

[Raderad medlem 6459]

Jag lägger ner den delen med dig här.

Jag gick in på Buke nu m ed tanken att jag skulle försöka reda ut hur jag tänker men efter att ha uppdaterat mig på tråden känner jag som du .

@Trani Varför måste du medvetet använda så starka uttryck? Det blir så absurt tycker jag. Ingen har ju talat om att slänga ut ett djur vid första tecken på förälskelse. Jag kan bara konstatera att jag tycker att din syn på djur är extrem. Saker och ting händer i livet och man kan inte sitta på facit för hur det blir 20 år framöver. Att det på nåt vis skulle vara moraliskt fel att sälja en häst för att du fått ditt drömjobb som innebär för mycket resande känns helt bisarrt. Så länge man ordnar en bra lösning för sina djur ser jag inte problemet. För min del känns det fett egotrippat att tro att en omplacerad katt kommer må så jävla dåligt för bara jag kan ta hand om den.

Dessutom - du tjatar om hur man faktiskt inte måste bo ihop och normer och whatnot. Ja, men vissa av oss vill bo ihop. Inte för att vi känner att vi borde eller måste eller vill passa in utan för att vi tycker att det är himla trevligt. Inget annat.

I övrigt: Givetvis bör man ju undvika allergiker på dejtingsidorna om man har tolv hundar. Det säger ju sig självt. Precis som att jag skulle undvika hund- och kattägare (en snabb titt på Hund räcker för att jag ska bli avskräckt från hundägare för år framöver). Men jag trodde vi diskuterade mer generellt; du träffar nån, ni blir kära, ni utvecklar en relation, ni vill bo tillsammans.