Jag har inga problem alls med omplacering av djur.
Båda våra hundar är omplaceringar. Vi har själva omplacerat två katter som tydligt visade att de inte trivdes hos oss.
Hästar har jag köpt och sålt ett antal under åren.
Har funderat lite på min priolista, det blir egentligen fel att säga att jag prioriterar hästen och hunden först.
Sanningen är mer den att jag prioriterar mig själv.
Jag mår som allra bäst när jag är i stallet. Där är jag riktigt lycklig och njuter verkligen varje sekund. Även om det är lera och spöregn.
Därför kommer jag alltid prioritera hästlivet för en relation. Om jag inte helt plötsligt vaknar en dag och tycker att hästar och pest och pina.
Samma med hunden, jag känner nu halv utan hund och det är en sån självklarhet att ha hund att jag inte kan föreställa mig livet utan.
Nu har jag ingen brukshund utan en lat fluff som tycker promenader och träning är djurplågeri. Så han tar inte så mycket tid men bunden blir jag såklart även om jag inte ser det som så.
Kollegan är btw allergisk. Men han kan vara hemma hos mig några timmar om han medicinerar och har även varit med till stallet och faktiskt ridit Fille en sväng.
Bo ihop är dock uteslutet men jag har svårt att se mig själv vilja ha en sambo igen.
Alla mina rosa saker liksom