Hur viktigt är ett jobb?

Något som jag verkligen har lärt mig av den här tråden är att det på riktigt finns människor som anser att forskning inte är sanning utan något som man tror på ungefär som en religion.
Och att resultaten därför kan struntas i om man har en annan tro.

Det var ett uppvaknande må jag säga.
För mig då.
 
På tal om könsdiskriminering, om det nu varit uppe i tråden.

En vän blev erbjuden en ny tjänst, hon är dock preggo. Hon tackade ja, och nämnde samtidigt att hon behöver mammaledighet i september. "Okej, då anställer vi någon annan". Helt sjukt.
Och jag har en annan bekant som har BF samtidigt som hon ska börja sin nya tjänst. Hon var alltså väldigt gravid redan när hon blev anställd.
 
Något som jag verkligen har lärt mig av den här tråden är att det på riktigt finns människor som anser att forskning inte är sanning utan något som man tror på ungefär som en religion.
Och att resultaten därför kan struntas i om man har en annan tro.

Det var ett uppvaknande må jag säga.
För mig då.

Vad konkret säger forskningen?
 
Problemet med ditt sätt att tänka är att du missar världen utanför familjen.
Den som barnen skall leva i sedan.
Och den världen påverkas negativt av val inom familjen som motarbetar jämställdheten.

Ditt sätt att resonera är kortsiktigt och litet.

Med risk att bli lynchad så tror jag inte att all stress och utbrändhet hade funnits i samma utsträckning om folk fokuserade mer på familjen än på att klättra i karriärstegen eller att försöka pussla ihop vardagen när dygnets timmar är "för få" för många. De snurrar i ekorrhjulet samhället skapat. Många har glömt det viktiga med livet, varför de faktiskt jobbar och vad de ska göra med allt. Att skylla på de som väljer familj före karriär i några år är att gömma sig bakom det faktiska problemet. Sedan är det klart att jämställdheten är oerhört viktig!! Lika lön är väl steg ett.
Vill man vara hemma och klarar sig på en lön (bara det kan vara svårt för många i det samhället vi byggt upp) så ser jag inga fel med att den partnern som jobbar betalar in pension åt den som väljer att vara hemma då den gör ett minst lika stort arbete, åt än för sig själv och familjen snarare än åt staten. Annars väljer man att ta ett jobb under "hemmatiden" som går att matcha ihop med det livet man valt att leva under några år.
 
Senast ändrad:
Med risk att bli lynchad så tror jag inte att all stress och utbrändhet hade funnits i samma utsträckning om folk fokuserade mer på familjen än på att klättra i karriärstegen eller att försöka pussla ihop vardagen när dygnets timmar är "för få" för många. De snurrar i ekorrhjulet samhället skapat. Många har glömt det viktiga med livet, varför de faktiskt jobbar och vad de ska göra med allt. Att skylla på de som väljer familj före karriär i några år är att gömma sig bakom det faktiska problemet. Sedan är det klart att jämställdheten är oerhört viktig!! Lika lön är väl steg ett.
Vill man vara hemma och klarar sig på en lön (bara det kan vara svårt för många i det samhället vi byggt upp) så ser jag inga fel med att den partnern som jobbar betalar in pension åt den som väljer att vara hemma då den gör ett minst lika stort arbete, åt än för sig själv och familjen snarare än åt staten. Annars väljer man att ta ett jobb under "hemmatiden" som går att matcha ihop med det livet man valt att leva under några år.

Felet är ju när det finns en obalans mellan könen som gör att kvinnor tjänar mindre, blir sämre behandlade på arbetsmarknaden och får platsen som en andra klassens medborgare när det gäller makt och inflytande. Och det är där vi är. Obalansen måste bort och då är det olyckligt med varje kvinna som väljer normativt att ta huvudansvar för hem och barn medan mannen tar huvudansvar för ekonomisk försörjning.

Den här obalansen är det faktiska problemet och hindret som gör att det är svårt att komma mot målet.

Om balansen att välja familj före karriär vore könsneutralt så håller jag med dig . Under ett antal år behöver barnen sina föräldrar mycket. Liksom de behöver kontakt med andra vuxna.
 
Felet är ju när det finns en obalans mellan könen som gör att kvinnor tjänar mindre, blir sämre behandlade på arbetsmarknaden och får platsen som en andra klassens medborgare när det gäller makt och inflytande. Och det är där vi är. Obalansen måste bort och då är det olyckligt med varje kvinna som väljer normativt att ta huvudansvar för hem och barn medan mannen tar huvudansvar för ekonomisk försörjning.

Den här obalansen är det faktiska problemet och hindret som gör att det är svårt att komma mot målet.

Om balansen att välja familj före karriär vore könsneutralt så håller jag med dig . Under ett antal år behöver barnen sina föräldrar mycket. Liksom de behöver kontakt med andra vuxna.

Men en väg att gå borde väl vara att man uppfostrar flickor med mer "skinn på näsan"? Att inte godta lägre standard och att inte godta lägre lön och att stöpas i en viss form? Jag tycker att det är lite mjäkigt att kvinnor godtar det mesta, man får tuffa till sig på arbetsmarknaden och ta för sig mer! Det är PRECIS så vi är uppfostrade av vår mor. Att är det något vi inte tycker är OK så ifrågasätt och argumentera. Jag är inte lika säker att vi hade formats så om någon annan försökt att stöpa oss i annan form genom exvis dagis i tidig ålder. Starka kvinnor gör stordåd även hemma!
 
Om balansen att välja familj före karriär vore könsneutralt så håller jag med dig . Under ett antal år behöver barnen sina föräldrar mycket.
Precis; det är ju BRA att föräldrar känner starkt för att ta hand om sina barn och vill vara med dem - men det borde vara lika intressant för båda föräldrarna. När männen inte tar sitt ansvar i familjen så får det följdverkningar i hela samhället.
 
Men en väg att gå borde väl vara att man uppfostrar flickor med mer "skinn på näsan"? Att inte godta lägre standard och att inte godta lägre lön och att stöpas i en viss form? Jag tycker att det är lite mjäkigt att kvinnor godtar det mesta, man får tuffa till sig på arbetsmarknaden och ta för sig mer! Det är PRECIS så vi är uppfostrade av vår mor. Att är det något vi inte tycker är OK så ifrågasätt och argumentera. Jag är inte lika säker att vi hade formats så om någon annan försökt att stöpa oss i annan form genom exvis dagis i tidig ålder. Starka kvinnor gör stordåd även hemma!

Att uppfostra käcka flickor räcker inte långt. Det är strukturerna som är problemet. Vilken denna tråd är ett tydligt bevis för skulle jag säga. Alla dessa - vi har gjort ett val att mamman ska vara hemma så länge som det går - och det är minsann vårt fria val helt utan påverkan är självbedrägeri av stora mått.
 
Det är märkligt att du helt förnekar forskningsresultaten.

Gör du det inom andra områden också?
Har inte läst några forskningsresultat. Men har vänner som jobbar på förskola och tycker synd om barnen i många lägen när båda föräldrarna gör karriär och ungarna har många långa dar på dagis. Det finns många diskussioner om det oxå.
Om 8 av tio har det bättre på dagis finns det ändå två som inte har det och vilka de är vet ju inte vi. Pelle kanske har det bättre hemma- det vet varken forskarna eller jag.
Men bättre- hur då? Att man får bättre utbildning och högre lön eller? Är man verkligen lyckligare då? Är det meningen med livet? Där är min egen lilla kärnpunkt- det viktiga i livet är inte jobbet och pengarna. Att sakna jobb och därmed pengar gör en olycklig- men när grundbehovet på pengar är avklarat tycker jag det är inspirerande att se människor kliva ur ekorrhjulet och följa sitt hjärta. Jag har svårt att se att jag skulle vara lyckligare som läkare eller arkitekt eller liknande.
 
Att uppfostra käcka flickor räcker inte långt. Det är strukturerna som är problemet. Vilken denna tråd är ett tydligt bevis för skulle jag säga. Alla dessa - vi har gjort ett val att mamman ska vara hemma så länge som det går - och det är minsann vårt fria val helt utan påverkan är självbedrägeri av stora mått.

Det kommer alltid att finnas de som inte vill utbilda sig högt, som ser värdet i andra saker än hög utbildning och som väljer att vara hemma några år med barnen för att det är det de värderar. Råkar man vara kvinna och vilja vara hemma med barnen så är det ett big no-no medans det åt andra hållet hyllas. Hur ska en kvinna som värderar familjen före karriärstegen agera enligt dig? Sätta sig vid skolbänken och hiva 12månaders unge på dagis för att alla andra säger åt henne att göra det, för att hon är ett svek mot Sveriges alla andra kvinnor annars? Olika samhälls-skikt kommer alltid att finnas, en del vill utbilda sig vidare, andra nöjer sig med att det går runt och ser värdet i andra saker än i pengar! Man prioriterar olika.

Kan tillägga att jag har ganska bra insyn i äldreomsorgen, och likadant där prioriterar inte värst många sina äldre släktingar. Fruktansvärt sorgligt att se hur många väljer karriären och jobb långt före familj och släkt.
 
Att uppfostra käcka flickor räcker inte långt. Det är strukturerna som är problemet. Vilken denna tråd är ett tydligt bevis för skulle jag säga. Alla dessa - vi har gjort ett val att mamman ska vara hemma så länge som det går - och det är minsann vårt fria val helt utan påverkan är självbedrägeri av stora mått.
Och hela idén: min dotter ska minsann få skinn på näsan genom uppfostran! Tron att barn alltså är något som mamman(/föräldrarna) kan designa genom uppfostran, på psykologisk detaljnivå. Och att det ska ske hemma. I en familj som i extra hög grad fungerar enligt förlegade könsnormer och där dottern har färre tillfällen än andra barn att utvecklas socialt tillsammans med andra. Alltså, jag läser in en moderlig hybris och en syn på barn som produkter att formge i det där, som jag finner djupt obehaglig.
 
