Hur prioritera (i relation)?

[Raderad medlem 6459]

Jag är glad att min sambo åkte

Hur länge var din sambo borta då?

Vi umgås ganska tätt annars så vi behöver göra saker för oss själva med

Vi lever väldigt självständiga liv så just den biten är inte en faktor för oss.

 

[Lovisaleonora]

Jag tror det kan vara nyttigt att vara ifrån varandra, sakna lite och sedan få jobba ihop slantarna för den gemensamma resan. Gemensamma mål stärker, precis som att göra saker för sig själv.

Jag tycker du ska åka, och se det som en ytterst kort bordläggning av er gemensamma resa. Ibland måste man prioritera, och din man verkar ju ha prioriteringarna rätt - släpp iväg Nippe.

Flyg, Flyg. Flyg.

 

[Sonic76]

Hur länge var din sambo borta då?


Vi lever väldigt självständiga liv så just den biten är inte en faktor för oss.

Nästan 3 veckor.
Visst är det jobbigt men det finns ju mobil och facebook videosamtal mm
Han har ju ingen direkt hobby han sysslar med medan jag är borta mer med annat.

 

[Raderad medlem 6459]

Visst är det jobbigt men det finns ju mobil och facebook videosamtal mm

Beroende på vart man reser.

 

[Elementary]

@Amha Alltså, ärligt talat är det inte ett alternativ att inte resa med min man nästa år. Vi har inte gjort nån större resa i år utan sagt att nästa år, då ska vi dra i väg. Så det ruckar jag inte på. Så jag antar att det vore min egna resa som skulle få stå tillbaka om inte båda kunde bli av.

Hade inte uppfattat detta tidigare i tråden, alltså att det redan fanns en uttalad plan att resa tillsammans just det året. Då hade jag prioriterat det. Skulle kännas fel att bara skita i de redan gjorda planerna för att jag fick ett sug som lika gärna kan vänta ett extra år.
Hade det inte funnits nån plan hade jag prioriterat ensamresan och gjort den gemensamma året därpå.

 

[Raderad medlem 6459]

Hade inte uppfattat detta tidigare i tråden, alltså att det redan fanns en uttalad plan att resa tillsammans just det året.

Vi har en uttalad plan att resa varje år, förutom just i år.

Vi har alltid resor vi vill göra, platser vi vill besöka.

 

[Sonic76]

Beroende på vart man reser.

Såklart men det vet man ju om innan i så fall.

Själv vill jag åka till Tjernobyl vilket sambon absolut inte fattar.
Men båda vill åka till Auschwitz så det kommer nog bli sen

 

[Fiorano]

Alltså när jag läser @honung s definition av Livet Tillsammans AB får jag i princip utslag, panikångest och en vilja att kasta min vigselring och lägga benen på ryggen på samma gång. Näver bäver och aldrig över min döda kropp att jag skulle kunna se mitt liv tillsammans med min man som en evig kompromiss. Det känns mer som ett recept på ett liv där en aldrig får vara riktigt nöjd och något som kommer skapa ordentliga skavsår.

Till @niphredil så känner jag inte alls igen mig i problematiken. Jag lägger alla mina pengar och tid på hästarna så jag lever i en konstant egoism. Samtidigt får min man lägga absurda summor pengar på datorer och en hel massa tid på att spela. Jag är en himla käck fru som istället för att tjata om sparande till handpenning till ett hus uppmuntrar honom att köpa en ännu lite dyrare dator hahaha. Så för mig är resan en ickefråga, jag hade rest utan att dåligt samvete ens föresvävat mig som något jag borde ha.

 

[Raderad medlem 6459]

@Fiorano Vi tjatar aldrig på varandra om hur vi ska spendera, eller spara, våra pengar. Det är en icke-fråga hos oss.

Men absolut, vi lever väldigt olika. Jag skulle aldrig vara i en relation med någon som la all sin tid och sina pengar på exempelvis hästar. Aldrig. Lika mycket som jag får klåda av tanken på Familjen AB får jag klåda av tanken på ett liv med en hästmänniska.

 

[escodobe]

Det kanske är en generationsfråga, men för mig skulle det vara mycket främmande att planera eller att min livskamrat planerade en drömresa som handlar om upplevelser på egen hand. I min värld är hela pargrejjen en kompromissvärld - ibland får man göra avkall på saker, ibland får man göra omprioriteringar för den andres skull. Lever jag i ett förhållande gör vi saker tillsammans, vi har ett eget aktiebolag Livet tillsammans AB. Om min partner har en drömresa att göra, så gör partnern mig till en del av den drömmen och tvärtom. Antingen blir man en del av själva resan, eller så är en kompromissvariant att man en del av anledningen till att partnern får göra sin resa - men den kompromissen skaver lite i min ryggmärg och renderar en minuspost i bokslutet vårt gemensamma Livet tillsammans AB.

Men sen är jag ju singel, och det är jag kanske av den anledningen, jag kanske inte är villig att kompromissa så mycket att jag ger upp mina drömmar eller står i vägen för någon annans drömmar, vad vet jag?

Oj vad olika man kan se på det.
Jag tycker om att resa med min sambo. Men hur mycket vi än älskar varandra och hur mycket vi uppskattar varandras sällskap så går det inte att komma ifrån att många av mina resplaner är helt omöjliga att kombinera med min sambo. Jag ska tex på er ridresa i höst. 5-6 timmar i sadeln varje dag. Sambon har vid ett tillfälle varit nära em häst. När han inte hann undan när min ridlärare parkerade hästen hos honom....

 

[escodobe]

Beroende på vart man reser.

Min sambo ser mest lite uppgiven ut när jag förtjust utbrister "åhh titta! Det finns tydligen cobror där, det hade jag ingen aning om!"

Hunden är tyvärr min black om foten.
Det funkar inte att vara borta längre än tio dar som absolut max. ;(

 

[Raderad medlem 6459]

Hunden är tyvärr min black om foten.

Åh jag skulle aldrig fixa att ha en hund av den anledningen. Eller en katt. Eller blommor i hemmet .

 

[Sonic76]

Jag har ju en katt men bra vänner och grannar som tar hand om henne och kelar och pysslar.
Sen är vi inte bortresta bägge två mer än ett par dagar
Vid en längre bortavistelse kommer nog dottern få vara här och ta hand om katten

 

[escodobe]

Såklart men det vet man ju om innan i så fall.

Själv vill jag åka till Tjernobyl vilket sambon absolut inte fattar.
Men båda vill åka till Auschwitz så det kommer nog bli sen

Jag åker till Tjernobyl om två veckor. Nej. Sambon åker Inte med dit heller. Ridresan frågade jag inte om. Men att avstå den här resan?!
Det är tur att han har andra bra egenskaper...

 

[Lingon]

Jag säger inte att "man bör" eller "bör inte" - jag säger bara hur JAG resonerar vad det gäller förhållanden i mitt liv, min syn på hur jag hanterar förhållanden och hur jag förväntar mig att min partner förhåller sig.

Ja, en ridresa till argentina eller island skulle jag modifiera så att den även passade min livskamrat, och skulle nog förvänta mig motsvarande. Om det sedan skjuter på resan i tid så är det en gemensam uppoffring. Men, om nu TS partner uttryckligen säger att han vill att hon ska åka på sin resa, så ser jag inget problem med att hon åker. Själv skulle jag kanske jobba ihop pengar ett år till så att min partner kunde följa med på resan på något sätt vilket inte nödvändigtvis behöver hindra mig från att göra det jag vill på resan, men det ger möjligheter att göra delar av resan till en gemensam upplevelse.
Handlar resan om vandring i amazonas djungel så är det naturligtvis svårt att göra resan till en gemensam sak om partnern inte är intresserad av vandringen och det är ju inte så att en sån typ av resa innebär en drink vid poolen varje kväll i varandras sällskap, men jag skulle nog göra resan annorlunda för att få den till att bli en gemensam upplevelse. Kompromissser och uppoffringar, något annat säger jag inte. Och det här är bara vad JAG tycker, inte något jag råder TS att hon BÖR göra, jag ger bara en annan vinkel på hur någon annan/jag tänker - vilket jag antar är syftet med att ställa en relationsfråga på ett diskussionsforum.

Så för att sammanfatta hur jag uppfattar din åsikt i frågan: Antingen ska man per automatik vilja samma saker i ett förhållande eller så ska man kompromissa så att ingen egentligen får det hen vill ha?

För att ta ett exempel ur mitt eget liv: Jag hade gärna åkt på ridresa någonstans. Min man är inte det minsta intresserad av hästar eller ridning. Med ditt resonemang skulle jag aldrig få åka på en ridresa. Varför ska jag gå miste om det för att min man inte är intresserad av hästar? Vi gör så mycket annat tillsammans. Vi delar det viktigaste av allt: vardagen. Om han sen vill hitta på nåt på egen hand eller jag vill göra det. Vad spelar det för roll? Jag har så svårt för folk som blir osjälvständiga bara för att de har en partner.

 

[Sonic76]

Jag åker till Tjernobyl om två veckor. Nej. Sambon åker Inte med dit heller. Ridresan frågade jag inte om. Men att avstå den här resan?!

Nej finns väl ingen anledning.
Jag skulle aldrig avstå en resa för att partnern inte vill åka med.
Han får göra nåt han gillar då istället.
Man behöver ju inte sitta ihop bara för att man är ett par.
Och min sambo frågade mig innan om det var ok att han åkte och jag sa bara att det är klart du ska åka.

 

[escodobe]

Åh jag skulle aldrig fixa att ha en hund av den anledningen. Eller en katt. Eller blommor i hemmet .

Nä jag köper ingen ny när den jag har går bort. Jag vill resa mer! Sambon och jag reser ihop på det som passar oss båda, och vi klarar oss utan varandra de veckor jag kan tänkas vara iväg på egen fot.

 

[Vallmo]

Fast @honung jag var ju nyfiken på din syn på vad som är att göra avkall? Varför en modifierad resa alt ingen resa är ett mindre avkall än en resa ensam? Min situation kan vi lämna därhän, den är löst.

@Vallmo Min man är 100% OK med att jag åker, det visste jag redan innan jag startade tråden och är absolut ingenting han skulle säga men inte mena. Så det är helt och hållet en icke-fråga . Men vad kul med Indien!! När tänker du åka? Det låter ju som en helt fantastisk resa tycker jag!

Han låter vettig, din man.
Förhoppningsvis kan jag åka i höst eller nästa vår. Hoppas få resepengar när jag fyller 50 i sommar.
Ja, kan du fatta att ingen vill hänga med. Jag tycker också det låter helt underbart. Massage och god mat hela dagarna.
Vill DU hänga med, kanske.

 

[escodobe]

Nej finns väl ingen anledning.
Jag skulle aldrig avstå en resa för att partnern inte vill åka med.
Han får göra nåt han gillar då istället.
Man behöver ju inte sitta ihop bara för att man är ett par.
Och min sambo frågade mig innan om det var ok att han åkte och jag sa bara att det är klart du ska åka.

Men varför fråga OM det är okey att man åker? Är det ens ett alternativ att säga nej jag vill inte att du reser?
Jag är mer "Åhh kolla, det finns *jättespännade saker* (oftast äckliga djur,otäcka ställen eller hysteriskt mycket folk enligt sambon) i långtbortistan! Dit måste jag åka(när jag har råd och tid) Vill du hänga på?!

 

[lil-sis]

Så för att sammanfatta hur jag uppfattar din åsikt i frågan: Antingen ska man per automatik vilja samma saker i ett förhållande eller så ska man kompromissa så att ingen egentligen får det hen vill ha?

För att ta ett exempel ur mitt eget liv: Jag hade gärna åkt på ridresa någonstans. Min man är inte det minsta intresserad av hästar eller ridning. Med ditt resonemang skulle jag aldrig få åka på en ridresa. Varför ska jag gå miste om det för att min man inte är intresserad av hästar? Vi gör så mycket annat tillsammans. Vi delar det viktigaste av allt: vardagen. Om han sen vill hitta på nåt på egen hand eller jag vill göra det. Vad spelar det för roll? Jag har så svårt för folk som blir osjälvständiga bara för att de har en partner.

Min sambo ska åka på konsertresa till Finland i sommar. Jag har noll lust att åka så jag gör inte det.

Istället åker jag på träningsläger med ponnyn

Den som är kvar hemma tar samtidigt hand om djuren och avkomman. Smidigt.

(Sedan tänkte vi åka tillsammans också men det är lite krångligare rent logistiskt.)