Alltså jag antar att du skämtar nu. Men du tycker inte det blir lite nedlåtande mot de som faktiskt känner ett behov av att sätta ord på relationen?
Good for you att du är totalt självsäker och inte nojar över sådana struntsaker, men nog finns det många vanliga dödliga som katastroftänker hundra gånger om i starten av en ny relation och då kanske mår bra av att bara prata med varandra istället för att fundera på egen hand. Helt normalt skulle jag vilja säga.
När jag var betydligt yngre så fanns det liksom inget särskilt behov av att "bestämma" om man var ett par eller ej. Man bara var det. Det bara blev så, på nåt magiskt vis.
Min fd make t ex flyttade jag bara in hos. Jag hade ingenstans att bo, och vi tillbringade i stort sett all ledig tid tillsammans så det var liksom den enklaste lösningen.
Ett år senare gifte vi oss och förblev gifta i 18 år. Helt utan Snacket.
Nu för tiden känner jag absolut ett behov av Snacket. Inte så mycket kanske för att sätta en märkning på relationsstatusen, men jag vill absolut veta om vi har sex med andra också. Helt enkelt för att jag vill veta när det kommer till skydd.
Jag tycker inte att det är konstigt alls att fråga. Och om man väljer att kalla det snacket eller the talk, eller vad fan som helst spelar väl egentligen ingen roll?