Det kommer alltid att finnas de som inte vill utbilda sig högt, som ser värdet i andra saker än hög utbildning och som väljer att vara hemma några år med barnen för att det är det de värderar. Råkar man vara kvinna och vilja vara hemma med barnen så är det ett big no-no medans det åt andra hållet hyllas. Hur ska en kvinna som värderar familjen före karriärstegen agera enligt dig? Sätta sig vid skolbänken och hiva 12månaders unge på dagis för att alla andra säger åt henne att göra det, för att hon är ett svek mot Sveriges alla andra kvinnor annars? Olika samhälls-skikt kommer alltid att finnas, en del vill utbilda sig vidare, andra nöjer sig med att det går runt och ser värdet i andra saker än i pengar! Man prioriterar olika.

Kan tillägga att jag har ganska bra insyn i äldreomsorgen, och likadant där prioriterar inte värst många sina äldre släktingar. Fruktansvärt sorgligt att se hur många väljer karriären och jobb långt före familj och släkt.
Vem i tråden "hyllar" hemmamän/hemmapappor? (Utöver föräldraledighet.)
 
Vem i tråden "hyllar" hemmamän/hemmapappor? (Utöver föräldraledighet.)

Jag hänger inte heller riktigt med på det. Förutom att det balanserar ojämlikheten med hemmamän är det inget ideal att en förälder är hemmavarande med barnen på heltid i långliga tider och den andre ekonomiskt försörjande.

Jag har inte heller sett något sådant hyllande. Jag har sett hyllande av inlägg som beskriver en någorlunda likafördelning av ansvar för hem och ansvar för försörjning. Det kan jag också hylla. Det är närmare ett ideal.
 
Att barn följer sina föräldrars mönster och att barn som går på förskola har bättre förutsättningar för att få en högre utbildning.
Visst- men om man själv inte följt familjens mönster vet man att forskning inte visar alla människor i alla situationer och därför kan man argumentera mot det!

Sen handlade det ju ursprungligen om familjer med avkastning på företag etc- inte män som försörjer kvinnor i egentlig mening. Har man jobbat hårt och kan leva på det så säger jag grattis! Det är inte samma sak som en traditionell hemmafru.
 
Sen handlade det ju ursprungligen om familjer med avkastning på företag etc- inte män som försörjer kvinnor i egentlig mening. Har man jobbat hårt och kan leva på det så säger jag grattis! Det är inte samma sak som en traditionell hemmafru.

Men då borde väl både mannen och kvinnan vara hemma? Varför skulle just kvinnan stanna i hemmet med ansvaret för det? Delad ekonomi? Varför vill man överhuvudtaget vara hemma på heltid och inte delta i samhället? Är man ekonomiskt oberoende så kan man mycket mer strikt välja att jobba med det man tycker är roligt och utvecklande för egen del och samhället. Men varför gå hemma och helt missa att bidra? Särskilt om mannen väljer att använda sin ekonomiska makt utåtriktat, ser det väldigt normativt ut.

Jag ser det som en traditionell hemmafru.
 
Men då borde väl både mannen och kvinnan vara hemma? Varför skulle just kvinnan stanna i hemmet med ansvaret för det? Delad ekonomi? Varför vill man överhuvudtaget vara hemma på heltid och inte delta i samhället? Är man ekonomiskt oberoende så kan man mycket mer strikt välja att jobba med det man tycker är roligt och utvecklande för egen del och samhället. Men varför gå hemma och helt missa att bidra? Särskilt om mannen väljer att använda sin ekonomiska makt utåtriktat, ser det väldigt normativt ut.

Jag ser det som en traditionell hemmafru.
Den ena kanske inte vill?
Måste man bidra hela livet ? Man konsumerar ändå- det går ju oxå till staten liksom.
Vår familjedröm är att kunna vara ekonomiskt oberoende och om inte sluta helt så gå ner i tid och ängna tiden åt annat. Det gäller båda- eftersom vi båda hade velat det. Jag ser inte det som att man inte bidrar! Målet med att jobba är att bli oberoende och rå sin egen tid.

Nu känner jag att jag fått en konstig position i diskussionen med tanke på att vi är så jämställda man kan bli och jag hade inte varit med en man som inte ve,at vara föräldraledig och vabba. Jag är ingen hemmamamma och gillar inte att vara hemma mer än nödvändigt. Många har kommenterat det som att det är tur jag har min sambo- att inte många män skulle ställa upp på de premisser vi har. Men jag tror på att vi gör det som fungerar för vår lilla familj och accepterar att andra tycker annorlunda.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 056
Senast: Thaliaste
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
20
· Visningar
1 615
Senast: Fibusen
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 990
Senast: malumbub
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 411

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp