Han var 6 år yngre än mig med, så nä inget för mig ändå.Du, en kille som säger sådär till dig ska du sätta dina båda 39-or i röven på så att han åker på öronen ut genom dörren.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Han var 6 år yngre än mig med, så nä inget för mig ändå.Du, en kille som säger sådär till dig ska du sätta dina båda 39-or i röven på så att han åker på öronen ut genom dörren.
Är det samma kille som du skrivit om innan, som klagade på att du inte gjorde honom tillräckligt kåt? Isåfall är det jättebra att du inte ger dig in på något mer med honom.Han var 6 år yngre än mig med, så nä inget för mig ändå.![]()
Nej, detta är en helt ny. Har haft en liten paus från dejtingsidan och var inne och kikade lite igår och då ramlade de in några nya mail, varav detta var det enda. Innan detta svar hade han skrivit att bilden på mig utan smink var fin.. till saken hör att jag inte använder smink alls, vilket jag svarade och fick då det där svaren om tjejer i jorden...Är det samma kille som du skrivit om innan, som klagade på att du inte gjorde honom tillräckligt kåt? Isåfall är det jättebra att du inte ger dig in på något mer med honom.
Va?! Såg du inte Hign Chaparall?Åja, jag tittade faktiskt på Bröderna Cartwright. Fast det var nog inga "snack" där. A man's got to do what a man's got to do.
Jaha, då missförstod jag totalt. Trodde att du var anklagad för passivitet. Glöm det där med 39-orna då.Nej, detta är en helt ny. Har haft en liten paus från dejtingsidan och var inne och kikade lite igår och då ramlade de in några nya mail, varav detta var det enda. Innan detta svar hade han skrivit att bilden på mig utan smink var fin.. till saken hör att jag inte använder smink alls, vilket jag svarade och fick då det där svaren om tjejer i jorden...
Jodå, jag såg det med. Tror det var senare. Jag är lastgammal.Va?! Såg du inte Hign Chaparall?
Där tror jag de hade the talk, fast då dog hon ju, eller han, eller nån. Jag var för liten för att komma ihåg men sorgligt var det.![]()
+ @MiniLi Det kanske är en generationsgrej? Jag känner nog inte någon i hyfsat min ålder som inte vet vad "snacket" eller the talk syftar till. Oavsett hur deras egna relationer sett ut.Har du källa på det?
Bara för att inte alla sitter och nojar så behöver inte "alla" eller ett "fåtal" vara bekanta med att "snacket" handlar specifikt om man är "pojkvän" eller "flickvän".
Precis! Jag har ju bara haft en realtion i vuxen ålder, och där frågade killen faktiskt chansMin förra relation startade på gymnasiet och då var vi liksom typ ihop efter att vi haft sex
Jag tänkte massor kring detta nu i min nya relation, liksom hur länge det var "vanligt" att man dejtade osv. När man inte startat upp en ny relation tidigare som vuxen så blev ju allt nytt.
Iaf så pratade vi ganska tidigt lite sådär i förbifarten om att ingen av oss träffade ngn annan (det kom nog upp i samtalet någongång naturligt) men sen tog det ett tag innan jag verkligen kände behov av att ha "snacket". Vi var på vår första dejt i början av juni och dejtade sen ganska frekvent (2-3 ggr i veckan iaf) och hade "snacket" mot slutet av juli då vi kom överens om att vi är ett par.
Alla kanske inte känner behov av att sätta ord på det, men jag tyckte att det kändes skönt iaf. Jag hade ett behov av att veta hur han såg på oss och det var viktigt för mig att det uttalades högt liksom.
Det gjorde ju ingen skillnad på hur vi betedde oss för varandra eller liknande, mer en trygghetsgrej där iaf jag kunde slappna av i att vi båda känner på samma sätt och vill åt samma håll.
Absolut, jag erkänner att jag var lättstött där. Blev nervös av frågan och det kändes ännu jobbigare när flera antydde att ett "snack" inte funnits på kartan. Var otydlig med definitionen med, trodde nog att det fanns en genomgående betydelse för innebörden, men dumt att ta det för givetFrågan i sig är inte dum men varför så lättstött? Om du hade förtydligat frågan från början hade jag inte brytt mig om att fråga, snacket hade ju kunnat varit vad som helst från skydd, sjukdomar, exklusivitet, barn, framtid mm.
Det är ju det ultimata tycker jag, och jag hoppas verkligen att vi (jag och dejten) kan det med om vi fortsätter sesVi pratar med varandra, ja. Hela tiden. Men "Snacket". Det låter ju som motsatsen till att kontinuerligt prata med varandra.
Det verkar det ju vara.+ @MiniLi Det kanske är en generationsgrej? Jag känner nog inte någon i hyfsat min ålder som inte vet vad "snacket" eller the talk syftar till. Oavsett hur deras egna relationer sett ut.
Det känns som att vi totalt missförstår varandra här. Jag håller med dig, men jag tänker att det jag syftar på med "snacket" är något annat som man ändå kan känna behov av utöver att man självklart pratar hela tiden.För mig skulle varje relation - inklusive närmare vänskaper - vara helt uteslutna om det inte helt enkelt pågår ett kontinuerligt pratande om allting. Det är det som gör att det är en närmare relation, helt enkelt. Relationen blir inte nära av att vi fattar beslut i frågan eller definierar relationen som nära.
Ja, man kan undra hur de tänker. Jag valde att inte svara, dels för att jag anser honom vara lite för ung och bor lite väl långt bort från mig.Jaha, då missförstod jag totalt. Trodde att du var anklagad för passivitet. Glöm det där med 39-orna då.
Om han menade att du var fin borde han väl ha skrivit "PÅ jorden".
Det är ju inte självklart att man pratar med varandra hela tiden, till att börja med. Tvärtom startar ju var och varannan relationstråd här med att "vi har inte så jättebra kommunikation". Och då handlar det ju ändå om personer som själva inte tycker att de pratar tillräckligt. Alla de som verkar nöjda, men där jag inte hade varit nöjd, hamnar ju utanför det där. (Givetvis ska inte folk prata med varandra för att jag ska vara nöjd med dem, men jag tycker att ditt förgivettagande där är underligt.)Det känns som att vi totalt missförstår varandra här. Jag håller med dig, men jag tänker att det jag syftar på med "snacket" är något annat som man ändå kan känna behov av utöver att man självklart pratar hela tiden.
Plus att Snacket antyder en idé om ett avgörande samtal. Som ska handla om vissa avgörande saker.
Jag förstår inte varför vissa samtalsämnen behöver rubriceras med Snacket/The talk. Jag hade hellre velat avdramatisera de ämnena, än ge dem en sådan särställning.
Plus att Snacket antyder en idé om ett avgörande samtal. Som ska handla om vissa avgörande saker.
Jag förstår inte varför vissa samtalsämnen behöver rubriceras med Snacket/The talk. Jag hade hellre velat avdramatisera de ämnena, än ge dem en sådan särställning.
Det är ju inte självklart att man pratar med varandra hela tiden, till att börja med. Tvärtom startar ju var och varannan relationstråd här med att "vi har inte så jättebra kommunikation". Och då handlar det ju ändå om personer som själva inte tycker att de pratar tillräckligt. Alla de som verkar nöjda, men där jag inte hade varit nöjd, hamnar ju utanför det där. (Givetvis ska inte folk prata med varandra för att jag ska vara nöjd med dem, men jag tycker att ditt förgivettagande där är underligt.)
I övrigt kvarstår väl för mig att den säkerhet man tänker sig att Snacket ska åstadkomma inte finns. Och att det är i det man lever. Och så associerar jag idén om Snacket i hög grad till förhållandet som ett slags kontrakt, att ingå i förhållandet är att ingå i ett slags avtal, på ett sätt som jag själv absolut inte vill. Jag ser inte relationer som avtal, utan som något man gör medan det pågår, dvs ett slags verksamhet så att säga. Ett görande. (Äktenskapet däremot är ju ett kontrakt, men äktenskap och förhållande är ju inte synonymer.)
Grattis till snacket.Nu utgår jag bara från mig själv, men för mig blir "snacket" annorlunda än allt det där andra snack som pågår hela tiden just för att det känns lite extra nervöst.
Vi pratade mycket om känslor och varandra men för mig är det inte samma sak att veta att han tycker väldigt mycket om mig som att han vill vara i en relation med mig. Jag hade gått och funderat en del, jag kände ett behov av att lyfta just hur vi ser på relationen och jag blev väldigt nervös eftersom det såklart fanns en risk (även om det inte kändes så troligt) att han skulle svara något som jag kanske kunde bli ledsen av. Det är liksom inget avtal eller kontrakt, men det blir något stort eftersom det var viktigt och nervöst. Jag gissar att många människor upplever det på ett liknande sätt och att det är därför just det samtalet har fått sig ett eget smeknamn.
Grattis till snacket.![]()