Inte bara nätdejting

[tott]

Han dammsuger youtube efter ett lämpligt svar, jag lovar ...

Synd!

Eller förmodligen tur ...

Förmodligen tur, jo

 

[Pilot]

Jag hör också det där romantiska pratet om komplettering främst på buke (och i musik/film). Delvis beror det väl på att vi ofta på buke mejslar vidare i argumentationer och gör oss mer tydliga än vad man gör i vanligt pratande umgänge. Och på att befolkningen på buke är klart mer spretig än en ordinär umgängeskrets.

På buke tycker jag iofs också att jag ser mycket som idealiserar att man ska "ge och ta"`, att man ska "kompromissa" och att "det går upp och ner". Jag tycker att det låter jättetrist. Varför står folk ut med det? Sådär superromantiskt låter det ju inte, det kan man inte säga, men det låter ju ändå som att man bör (?) stå ut med rätt mycket för att bevara sitt förhållande. Själv har jag svårt att riktigt se poängen med det.

Det kan klart vara så!

Jag ser till mig själv, jag har ett par ståndpunkter som jag inte kan kompromissa med, mina värderingar och mitt djurintresse. Som täcker rätt bra av mitt liv bara med det, men samtidigt så lämnar det mycket öppet. Jag vet hur jag vill bo för att ha mina djur, men däremot var (del av land eller vilket land) spelar betydligt mindre roll.
Kan tänka mig byta jobb (alltså i en längre relation, ska rätt mycket till innan jag känner mig bekväm i det) så länge jag kan uppfylla mina kriterier på en viss ekonomisk säkerhet och råd med både mina värderingar och djur.
Rätt öppen för barn eller inte barn, eller tillochmed många barn, så tillvida att de två första punkterna uppnås, återigen.

Jag har självklart åsikter om det jag rabblat upp, men har inga problem att kunna tänka mig både det ena eller det andra.

Däremot så är jag en sådan som tycker att relationer är skitsvårt. Jag har ingen aning om det har att göra med att jag över- tänker och gör det svårare än det bör, eller bara haft otur?
Då syftar jag dessutom på fler relationer än de som räknas som kärleksrelationer.

 

[Jeffery]

På buke tycker jag iofs också att jag ser mycket som idealiserar att man ska "ge och ta"`, att man ska "kompromissa" och att "det går upp och ner". Jag tycker att det låter jättetrist. Varför står folk ut med det? Sådär superromantiskt låter det ju inte, det kan man inte säga, men det låter ju ändå som att man bör (?) stå ut med rätt mycket för att bevara sitt förhållande. Själv har jag svårt att riktigt se poängen med det.

En teori kan ju vara en del människor inte är stöpta enligt Petruskamallen, och därför värdesätter själva fenomenet tvåsamhet högre än vad som görs inom den mallen.

 

[Skywalker]

Ser att folk är inne i en annan diskussion men frågar ändå.
När man nätdejtar, vad gör man med alla som hör av sig som man inte är överhuvudtaget intresserad av? Ignorera rakt av? Alla mina vänner tjatar på mig att jag ska nätdejta men det ger mig i princip ångest Men ska försöka hålla ut en vecka iaf. Som förra gången

 

[starcraft]

Ser att folk är inne i en annan diskussion men frågar ändå.
När man nätdejtar, vad gör man med alla som hör av sig som man inte är överhuvudtaget intresserad av? Ignorera rakt av? Alla mina vänner tjatar på mig att jag ska nätdejta men det ger mig i princip ångest Men ska försöka hålla ut en vecka iaf. Som förra gången

Beror helt på er kontakt tycker jag. Har man haft en del kontakt tycker jag att det är vettigt att säga tack, men nej tack. Är det "massutskick" tycker jag det är helt okej att bara strunta i tycker jag.

 

[Red_Chili]

Ser att folk är inne i en annan diskussion men frågar ändå.
När man nätdejtar, vad gör man med alla som hör av sig som man inte är överhuvudtaget intresserad av? Ignorera rakt av? Alla mina vänner tjatar på mig att jag ska nätdejta men det ger mig i princip ångest Men ska försöka hålla ut en vecka iaf. Som förra gången

Är det "tja, läget?"-meddelanden eller ett första meddelande från någon som utan tvekan inte läst texten på profilen, då hade jag inte brytt mig om att svara. Däremot kan det ju vara snällt att svara med ett "tyvärr, det här leder nog ingenstans" om det är någon som du skrivit med lite mer. Ungefär som starcraft skrev alltså

 

[Bison]

Ser att folk är inne i en annan diskussion men frågar ändå.
När man nätdejtar, vad gör man med alla som hör av sig som man inte är överhuvudtaget intresserad av? Ignorera rakt av? Alla mina vänner tjatar på mig att jag ska nätdejta men det ger mig i princip ångest Men ska försöka hålla ut en vecka iaf. Som förra gången

Jag ignorerar bara

 

[Mia_R]

Intressant. Vet du vad det var som gick dig att känna så?

Ingen aning men jag gillade känslan. Tyvärr så tog det ju slut efter nästan 3 år och jag har aldrig varit i närheten av att känna så igen. I vinter är det kors i taket 30 år sedan jag träffade honom första gången, skumt, har inte tänkt på det förrän nu.

 

[Bison]

Den här kollegan. Han ger massa inviter hela tiden. Nu svarade jag upp på en av dem, han blev plötsligt avvaktande och jag fick rädda allting genom att skämta bort det.
Varför är han så besvärlig?
Jag vet ju att om jag frågar rakt ut kommer jag inte få något vettigt svar på det heller

 

[mandalaki]

Den här kollegan. Han ger massa inviter hela tiden. Nu svarade jag upp på en av dem, han blev plötsligt avvaktande och jag fick rädda allting genom att skämta bort det.
Varför är han så besvärlig?
Jag vet ju att om jag frågar rakt ut kommer jag inte få något vettigt svar på det heller

Låter som om han fastnat i en flirtig jargong och glömt bort att den kan leda till något också. Lätt gjort, tror jag. Jag blir galen på sånt.

 

[Bison]

Låter som om han fastnat i en flirtig jargong och glömt bort att den kan leda till något också. Lätt gjort, tror jag. Jag blir galen på sånt.

Nu gick han direkt tillbaka till den igen.
Jag känner ju honom bra och han har inte varit såhär när jag varit gift.
Jag blir knäpp på att inte riktigt veta vad han vill.

 

[mandalaki]

Nu gick han direkt tillbaka till den igen.
Jag känner ju honom bra och han har inte varit såhär när jag varit gift.
Jag blir knäpp på att inte riktigt veta vad han vill.

Är han verkligen singel? En del i förhållanden flirtar ju rätt vilt men backar som tusan om de får respons.

 

[Bison]

Är han verkligen singel? En del i förhållanden flirtar ju rätt vilt men backar som tusan om de får respons.

Ja det är han. Det är jag helt säker på, vi har känt varandra i flera åt och bor typ grannar.

 

[tott]

På buke tycker jag iofs också att jag ser mycket som idealiserar att man ska "ge och ta"`, att man ska "kompromissa" och att "det går upp och ner". Jag tycker att det låter jättetrist. Varför står folk ut med det? Sådär superromantiskt låter det ju inte, det kan man inte säga, men det låter ju ändå som att man bör (?) stå ut med rätt mycket för att bevara sitt förhållande. Själv har jag svårt att riktigt se poängen med det.

Jag är fortfarande och igen väldigt nyfiken på hur ditt förhållande/äktenskap ser ut? Gör både du och han precis som ni vill, inget "ge och ta", inga kompromisser och sådan "jättetrist"? ...och genom att ingen av er behöver anpassa er ett endaste dugg till den andras önskemål, så skapar ni det mest felfria och fantastiska förhållandet ever.
Jag fattar bara inte

 

[Mona]

Jag orkar inte läsa om husdjur och prioriteringar i frågan.

Jag har fått ett nytt mail ifrån "blind-date-snubben". Nu föreslår han att vi ska träffas på någon slags mörker restaurang.

Alltså... Varför så hemlig??

 

[Red_Chili]

Jag orkar inte läsa om husdjur och prioriteringar i frågan.

Jag har fått ett nytt mail ifrån "blind-date-snubben". Nu föreslår han att vi ska träffas på någon slags mörker restaurang.

Alltså... Varför så hemlig??

Låter inte som någon... Pålitlig typ... Jag skulle inte gått med på något sådant. Kanske är jag paranoid, men jag börjar tänka på potentiella mördare och allt möjligt när folk vill vara överdrivet hemliga av sig. Med lite tur är det väl bara någon som har dåligt självförtroende och vill gömma sig lite, men ja.. Jag hade inte nappat.

 

[Bubbla]

Jaha, nu vill han jag träffat fyra gånger inte ses mer. Hade det på känn, en underbar människa men verkar ha en del kvar att bearbeta från exet. Han tyckte inte det kändes "rätt" och jag håller helt med i bemärkelsen inte en "stor förälskelse". Vi hade mysigt, trevligt och bra sex, jag var nöjd med det som mitt liv är nu och har varit, det var inte han. Vart ledsen när han sa det, men det var nog lika så bra kanske.

Nu kan jag ju träffa gym-killen...kan ju vara ett intressant experiment att dejta "helt fel".

 

[TygerTyger]

Jag är fortfarande och igen väldigt nyfiken på hur ditt förhållande/äktenskap ser ut? Gör både du och han precis som ni vill, inget "ge och ta", inga kompromisser och sådan "jättetrist"? ...och genom att ingen av er behöver anpassa er ett endaste dugg till den andras önskemål, så skapar ni det mest felfria och fantastiska förhållandet ever.
Jag fattar bara inte

Jag vet att frågan inte ställdes till mig men hoppar in ändå. Jag har pluggat en del marknadsföring och en av mina viktigaste lärdomar från det området är att (kund)nöjdhet till stor del beror på förväntningar - ju högre förväntningar man har, desto svårare är det att uppfylla dem. En del av hemligheten kanske är att @Petruska och partner inte har några förväntningar på att de ska göra varandra hela och lösa alla varandras problem. Tänker man att "tillvaron är bättre med den här personen än utan" så kan livet troligtvis kännas lättare.

 

[Mona]

Låter inte som någon... Pålitlig typ... Jag skulle inte gått med på något sådant. Kanske är jag paranoid, men jag börjar tänka på potentiella mördare och allt möjligt när folk vill vara överdrivet hemliga av sig. Med lite tur är det väl bara någon som har dåligt självförtroende och vill gömma sig lite, men ja.. Jag hade inte nappat.

Nej, jag svarade tack, men nejtack. Nån måtta får det vara!

 

[mandalaki]

Nej, jag svarade tack, men nejtack. Nån måtta får det vara!

Men någon som vägrar visa bild och sedan vill träffas i mörkret - man blir allt lite nyfiken på hans utseende