Inte bara nätdejting

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag orkar inte läsa om husdjur och prioriteringar i frågan. :grin:

Jag har fått ett nytt mail ifrån "blind-date-snubben". Nu föreslår han att vi ska träffas på någon slags mörker restaurang.

Alltså... Varför så hemlig??O_o
Han kör inte "kan inte visa bild pga jobbet-kortet" då? Den var jag med om ett par ggr.
Han kanske är hemlig agent :up:
 
Han kör inte "kan inte visa bild pga jobbet-kortet" då? Den var jag med om ett par ggr.
Han kanske är hemlig agent :up:

Den har jag fått från flera initialt. Men de har alltid visat bild när man frågat. Jag köper att vissa kategorier yrken gör så. Har själv ett yrke där det skulle kunna vara så.
 
I början var jag tveksam mot att både ha bild på profilsidan och att visa bild. Tyckte jag var försiktig med var jag bodde mm, men en tjej skickade då en bild på mig, som mail. Bara att inse att nog alla finns på bild och alla går att få reda på vem de är med lite jobb och rimliga gissningar.

Idag bryr jag mig inte på det viset, det är ingen mening ändå.
 
Fast om jag fattar det rätt är det ungefär som "vi" hade det. Vi kommunicerade, vi levde tillsammans och var för sig. Vi hade våra egna vänner och gemensamma, vi hade gemensamma intressen och egna hobbies, vi grälade aldrig om pengar utan betalade alla gemensamma räkningar gemensamt och privata var för sig. Ingen missunnsamhet, ingen svartsjuka, vi ställde upp för varandra och vi hade inga egentliga intressekonflikter. Vi kunde gräla så stickor och strån rök, men vi litade på varandra och ställde upp på varandra.

Han hängde med på några tjänsteresor, reste med egna vänner eller tillsammans med mig. Vi reste tillsammans eller jag reste utan honom och han utan mig. Han var min bäste vän, den som kände mig utan och innan och vi kunde avsluta varandras meningar. :)

Men för mig låter det där precis som "ge och ta".

I min värld är inte "ge och ta" per automatik en uppoffring, utan mest smidighet och att inte i alla lägen sätta sina EGNA intressen först.
 
Alltså, anpassa? Vad är det man ska anpassa sig till? Vi umgås fullt frivilligt.

Felfritt och fantastiskt vet jag inte om det är. Mer trivsamt.

Jag vet inte riktigt vilka av mina önskemål partner skulle anpassa sig till? Ber jag tex om hjälp, så hjälper han mig ju om han kan. Räknas det? Om jag tex ville bo på landet och han i stan, skulle vi antagligen inte ha flyttat ihop, det hade ju också gått bra. Kompromissa om det, hade ju bara kunnat sluta dåligt.

Just det - han anpassar sig efter dina önskemål om hjälp. Ge och ta.

Tycker du i ditt tidigare inlägg (och många inlägg innan) kritiserar dem som inte "har det som du". Du är noga med att påpeka att "det verkar trist" och "jag ser ingen idé med det" osv. Nedvärderar andras förhållanden, sätt att göra saker på och önskemål och värderingar. Jättemånga har jättetrivsamma förhållanden, men kanske ser saker på ett annat sätt än du gör. För dig verkar "ge och ta" och "kompromisser" och "anpassning" vara stora och hemska saker, medan det för andra är ren smidighet av egen fri vilja.
 
Han kör inte "kan inte visa bild pga jobbet-kortet" då? Den var jag med om ett par ggr.
Han kanske är hemlig agent :up:

Jo, jag har varit med om några såna också. Dom har dock erbjudit sig att visa bilder via kik eller mail.

Denna gör dock inte det. Han föreslår bara träffar i mörka rum....! :laugh:
 
Just det - han anpassar sig efter dina önskemål om hjälp. Ge och ta.

Tycker du i ditt tidigare inlägg (och många inlägg innan) kritiserar dem som inte "har det som du". Du är noga med att påpeka att "det verkar trist" och "jag ser ingen idé med det" osv. Nedvärderar andras förhållanden, sätt att göra saker på och önskemål och värderingar. Jättemånga har jättetrivsamma förhållanden, men kanske ser saker på ett annat sätt än du gör. För dig verkar "ge och ta" och "kompromisser" och "anpassning" vara stora och hemska saker, medan det för andra är ren smidighet av egen fri vilja.

Men om du nu redan har din analys av mig och mitt förhållande klar, varför frågar du då?

Ja. När folk framhåller ge&ta, kompromisser samt att det går upp och ner som så centralt - då fattar inte jag vad det hela ska vara bra för. Möjligen skulle jobbet kunna beskrivas så, men där är jag ju beroende av lönen. Förhållandet är ju mer som ett frivilligt nöje, på fritiden.
 
Den här kollegan. Han ger massa inviter hela tiden. Nu svarade jag upp på en av dem, han blev plötsligt avvaktande och jag fick rädda allting genom att skämta bort det.
Varför är han så besvärlig?
Jag vet ju att om jag frågar rakt ut kommer jag inte få något vettigt svar på det heller :cautious:
Du kanske misstolkar inviterna?
Om en person är intresserad, då brukar det (väl) bara "rulla på" om en svarar upp på inviter?
Eller så tycker han det bara är kul med lite flirt :)
 
Angående att ha bild på profilen på dejtingsidan så är mitt tips att inte ha samma bild som på Facebook.
Jag hade det förut och då berättade en kille att han hade hittat mig på Facebook. Jag har min sida stängd men han hade hittat mig via en kompis sida?
I alla fall kändes han för efterhängsen när han letat efter vad jag skrivit på Facebook.
 
Jag orkar inte läsa om husdjur och prioriteringar i frågan. :grin:

Jag har fått ett nytt mail ifrån "blind-date-snubben". Nu föreslår han att vi ska träffas på någon slags mörker restaurang.

Alltså... Varför så hemlig??O_o
Usch, det låter skumt
Menar du att ni inte ska kunna se varandra öht?
 
Fast om jag fattar det rätt är det ungefär som "vi" hade det. Vi kommunicerade, vi levde tillsammans och var för sig. Vi hade våra egna vänner och gemensamma, vi hade gemensamma intressen och egna hobbies, vi grälade aldrig om pengar utan betalade alla gemensamma räkningar gemensamt och privata var för sig. Ingen missunnsamhet, ingen svartsjuka, vi ställde upp för varandra och vi hade inga egentliga intressekonflikter. Vi kunde gräla så stickor och strån rök, men vi litade på varandra och ställde upp på varandra.

Han hängde med på några tjänsteresor, reste med egna vänner eller tillsammans med mig. Vi reste tillsammans eller jag reste utan honom och han utan mig. Han var min bäste vän, den som kände mig utan och innan och vi kunde avsluta varandras meningar. :)
Varför tog det slut?
 
Det är just det! Andra har andra intressen...

Så det kräver en uppoffring att vara med partnern? Det begriper inte jag heller, varför gör man det då?

Angående ge och ta, jag tänker att det är trevligt om det är något som sker "av sig självt", alltså att jag vill "ge" till min partner för att det är något jag upplever som positivt - att göra partnerns dag bättre på något sätt, det gör mig glad också. Men börjar jag "ge" för att det är min tur, eller för att förhållandet behöver det, eller för att då blir i alla fall min dag inte sämre, då är det en sorts ge och ta som jag inte förstår varför man ägnar sig åt...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 595
Senast: Palermo
·
Relationer Jag har en bror som blev diagnostiserad med autism i barndomen, aspekter hette det då. Vi är båda runt 40 år nu, så vi båda har levt med...
19 20 21
Svar
414
· Visningar
16 789
Senast: Mineur
·
Relationer Skapade ett nytt nick för detta inlägg för att inte outa mannen. Jag har kommit till insikt om att jag lever i en, för mig, toxisk...
4 5 6
Svar
116
· Visningar
9 249
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 264
Senast: gullviva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp