Det verkar ju handla om helt olika ingångar i tillvaron, på något sätt.Snacket som jag vill ha med dejten (framöver någon gång) handlar nog om ifall vi i dagsläget tänker dejta andra personer utöver varandra (håller med om att det kan ändras, och är naiv nog att tänka att det kanske är större chans att kunna lösa det då ifall öppningen finns redan från början...) och ifall vi vill benämna varandra som pojk-/flickvän. Vill inte heller sätta massa regler, utan kanske diskutera hur vi vill att vår relation ska vara nu
Sen tänker jag lite som @Bison att vissa saker är bra att göra tydliga från början som starka åsikter i barnfrågan eller så..
Att göra upp i frågor som rör hur man förhåller sig till andra människor än till varandra, är för mig just ett slags kontraktskrivande som jag inte ställer upp på. Vi två pratar om vår relation, den relation vi har. Jag har varit med om att personer plötsligt har börjat prata om vi ska tillåta varandra att göra x, y eller z med andra personer än varandra. Jag har inte riktigt förstått varför. Och varför det måste diskuteras på tidigt stadium.
Det där med vad vi kallar relationen och vilken sorts ord vi använder om varandra, kommer nog iofs upp lite då och då. Mest i sammanhanget att alla vedertagna ord känns fel. Eller så skojar vi om vilka hopplösa ord andra använder, tex "gubben" eller "husse" och vad jag nu stöter på. Men det är mest ett praktiskt, språkligt problem, som inte handlar om oss utan om omgivningen.