Inte bara nätdejting del 9

[mandalaki]

@Modest @Kattennizze Precis. I könsrollsspelet tas det för givet att hon ska vilja ha mer av relationen, han ska hålla emot. Det är därifrån tjejers "nu får jag inte vara för på (för då skrämmer jag bort honom)" kommer, tror jag. Och jag skulle tro på att på typ hundra tjejer som frågar sina väninnor "när kan jag höra av mig utan att verka för på" så går det en kille som frågar sina killkompisar samma sak.

 

[Oldie]

Därför att det såklart handlar om grad av hur klängig man är på en Man. En man ska jaga och vinna kvinnors gunst och kvinnor ska sitta och göra sig vackra och vänta och absolut inte visa sitt intresse för då flyr de stackars männen. Ungefär så tolkar jag genuskoderna. Jag antar om man messar mycket och mannen inte svarar så är man som ett plåster och därmed inte lika åtråvärd att jaga för mannen och därmed inte heller en lika stor trofé för honom antar jag.

Fascinerande teori. Tydligen en som fullständigt undgått mig. Måste lägga det på minnet ...
Eller inte.

 

[Anna]

Jag ska äta middag med honom jag träffat ett par gånger imorgon. Hade tänkt bjuda hem honom men inser att det kanske skickar signaler som jag inte vill skicka riktigt än, eller kanske alls, så jag föreslog att vi ses ute.

Sedan ska jag fika med en annan som jag har skrivit med lite sporadiskt i några veckor på söndag eftermiddag - och igår kväll matchade jag med en potentiell pärla som jag ska träffa på måndag.

Friskt vågat, liksom!

 

[durachiny]

Är man extremt plåster så är det klart det kan vara negativt men jag tror inte det har så mycket med könsroller att göra som att det är ganska allmänt negativt och mer av en personlighetssak. Likadant blir kvinnor ofta avtända av män som är pushiga trots att det är enligt könsroller så jag tror inte att det är negativt att själv vara aktiv eller svara fort bara för att. Allt med måtta.

 

[Singoalla]

Det här hade jag missat. Jag har inte på något vis försökt tvinga dig att diskutera med just mig, jag vet inte ens hur det skulle gå till? Men visst, tar du att jag inte alltid håller med dig som tråkig ton, då är det nog inte mycket jag kan göra åt det. Självklart kan man välja att bara diskutera med de som håller med en.

Nej, som jag sa så var det på grund av tonen och inte på grund av att du inte håller med mig. Men just den här saken är jag inte så intresserad av att diskutera överlag då jag känner mig trygg i hur jag agerar Så ämnet i sig är inte heller så intressant för mig att analysera. Det kan anses som spel för andra och då kan det vara så, vi fungerar olika allihopa och för mig finns det inte så mycket mer att säga om saken än så

 

[LadyCovergirl]

För att knyta an till diskussionen om pushighet osv. Jag läser när jag känner för det. Jag svarar när jag känner för det. Det är faktiskt precis så enkelt.
Och nej, jag analyserar inte svarstider och liknande. Det är inget jag kan påverka och således högst onödigt att lägga energi på.

 

[Jeffery]

Vad jag framförallt inte förstår är varför man ser sig själv som något man bör skydda den andre från, genom att "ge utrymme".

Nej jag håller med. Min egen erfarenhet är att den tanken uppstår ur en känsla av maktobalans, verklig eller ej. Man har känslan av att man håller något dyrbart i sina händer, något som vill fly om man håller för hårt. Väldigt trist känsla.

Därför att det såklart handlar om grad av hur klängig man är på en Man. En man ska jaga och vinna kvinnors gunst och kvinnor ska sitta och göra sig vackra och vänta och absolut inte visa sitt intresse för då flyr de stackars männen. Ungefär så tolkar jag genuskoderna. Jag antar om man messar mycket och mannen inte svarar så är man som ett plåster och därmed inte lika åtråvärd att jaga för mannen och därmed inte heller en lika stor trofé för honom antar jag.

Precis. I könsrollsspelet tas det för givet att hon ska vilja ha mer av relationen, han ska hålla emot. Det är därifrån tjejers "nu får jag inte vara för på (för då skrämmer jag bort honom)" kommer, tror jag. Och jag skulle tro på att på typ hundra tjejer som frågar sina väninnor "när kan jag höra av mig utan att verka för på" så går det en kille som frågar sina killkompisar samma sak.

Mycket intressant tolkning av genuskoderna, där kvinnan anses vara klängig på mannen om hon messar fort och mycket.
I dessa nätdejtingtrådar finns det ett också icke föraktfullt antal män beskrivna, som haft egenskapen att de messat för fort och för mycket. Hur förklarar man deras roll i samma könsrollsspel, med hjälp av just den här tolkningen av genuskoderna?

 

[mandalaki]

@Jeffery det kanske förklaras med att det alltid finns undantag? Eller helt enkelt med att de som anses messa för mycket också är de som tjejen ifråga inte är särskilt intresserad av. Är hon intresserad anses det däremot gulligt om han hör av sig ofta.

Själv brukar jag mest undra, när jag läser det där, vad som är "lagom". En del killar anses messa för ofta, andra för sällan. Hur ska de veta vad som är rätt?

 

[durachiny]

@Jeffery precis det jag undrar också. Detta med könsroller är något som används väldigt flexibelt beroende på vad man själv vill och upplever.

 

[Kattennizze]

Mycket intressant tolkning av genuskoderna, där kvinnan anses vara klängig på mannen om hon messar fort och mycket.
I dessa nätdejtingtrådar finns det ett också icke föraktfullt antal män beskrivna, som haft egenskapen att de messat för fort och för mycket. Hur förklarar man deras roll i samma könsrollsspel, med hjälp av just den här tolkningen av genuskoderna?

Generellt och på gruppnivå naturligtvis.

 

[durachiny]

Generellt och på gruppnivå naturligtvis.

Och jag tror inte att det är på gruppnivå det gäller att man bör vänta 4min med att svara heller. Jag tror mer att det finns beteenden som generellt inte är uppskattade oavsett kön.

 

[Niyama]

I dessa nätdejtingtrådar finns det ett också icke föraktfullt antal män beskrivna, som haft egenskapen att de messat för fort och för mycket.

De flesta som tagits upp här är väl de som innan man ens träffats skickar typ fem meddelanden på rad (utan svar) och sen blir sura för att man inte svarat? Tänker att det är en helt annan sak.

 

[Jeffery]

Generellt och på gruppnivå naturligtvis.

Låt höra.

 

[Kattennizze]

Låt höra.

Föreslår i stället att du om du är intresserad går en kurs i genusteori där könsmaktsordningen presenteras på ett mycket tydligt sätt.

 

[Niyama]

Du, I know the feeling... //25 år gammal och fortfarande singel (aldrig haft ett förhållande)..

Jag är 30, och har väl knappt haft ett förhållande (vet inte riktigt vad jag ska kalla det som varit). Ett när jag var 14-15, ett några få månader när jag var 19 och ett för några år sedan, som dock snabbt övergick till att bli ett lång vänskap + KK-relation. Inget av det har varit nåt typiskt förhållande, ser det som att jag egentligen aldrig haft det och kan knappt tänka mig själv i det. Den första snubben ville att jag skulle sälja sex så han kunde köpa droger, den andra var hyfsat normal, den tredje var schyst och en fin vän som plötsligt en gång blev sur för att jag inte ville ligga, och jag blev extra ledsen för att han vet om min bakgrund med övergrepp osv så jag bad honom lämna min bostad och aldrig mer återkomma typ .

 

[durachiny]

Föreslår i stället att du om du är intresserad går en kurs i genusteori där könsmaktsordningen presenteras på ett mycket tydligt sätt.

Att föreslå det där blir ju som om att man skulle föreslå att gå en kurs i psykologi och rationalisering.

 

[detordnarsig]

@Jeffery det kanske förklaras med att det alltid finns undantag? Eller helt enkelt med att de som anses messa för mycket också är de som tjejen ifråga inte är särskilt intresserad av. Är hon intresserad anses det däremot gulligt om han hör av sig ofta.

Själv brukar jag mest undra, när jag läser det där, vad som är "lagom". En del killar anses messa för ofta, andra för sällan. Hur ska de veta vad som är rätt?

Fast dessa funderingar har väl tjejer minst lika ofta? Och svaret är väl rätt individuellt, det varierar mellan personer och varje unik relation?

 

[Modest]

@Modest @Kattennizze Precis. I könsrollsspelet tas det för givet att hon ska vilja ha mer av relationen, han ska hålla emot. Det är därifrån tjejers "nu får jag inte vara för på (för då skrämmer jag bort honom)" kommer, tror jag. Och jag skulle tro på att på typ hundra tjejer som frågar sina väninnor "när kan jag höra av mig utan att verka för på" så går det en kille som frågar sina killkompisar samma sak.

Jag vet inte. Jag tänker (obs spekulerar) att känslan av maktobalans kan vara universell men att det tar sig i könskodade uttryck på det sätt du beskriver med väninnor etc.

 

[detordnarsig]

För att spinna vidare på temat "vara för på".

Min kk har vid ett pat tillfälle hört av sig typ undrat vad jag gör, jag har svarat ungefär inget alls, han svarar vi borde ju setts. Ja, men varför frågar du inte då?, har jag undrat. Och då har svaret varit att han inte vill vara för på... Vilket jag bemött med att det behöver han inte bry sig om utan fråga om du vill ses för fan

 

[vallhund]

Minns ni romance scamen vi lät oss roas av när en bukefalist hade tråkigt o nappade på en amerikansk officer?