Hur viktigt är ett jobb?

Men känner du inte att ditt liv står och stampar, att du inte kommer nånvart och kommer längre och längre bort från arbetsmarknaden och roliga jobb och saker du hade kunnat bli eller göra om du hade haft ett jobb?


Nej, det tycker jag inte. Jag pluggar ( enbart för eget intresse men det är klart att det är sådant som är användbart), jag har lärt mig ännu ett språk flytande och det sociala arbetet/engagemanget ger faktiskt mer än vad det gjorde att sitta på juristbyrå. Så jag har inte avancerat i jobb men som människa. Jag gillar mig själv mer idag än när karriären var viktig.
 
Ja, precis som rubriken lyder-hur viktigt är ett jobb? Om man är frivilligt arbetsfri, om man inte behöver jobba för ekonomin, hur viktigt är det då? Jag har funderat över detta sedan en kvinna jag träffat i 10 minuter frågade mig om jag inte är rädd att jag en dag ska känna att jag slösade bort mitt liv för att jag inte jobbat.
Det fick mig att fundera lite. Är ett jobb så viktigt att det kan ses som att man slösar bort livet om man inte jobbar?
Nä, verkligen inte! Snarare att man slösar bort sitt liv på att jobba.

Mvh
Drömmer om arbetslöshet
 
Men känner du inte att ditt liv står och stampar, att du inte kommer nånvart och kommer längre och längre bort från arbetsmarknaden och roliga jobb och saker du hade kunnat bli eller göra om du hade haft ett jobb?


Jag har ju gjort karriär, ganska rask sådan dessutom. Men jag valde bort det. Däremot skulle jag inte fixa att inte få mental stimulans. Men det får jag ju, dels gm socialt jobb, det faktum att jag använder fyra språk mer el mindre dagligen och att jag pluggar på masternivå ( dock på deltid och inte m tanke att hoppa på karriär). Det är därför jag blir förvånad när många utgår från att jag servar min man och ser på TV och slösar bort mitt liv. Utgångspunkten verkar vara att jobbar man inte är man hemmafru a'la 50-tal som " pissar på de som kämpat för jämställdhet". Men jag lever ju inte på 50talet och att stötta unga prostituerade kan väl inte vara mindre värt för jämställdheten än att jobba bara för att jobba?
 
Nej, det tycker jag inte. Jag pluggar ( enbart för eget intresse men det är klart att det är sådant som är användbart), jag har lärt mig ännu ett språk flytande och det sociala arbetet/engagemanget ger faktiskt mer än vad det gjorde att sitta på juristbyrå. Så jag har inte avancerat i jobb men som människa. Jag gillar mig själv mer idag än när karriären var viktig.

Men om det sociala arbetet ger mycket, vill du inte ägna det mer tid än bara 15 timmar i veckan, så att du kan bli bra på det och göra det lite mer på allvar, med lön och mer ansvar?
 
Men om det sociala arbetet ger mycket, vill du inte ägna det mer tid än bara 15 timmar i veckan, så att du kan bli bra på det och göra det lite mer på allvar, med lön och mer ansvar?


Lön är inte en drivkraft och det finns inte pengar i organisationen.Och arbetstiderna gör det svårt att göra mkt mer just nu, men på sikt kanske. Faktum är att det sliter en del mentalt också.
 
Jag har ju gjort karriär, ganska rask sådan dessutom. Men jag valde bort det. Däremot skulle jag inte fixa att inte få mental stimulans. Men det får jag ju, dels gm socialt jobb, det faktum att jag använder fyra språk mer el mindre dagligen och att jag pluggar på masternivå ( dock på deltid och inte m tanke att hoppa på karriär). Det är därför jag blir förvånad när många utgår från att jag servar min man och ser på TV och slösar bort mitt liv. Utgångspunkten verkar vara att jobbar man inte är man hemmafru a'la 50-tal som " pissar på de som kämpat för jämställdhet". Men jag lever ju inte på 50talet och att stötta unga prostituerade kan väl inte vara mindre värt för jämställdheten än att jobba bara för att jobba?

Nej, det verkar jättebra att stötta unga prostituerade, men skulle du inte kunna göra mer nytta för dem om du var där 40 timmar i veckan istället för 15?

Alla jobb är ju inte tråkiga jobb kan har bara för att jobba. Man kan ju jobba med att stötta unga prostituerade, t ex?
 
Nej, det verkar jättebra att stötta unga prostituerade, men skulle du inte kunna göra mer nytta för dem om du var där 40 timmar i veckan istället för 15?

Alla jobb är ju inte tråkiga jobb kan har bara för att jobba. Man kan ju jobba med att stötta unga prostituerade, t ex?


Visdt är det så. Men 40 timmar de arbetstiderna fungerar inte med 3 barn. Alla skulle väl göra mer nytta om de kunde vara på sina jobb mer, men det är ju inte alltid möjligt eller hur?
 
Lön är inte en drivkraft och det finns inte pengar i organisationen.Och arbetstiderna gör det svårt att göra mkt mer just nu, men på sikt kanske. Faktum är att det sliter en del mentalt också.

Lönen är ju också ett tecken på hur viktig du är för organisationen, och hur mycket nytta man gör. Det är ju ändå skillnad på det ansvar och den gemenskap man har med nån som är anställd och som man kan räkna med varje dag, och en voluntär som kommer i mån av tid och lust.
 
Lönen är ju också ett tecken på hur viktig du är för organisationen, och hur mycket nytta man gör. Det är ju ändå skillnad på det ansvar och den gemenskap man har med nån som är anställd och som man kan räkna med varje dag, och en voluntär som kommer i mån av tid och lust.


Den här organisationen har inga anställda med lön. Och kommer när man har tid och lust? Nej, vi har scheman.
 
Visdt är det så. Men 40 timmar de arbetstiderna fungerar inte med 3 barn. Alla skulle väl göra mer nytta om de kunde vara på sina jobb mer, men det är ju inte alltid möjligt eller hur?

Det vet jag inte, det finns ju nånstans också en gräns för hur mycket man orkar jobba, så i nåt läge gör man inte så mycket mer nytta, även om man sitter fler timmar på jobbet, för att man är trött och less, helt enkelt. Men mer än 15 timmar i veckan borde orken räcka, om man är frisk.

Det är ju många som jobbar heltid fast de har tre barn, din man t ex (gissar jag), så tre barn verkar ju i sig inte vara ett hinder för att ha ett jobb?
 
Det vet jag inte, det finns ju nånstans också en gräns för hur mycket man orkar jobba, så i nåt läge gör man inte så mycket mer nytta, även om man sitter fler timmar på jobbet, för att man är trött och less, helt enkelt. Men mer än 15 timmar i veckan borde orken räcka, om man är frisk.

Det är ju många som jobbar heltid fast de har tre barn, din man t ex (gissar jag), så tre barn verkar ju i sig inte vara ett hinder för att ha ett jobb?


Ursäkta men tycker du att det är ett problem att jag inte jobbar mer? Om jag jobbar två nätter i veckan så tar det faktiskt på en del. Och jag kan inte jobba nätter när min man är borta, därför blir det mindre vissa veckor. Men om du tycker att jag är lat och/eller sjuk så kan jag inte hjälpa dig i ditt resonemang.
 
Det vet jag inte, det finns ju nånstans också en gräns för hur mycket man orkar jobba, så i nåt läge gör man inte så mycket mer nytta, även om man sitter fler timmar på jobbet, för att man är trött och less, helt enkelt. Men mer än 15 timmar i veckan borde orken räcka, om man är frisk.

Det är ju många som jobbar heltid fast de har tre barn, din man t ex (gissar jag), så tre barn verkar ju i sig inte vara ett hinder för att ha ett jobb?


Och naturligtvis skulle jag kunna ha ett heltidsjobb om jag jobbar dagtid. Men nu handlar ju inte drt här om att jag vill ha ett jobb. Självklart kan man, även jag, jobba heltid med 3 barn. Jag har väl aldrig påstått att det inte går?
 
Den här organisationen har inga anställda med lön. Och kommer när man har tid och lust? Nej, vi har scheman.

Så de veckor du jobbar 5 timmar, då är det för att du inte får komma dit mer än så? I så fall skulle jag nog leta efter ett annat jobb, där man var mer efterfrågad.

Det finns ju fler organisationer som jobbar med unga prostituerade, dessutom, så det finns ju ställen där de kan ha anställd personal, vilket ofta gör att det blir lite mer professionellt. Även om voluntärer förstås också gör mycket nytta.
 
Så de veckor du jobbar 5 timmar, då är det för att du inte får komma dit mer än så? I så fall skulle jag nog leta efter ett annat jobb, där man var mer efterfrågad.

Det finns ju fler organisationer som jobbar med unga prostituerade, dessutom, så det finns ju ställen där de kan ha anställd personal, vilket ofta gör att det blir lite mer professionellt. Även om voluntärer förstås också gör mycket nytta.


Nej, jag jobbar 5 tim de veckor min man reser.
Vet du, i det här landet är brandkåren uppbyggd på volontärbasis. Tycker du att de också ska ses sig om efter ett annat jobb?
 
Det jag inte förstår är, svarar du "inte jobba" när folk frågar vad din sysselsättning är? Eller var kommer frågeställningen ifrån? I den här tråden pratar du ju väldigt väldigt mycket om allt du gör, studerar, socialt arbete, ta hand om familj och hushåll osv. Det blir lite märkligt för mig, som om jag under tiden jag var student skulle svara "jag jobbar inte" på frågan vad jag sysselsätter mig med, istället för att svara just att jag studerar, eller volontärarbetar, reser, tar hand om familjen, målar tavlor, handlar med aktier eller vad man nu gör...
 
Ursäkta men tycker du att det är ett problem att jag inte jobbar mer? Om jag jobbar två nätter i veckan så tar det faktiskt på en del. Och jag kan inte jobba nätter när min man är borta, därför blir det mindre vissa veckor. Men om du tycker att jag är lat och/eller sjuk så kan jag inte hjälpa dig i ditt resonemang.

Nej, jag tycker det är ett mysterium att du inte har större ambitioner än att fem timmar i veckan är tillräckligt för att du ska känna att du har gjort ditt på jobbet för veckan. Jag skulle tycka att man vill ägna jobbet mer tid om man gillar det, så man hinner bli bra på det och komma nånvart innan man går i pension, att man är på väg nånstans.

Om du är sjuk förstår jag att orken är begränsad. Lat - nä, det verkar fullt upp att sköta hushållet och barnen, men jag fattar inte riktigt hur man hellre kan diska och städa än att ha ett roligt jobb man trivs med. Jag skulle inte tycka det var ok att min man jobbade borta så mycket att det hindrade mig från att sköta mitt jobb, mitt jobb är lika viktigt som hans - men om han var den enda som drog in pengar så blir det ju svårt att resonera så.
 
Jag som person skulle ha svårt att känna mig tillfreds utan att behöva går ur komfortzonen då och då. Mitt arbete innebär att jag får testa mina gränser, slänga mig ut för stup och konfrontera situationer som jag absolut inte utsatt mig för om jag inte känt mig m e m tvingad att göra det. Jag är av naturen lat och bekväm av mig, och jag tror de flesta av oss gärna undviker situationer där vi inte är helt bekväma - när vi kan.

Jag har utvecklats enormt som person och i arbetslivet genom att arbeta, även om jag just nu inte hade behövt göra det ett tag framöver.

Så känner jag också.
 
Det jag inte förstår är, svarar du "inte jobba" när folk frågar vad din sysselsättning är? Eller var kommer frågeställningen ifrån? I den här tråden pratar du ju väldigt väldigt mycket om allt du gör, studerar, socialt arbete, ta hand om familj och hushåll osv. Det blir lite märkligt för mig, som om jag under tiden jag var student skulle svara "jag jobbar inte" på frågan vad jag sysselsätter mig med, istället för att svara just att jag studerar, eller volontärarbetar, reser, tar hand om familjen, målar tavlor, handlar med aktier eller vad man nu gör...


Ofta får man, eller i alla fall jag, frågan " och vad jobbar du med?". Och faktum är att i traditionell mening jobbar jag ju inte. Faktiskt så är det mest svenskar som frågar, och ifrågasätter, hela konceptet. För jag kan inte svara med en yrkesbenämning vad jag gör eller var jag gör det.
 
Hade älskat att inte behöva lönearbeta! Hade säkert jobbat ideellt på något vis men absolut inte heltid. Heltid är bara för pengarna....
Man slösar inte bort livet för att man är rik och slipper jobba. Kan inte fatta hur man kan tycka det?
Man kan förverkliga sig på massa andra sätt här i livet. Jobb är inte viktigt. En meningsfull tillvaro är viktigt, pengar underlättar. Har man pengar så det räcker är det ju bara att gratulera!
Men jag hade varit snoravundsjuk om jag kände ts och säkert försökt hitta något som fått mitt liv att kännas bättre... Kanske kläckt en olämplig kommentar till och med...
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 056
Senast: Thaliaste
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
20
· Visningar
1 615
Senast: Fibusen
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 990
Senast: malumbub
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 411

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp