Min pojkvän blir utnyttjad

Tack, det är precis så som jag upplever dem. Jag tror som någon nämnde tidigare att han är lite fostrad in i denna roll och förväntas ställa upp och jag tror att jag behöver ”försiktigt” väcka honom ur detta som min psykolog väckte mig i förhållande till hur min familj behandlade mig.
Det här gör att jag undrar om du projicerar?
Jag tycker man ska vara försiktig med att dra liknande paralleller.

Jag tycker definitivt att du ska lyfta det med din pojkvän, hur du ser det, men om det blir ett projekt à la jag måste rädda min pojkvän från hans hemska familj så tycker jag personligen att du är fel ute.

Om han behöver stöttning eller liknande är det en sak, men samtidigt så är det så att han får ta ansvar för relationer med sin familj.
 
Exact.
En nara van till mig (jag har inga syskon) tog ofta med sig mina barn nar hon tog sina pa olika saker. Jag skulle mycket val ha kunnat saga "Fraga Henne om ni far folja med, det ar aldeles for dyrt for mig just nu" (om vi alla var i samma rum och barnen tjatade) och forvantat mig att hon da antingen sa att sa klart de kan folja med, eller att nej, den har gangen gick det inte. Jag hade ocksa forvantat mig att barnen da fann sig i svaret och slutade tjata.

Och sjalvklart gick det at bada hall. Ibland hade jag henne's barn med (pa en veckas semester till exempel) och ibland hade hon mina barn med sig. Ingen raknade ut hur mycket nagot kostade eller ens tankte pa att jag nu betalat tva middagar pa "fin" restaurant medan den andra bara betalt en snabb hamburgare, tillexempel.
 
Jag har bjudit syskonbarn på EuroDisney, årskort på Liseberg och fan och hans moster, jag blir likt förbannad när jag förväntas på öppna plånboken åt andra på deras initiativ och inte mitt eget. När/OM jag bjuder så är det MITT val, ingen annans!
 
Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle vilja ha lite hjälp att med att ta upp detta med honom. Jag kan inte ge alla detaljer för att jag vill inte att ni vet vem han, jag eller familjen är men ska försöka ge en bra beskrivning av situationen. Min pojkvän har under det senaste året dessutom haft känningar av en utmattning, vilket bonusfamiljen vet om.

Situationen till en början var att han kom och hjälpte dem nästan varje helg med deras barn, längre fram har han och jag varit med varandra på helgerna och han tar då barnen ca 2 gånger per månad, han får ingenting betalt av dem för detta eller att de ger gentjänster tillbaks. De har flera gånger antytt på ett rätt ohyfsat sätt att ta det med min pojkvän och mig när barnen tar upp dyra saker som att åka till Liseberg och att föräldrarna tyckte att vi kunde bjuda dem på det. Jag sa blankt nej. De ville även att vi skulle komma och hjälpa dem att bygga på deras tomt under påsken men det sa pojkvännen nej till. Vi hade över några vänner en helg och drack lite vin, dagen efter söndagen kom mannen i paret och dumpade ett av barnen där medan han gjorde ärenden. Vad jag vet frågade han inte innan. Han har flera gånger sent på kvällen hjälpt dem med att köra bilar, flytta möbler och bära saker till olika ställen. De har några gånger försökt få min pojkvän att avbryta helgplanerna med mig och komma och passa barnen åt dem men det har som tur var inte hänt. Innan jag kom med i bilden har han betalt flera resor för barnen och inte fått någonting för det av föräldrarna.

Förmodligen hade jag haft en liten annan bild av dem om de hade varit trevliga och frågat om mig och mitt liv till en början och varit intresserade av att lära känna mig. Detta har inte hänt utan de är rätt själviska människor som vill ha min pojkvän singel enligt min uppfattning. När ni läser detta tänker ni säkert att de är fattiga människor men de har bra löner båda två, flermiljonsvilla och bilar för nån miljon.

När han fyllde år och under julen fick han inte ett paket av dem men han hade med en hel kasse åt dem i julklapp och har gett alla minst en present under året.

Jag har gått och dragit på det här för att det är ett känsligt ämne för honom och han står barnen nära men jag mår illa över hur de behandlar honom och att jag måste fejka att jag tycker om dem. Nu har dessutom frågan kommit upp om vi ska flytta ihop framöver men jag tvekar utifrån denna situation. Jag vill inte ha de och barnen springande hos mig hela tiden och jag vill inte bli utnyttjad för pengar.

Hur tar jag upp det här på ett bra sätt?

Jag tänker att du tar upp det på ett bra sätt om du skiftar fokus och perspektivet på dig själv.

"Jag känner mig tveksam att flytta ihop med dig för jag är rädd för stressen som det innebär med barnen som kommer så ofta och ibland oplanerat. Jag kan inte säga nej för din räkning, då barnen tillhör din del av familjen, och jag känner mig maktlös och utan inflytande i situationen. Jag ser också att du mår dåligt ibland, men jag ser inte heller hur du tydligt tar ansvar för din hälsa, exempelvis genom att säga nej oftare, vilket också oroar mig. Jag är rädd att dras med i en karusell jag inte kan stoppa. Vad tänker du?"
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
4 167
Senast: gullviva
·
  • Artikel Artikel
Dagbok I många år har jag funderat på vad det egentligen är för fel på mina föräldrar. De beter sig liksom inte riktigt som normala människor...
Svar
0
· Visningar
556
Senast: Tuvstarr
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 719
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
4 5 6
Svar
118
· Visningar
13 166
Senast: kolblakkur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp